Förskolan är en grundläggande utbildning där barnen påbörjar sitt livslånga lärande. Syftet med denna studie är att synliggöra hur några förskollärare använder bildskapande aktiviteter i sin undervisning för att stödja och stimulera barnens utveckling och lärande. Vi finner det intressant för vår studie att förskolans läroplan reviderats och begreppen ”utbildning” och ”undervisning” skrivs fram mer än tidigare. Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju. Då det är förskollärare som bär huvudansvaret för undervisningen har vi intervjuat sex förskollärare i insamlandet av vårt empiriska material. I analysarbetet har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv, vilket hjälpt oss att få syn på förskollärarnas förhållningssätt i bildskapande aktiviteter. I studiens resultat synliggörs en pedagogisk medvetenhet bland de intervjuade förskollärarna om fördelarna med att använda bildskapande aktiviteter i sin undervisning men de uttryckte även en vilja att ge barnen mer inflytande över bildskapande aktiviteter. En utmaning som identifierats i vårt resultat är att förskollärarna i denna studie inte nämner hur de använder digitala verktyg kopplade till skapande aktiviteter i den utsträckning som förskolans läroplan anger. Vår tolkning är att en av anledningarna kan vara att det endast gått ett halvår sedan implementeringen av den reviderade läroplanen trädde i kraft och att den fortfarande är under process. En av studiens slutsatser är att det huvudsakliga syftet med de bildskapande aktiviteter var att det används som en metod för att konkretisera lärandet i andra läroplansmål och att undervisningen av bild som ämne inte är ett lika etablerat inslag i förskolans utbildning. En annan av studiens slutsatser är att förskollärarna belyser vikten av bildskapande aktiviteter som både ett kommunikation-och uttrycksmedel samt som en stor del av den sociala gemenskapen på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande.

<p>För att en konsument ska köpa musik måste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten är mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgångsrikt recept för skapandet av efterfrågan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommersiella musikindustrin går tillväga för att skapa efterfrågan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal på skivbolaget SonyBMG och tre anonyma låtskrivare. Slutsatsen som vi drog av arbetet med hjälp av de genomförda undersökningarna är att efterfrågan av musik skapas genom en trestegsformad kedjeprocess, där låtskrivare och skivbolag är mycket beroende av varandra. Processen börjar med utformandet av låten och följs sedan av exponeringen av musiken för att till slut leda till att en efterfrågan föds.</p>

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.

No description available.

Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

Enligt läroplanen ska förskolan sträva efter att ge barnet möjlighet att utvecklas i sin skapande förmåga och att kunna uttrycka sina tankar, erfarenheter och upplevelser genom estetik. Förskolan ska ge utrymme för barns fantasi och kreativitet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med bildskapande i förskolan och om hur förskollärarna använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger och utgår från Deweys ”Learning by doing” - konst som erfarenhet och Vygotskijs kreativitetsteori som teoretiska begrepp. Studien synliggör hur pedagoger uppfattar att de arbetar med bildskapande i förskolan och hur de använder den skapande verksamheten för att främja barns lärande och utveckling. Av studien framkommer att pedagogerna uppfattar att skapande har en nyckelroll i barns mångsidiga utveckling. Pedagogerna upplever att det största hindret i den skapande verksamheten är tiden. Ett arbetssätt som framkommer är att barnen ofta inte kan välja vilka material de vill jobba med och att pedagogerna bestämmer ganska mycket i början. I studien framkommer även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar skapandearbetet i förskolan, exempelvis miljö, material, pedagogers förhållningssätt och kunskaper i skapandeämnen. Pedagogerna uttrycker en önskan om mer fortbildning när det gäller skapande för att få mer kunskap och inspiration i ämnet.