Senaste åren har mer evidensbaserad forskning kring immobilisering framträtt. Denna forskning har inriktat sig på att ifrågasätta om spinal immobilisering är den mest gynnsamma behandlingsmetoden vid misstänkt spinal skada. Flera länder har påbörjat spinal rörelsebegränsning istället dock finns det inte så mycket forskning på detta område. Immobilisering kan skapa obehag och smärta för patienter, vilket är onödigt lidande om patienterna inte behöver immobiliseras, utan kan rörelsebegränsas istället. Syftet med denna systematiska och integrativa litteraturöversikt var att sammanställa de olika metodernas risker och nytta, för att kunna se vilken metod som patienten gynnas mest av. Metod som valdes var Whittemore & Knafl (2005) som är gjort för just integrativa litteraturöversikter. Resultatet av litteraturöversikten visade att forskningen inte är överens. Analysen av resultatet bildade fem underkategorier och två huvudkategorier. En av huvudkategorierna var Komplexiteten med immobilisering med underkategorier Risker med immobilisering, Positiv utveckling av immobilisering samt Upplevelser av immobilisering. Den andra huvudkategorin var Rörelsebegränsning som behandlingsmetod med två underkategorier Rörelsebegränsning utan hjälpmedel och Hjälpmedel vid rörelsebegränsning. Tidigare forskning visar att det finns svag evidens för att immobilisera patienter med misstänkt spinala skada. Rörelsebegränsning är i behov av vidare forskning för att kunna jämföra de båda metoderna. Patienternas upplevelse av att bli immobiliserad samt rörelsebegränsad är något som idag saknas inom forskning. För att veta vilken metod som är bäst lämpad, behövs ytterligare forskning kring vilken metod patienterna anser vara till mest nytta och minst risk.

Genom att analysera olika filosofi-medicinska argument har denna uppsats åsyftat att besvara huruvida en liberal sekulära demokrati bör förbjuda eller tillåta omskärelse av unga pojkar. Uppsatsens huvudsakliga fokus läggs på debatten kring olika uppfattningar gällande barnets bästa, dess rättigheter och de konkukrrerande intressen som möts i debatten kring förbud eller tillåtande av omskärelse av unga pojkar. De två huvudsakliga argumentsteman som uppsatsen analyserats utifrån är icke-skada och autonomi. Förbudsförespråkare menar att ingreppet bryter mot barnets absoluta rätt till kroppslig intregritet vilken enligt dem rättfärdigar ett förbud av ingreppet. Tillåtelseförespråkare menar att ett förbud hade orsakat mer skada både för barnet och samhället, vilket enligt dem innebär att ingreppet bör tillåtas. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även samhället i helhet. Uppsatsens slutsats baseras på en viss tillämpning av den barnrättsliga intresseteorin i kombination med John Stuart Mills skadeprincip där statens främsta intresse är att beskydda barnets bästa och dess främsta intresse uppnås genom att sträva efter det skadepreventiva ändamålet. Uppsatsens slutsats landar i att ingreppet i ung ålder bör tillåtas såvida det sker under kunniga läkares uppsyn med barnvänliga bedövningsmedel. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även för samhället i helhet. På så vis anses ett fortsatt tillåtande av ingreppet vara den rimligaste avvägningen för att uppnå det skadepreventiva ändamålet.

Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan dygnsrytmen och tidpunkten för skada hos elitaktiva idrottare från två olika lagidrotter. Ett sekundärt syfte var att undersöka skaderisken bland kvinnliga idrottare med hänsyn till menstruationscykeln. Tjugosex (n = 26) idrottare deltog i studien, varav 19 stycken var kvinnor. Bland deltagarna var 11 stycken fotbollsspelare, resterande spelade handboll. Handbollsspelarna deltog under hela säsongen 2019-2020, totalt 23 veckor medan fotbollsspelarna deltog under försäsongen 2020 (totalt 13 veckor). Av dessa kategoriserades 30,8 % som morgonmänniskor, 65,4 % som ’varken morgoneller kvällsmänniska’ samt 3,8 % som kvällsmänniska. Dygnsrytmskategorin baserades på enkäten Morningness-Eveningness Quesionnaire (MEQ). Totalt inträffade 19 akuta skador under studieperioden, de flesta skedde på kvällen. Det var ingen signifikant skillnad i när skadan uppstod mellan de morgonmänniskor och ’varken morgon- eller kvällsmänniskor’ (p = 0,86). Ingen kvällsmänniska ådrog sig någon skada under studien. Bland de kvinnliga idrottarna så ådrog sig 8 stycken skador som hade visat på en ökad risk för skada enligt ”The low energy availability in females quesionnaire” (LEAF-Q). Totalt visade 71,4 % av de kvinnliga deltagarna upp ett resultat som kan innebära en ökad risk för skada. Baserat på resultaten i den här pilotstudien så föreligger inget samband mellan tidpunkt för skada och dygnsrytmsvariation. Däremot visade studien att ett resultat från LEAF-Q som överstiger gränsvärdet (≥ 8) en indikation på att skaderisken är förhöjd och att skador sker. / The aim of the present pilot study was to explore the relationship between chronotype and time of injury among elite athletes from two different team sports. A secondary aim was to investigate the incidence of injury among female athletes with consideration to the female athlete triad. Twenty-six (n = 26) athletes participated in the study, of which 19 were women. Among the participants 11 were soccer players. During the season of 2019-2020, handball participated for 23 weeks. Soccer players took part of the study during their pre-season of 2020, a total amount of 13 weeks. Of the participants, 30.8 % was categorized as morning-type, 65.4% as neither morning- nor evening type and 3.8% was evening-type people, based on the Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ). In total, 19 acute injuries occurred during the study period. Most of the injuries happened during the evening. There was no significant difference in the time-points of injury between the morning-type and neither morning- nor evening type (p = 0.86). No evening-type was injured during the study period. According to “The low energy availability in females questionnaire” (LEAF-Q), 71.4% of the female athletes who took part of the questionnaire, showed a result that would sign for an increased risk of athletic injury (≥ 8). Among the women athletes that responded to the questionnaire, eight (n = 8) got injured. Based on the results of this pilot study, there is no existing relationship between the time of injury and the chronotype. However, a result above the cut-off point in the LEAF-Q (≥ 8) shows an increased risk of athletic injury.

Bakgrund: Kampsport är en samling idrotter där vinst erhålls genom att orsaka skada på sin motståndare och samla poäng, alternativt framtvinga ett avbrott via knockout submission. Forskningen är begränsad vad gäller prevalensen av  överbelastningsskador inom grapplingsporten brasiliansk jiujitsu (BJJ. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka punktprevalensen och fördelningen av överbelastningsskador hos utövare av BJJ, samt undersöka korrelationen mellan träningsvolym och svårighetsgrad i skador, såväl som skillnad i antal skador mellan grupper uppdelade enligt bältesgrader. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där ”OSTRC overuse injury questionnaire” i samband med data om träningsvolym, träningserfarenhet och antropometri erhölls. Resultat: Tjugofyra deltagare svarade på enkäten, varav tjugotvå registrerade minst en skada, vilket ger en punktprevalens på 91.7%. Ländrygg(24%), nacke(20%)och skuldra(20%) var de vanligaste skadelokalisationerna. Korrelation återfanns mellan svårighetsgrad skada ländrygg och träningsvolym BJJ(r =0.410, p=0,047). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan bältesgrader avseende antal skador Konklusion: Överbelastningsskador ter sig vanligt förekommande hos BJJ-utövare, där ländrygg är den vanligaste skadelokalisationen. Vidare forskning av högre kvalitet och med fler deltagare behövs avseende skadesituationen inom BJJ. / Background: Research regarding overuse injuries in martial arts is scarce, especially within a newly popularized grappling martial art called Brazilian jiujitsu (BJJ). Aim: The aim of this study was to investigate the point prevalence and distribution of overuse injuries amongst BJJ practitioners, explore correlations between training volume and injury severity and difference in number of injuries between groups sorted by belt degree. Methods: A cross-sectional study was performed using the OSTRC overuse injury questionnaire together with data regarding training volume, training experience and anthropometrics. Results: Twenty-four participants answered the questionnaire, 22 of which recorded at least one injury, resulting in a point prevalence of 91.7%. Lower back (24%), neck (20%) and shoulder (20%) were the most common injury sites. Correlation was found between low-back injury intensity and training volume (r =0.410, p=0.047). No significant difference was found between belt degrees regarding number of injuries. Conclusion: Overuse injury seems to be quite common amongst BJJ practitioners, with lower back being the most common localization. Correlation between low-back injury intensity and training volume was found, hinting at risk factors in BJJ for developing lower back pain. The study design and small number of participants makes the results hard to generalize. More studies of higher quality are required for reliable results.

Handen har en väldigt stor betydelse i människans liv. Med handen utför vi många olika slags viktiga sysslor. Vi äter, duschar och klär på oss med hjälp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hälsar på andra och kramar de som står oss nära med hjälp av handen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka konsekvenser en handskada har i en persons liv. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som berör ämnet. Resultatet visar att smärta är den vanligaste konsekvensen efter en handskada. Fysiska begränsningar i vardagen såsom påverkan på aktiviteter i dagligt liv (ADL), hobby och hushållsarbete var ytterligare konsekvenser för en person efter en handskada. Resultatet visar också att psykiska påfrestningar, begränsningar inom arbetsliv och begränsningar i relation med andra i omgivningen är ytterligare problem som kan drabba handskadade. / The hand has a very large importance in the lives of humans. We perform many kinds of doings with the hand. We eat, shower and get dressed with help of the hand. We write, perform sports and work with the hand. We greet others and embrace the people who are close to us with help of the hand. The aim of this study is to investigate which consequences a hand injury has on a person’s life. The method is a literature study of scientific articles concerning the subject. The result reveals that pain is the most common consequence after a hand injury. Physical limitations in everyday life such as effect of activities in daily life (ADL), hobbies and household work were further consequences for a person with a hand injury. The result also shows that psychological strains and limits within work and in relation with others are further problems that can affect a person with a hand injury.

This master thesis studies accelerations recorded and stored onboard Scania trucks. From these accelerations, a general load (𝐹 = 𝑚 ∗ 𝑎) description is deduced. In the next step, an abstract number, ‘pseudo-damage’, representing the load’s fatigue damage potential is calculated. Method At workshop visits, data stored on-board is ‘read out’ and stored in a database. Read-outs from Scania test vehicles are used to study how accumulated pseudo-damage evolves with mileage and test cycles. Pseudo-damage intensity (damage per km or test cycle) variation in carefully controlled vehicle operation, i.e. test track vehicle testing, suggests a threshold between random scatter and variation caused by describable load-influencing factors (vehicle specification, road quality, etc). Influence of wheel configuration – two or three axles – on accelerations and pseudo-damage is studied as an example of vehicle specification influence. Result Test track operation produces considerably higher pseudo-damage intensities than operation on public roads. A ‘normal’ pseudo-damage distribution is shown on title page. But when the vehicle’s operation is split in two distinctly different modes, the distribution displays two peaks instead. RSD, relative standard deviation of pseudo-damage intensity, is used to quantify scatter and variation. Available data indicates that RSD below 0,3 can be regarded as purely random scatter. RSD values above this threshold suggests that traceable, maybe intentional, variation of loadinfluencing factors is present. A pilot study of axle configuration’s influence on loads (pseudo-damage calculated from acceleration matrices) produces inconclusive results, the available database (number of trucks) is too small. Conclusions and recommendations On-board storage of acceleration data provides a general ‘fatigue load’ indication. Resolution is sufficient for meaningful load variation studies. Regular, closer-spaced read-outs would facilitate more detailed studies of test vehicles’ operation. / Mastersarbetet studerar accelerationer, uppmätta och lagrade hos Scanias fordon. Från dessa accelerationer är begreppet ‘pseudo-skada’ beräknat. Pseudo-skada representerar en lasts utmattnings skada potential. Metod Vid verkstadsbesök sparas den data som finns lagrad ombord på lastbilen till en databas. Med utläsningar från testfordonen studeras hur den ackumulerade pseudo-skadan beror på miltal och antal körda test cykler. Genom analys utav variationen i pseudo-skada intensitet (skada per km eller test cykel) från en välkontrollerad fordonsdrift, exempelvis test utförda på test banan, fås ett tröskelvärde mellan slumpmässiga variationer och variationer som beror på förklarliga belastningspåverkande faktorer (fordon specifikation, väg kvalité, etc.) Som ett exempel på influens från olika fordon specifikationer, studeras beroendet mellan pseudoskada och hjulkonfiguration. Fordon med antingen två eller tre hjulaxlar är studerade. Resultat Vid framförande av fordon på testbanan genereras högre pseudo-skada intensitet än när fordonet framförs på allmänna vägar. Figuren på titelsidan visar den normala fördelningen utav pseudo-skada. När fordonsdriften är uppdelad i två distinkta körsätt visar istället fördelningen upp två stycken pikar. Relativ standard avvikelse, RSD, av pseudo-skada intensiteten är beräknad för att kvantifiera slumpmässig och betydelsefull variation. Tillgänglig data visar att ett RSD under 0,3 är att se som slumpmässig variation. RSD värden över detta tröskelvärde visar på existens utav spårbara variationer från belastningspåverkande faktorer. Resultaten från förstudien av beroendet mellan hjulkonfiguration och pseudo-skada är inte slutgiltiga. Den analyserade datamängden är för liten. Slutsatser och rekommendationer De lagrade accelerationerna ger en generell indikation om ‘utmattningslasten‘. Upplösningen är tillräcklig för att kunna studera de meningsfulla lastvariationerna. Regelbundna utläsningar, i ett tätare intervall, skulle främja mer detaljerade studier utav fordonsdriften.

Denna uppsats undersöker tillämpningen av artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna81 och 82 i fördraget (härefter ”Förordningen”). Enligt nämnda artikel får interimistiska åtgärder tillgripas för att motverka en överhängande risk för allvarlig och irreparabelskada på konkurrensen. I detta sammanhang anser Konkurrensverket att begreppetskada på konkurrensen behöver klargöras, och undrar om det kan likställas medbegreppet konkurrensskada. Därför har vi definierat begreppen i förhållande till varandra för att kunna dra slutsatser angående tillämpningen av artikel 8 i Förordningen. Vår utredning visar att konkurrensskada är ett snävt begrepp som syftar på en ren förmögenhetsskadasom drabbar individuella skadelidande på grund av en konkurrensrättsligöverträdelse. Begreppet utgår i allra högsta grad från ett individperspektiv ochkan, men behöver inte, sammanfalla med skadan som åsamkas konkurrensen, ekonomineller samhället. Skada på konkurrensen däremot, är ett allomfattande begrepp somåsyftar den allmänna skadan som åsamkas ekonomin i stort på grund av en överträdelseav konkurrensrätten. Trots att begreppet är allmänt hållet och öppet för fri tolkning av rättstillämparen, ställs specifika krav för förordnande av interimistiska åtgärder enligt artikel 8 i Förordningen, nämligen en prima facie konkurrensrättslig överträdelse som medför en risk för allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen. Risken för att konkurrensenskadas måste preciseras på ett konkret och trovärdigt sätt och allvarlighetskravetinnebär till exempel att en konkurrent riskerar att försättas i konkurs. För attvara irreparabel får inte en skada kunna läkas av ett senare beslut av konkurrensmyndigheten. Skadan får inte heller endast vara av ekonomisk art. Slutsatsen är att det ställs höga krav för tillämpningen av artikel 8 i Förordningen,vilket kan förklara den nuvarande avsaknaden av praxis. Behovet för interimistiskaåtgärder anses dock vara stort, inte minst på grund av de långa handläggningstiderna i konkurrensmål. Därför anser vi att konkurrensmyndigheterna bör överväga att tillförordnainterimistiska åtgärder oftare, och att de kan förlita sig på den rättspraxis somfinns för att säkerställa att besluten kommer att motstå en överklagan.

No description available.

<p>Från och med den 1 januari 2002 har närstående till en person som dödats genom en skadeståndsgrundande handling en i lag (5 kap 2 § skadeståndslagen) reglerad rätt till skadestånd för personskada som har åsamkats dem till följd av dödsfallet. Lagstiftaren har lagt ett stort ansvar på rättstillämparen gällande inte minst då det gäller att avgränsa gruppen ersättningsberättigade. Här tvingas jurister göra svåra bedömningar som ej är att beteckna som strikt juridiska, till exempel att avgöra vem som ”stod den avlidne särskilt nära”. I uppsatsen presenteras en arbetsmodell som utgår från de fyra kriterierna blodsband, hushållsgemenskap, tidsaspekt och förhållandet personerna emellan i övrigt. I och med nyttjandet av arbetsmodellen möjliggörs den nyanserade bedömning som lagstiftaren efterfrågar. De fyra kriterierna skall vägas samman vid bedömningen och de olika kriteriernas tyngd vid denna sammanvägning kan variera. Metoden erbjuder en utgångspunkt för hur bedömningen på ett metodiskt sätt kan genomföras och den är dessutom tillämpbar på de flesta situationer. På så sätt kommer vi ifrån den begränsande metoden att strikt följa typfall.Uppsatsen innehåller även en sammanställning av relevant praxis på området och en katalog med personkategorier som kan komma ifråga för ersättning.</p> / <p>From January 1st 2002 there is a statutory right for a deceased (culpa or dolus) person’s relatives, or more correctly persons with a close relationship to the desceased) to claim damages for their own emotional suffering. The legislator has put a huge responsibility on courts of law and insurance companies by letting these decide who is to be considered close and therefore entitled to damages. This report introduces a method to help them with this task. The Method is built on a test consisting of four different criteria: blood-relationship, household/cohabiting, time aspect and the relationship as such.</p>

<p>Det förekommer att hänvisningar görs till skadebegreppet inom skadeståndsrätten när fråga egentligen är om det försäkringsrättsliga skadebegreppet. Inom försäkringsrätten är det emellertid viktigt att dra en skarpare gräns än inom skadeståndsrätten för vad som skall anses utgöra exempelvis en skada eller en skadehändelse. Det handlar inte enbart om att fastställa huruvida en skada föreligger, utan kanske snarare om att avgöra huruvida försäkringsersättning skall utgå och om att avgränsa/definiera försäkringsgivarens ansvar. Olika försäkringsbolag använder olika skadebegrepp. Ett grundkoncept inom försäkringsrätten är ”en skada, en självrisk, ett försäkringsbelopp”. Härav följer att det är av stor betydelse att avgöra vad som skall anses konstituera en respektive flera skador. I denna uppsats utreds skillnaderna mellan de olika skadebegrepp som tillämpas i försäkringsvillkor och de konsekvenser dessa skadebegrepp har för försäkringsbolagens ansvar. Vidare utreds hur de i försäkringsvillkoren valda skadebegreppen skall tolkas för att avgöra hur flera skador skall behandlas. Dessutom undersöks vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att flera skador tillsammans, försäkringstekniskt, skall behandlas som en.</p>