Due to the importance of a correct tree placement and the wear that occurs to equalizer bars inharvester heads, Komatsu Forest AB in Umeå was interested if the bar could be replaced with ahydraulic system. According to Komatsu, the problems were that the equalizer bars that are responsible forsynchronizing the delimbing knives and feeding mechanism add weight, take up space and have atendency to break before their life expectancy. Some harvester heads do not possess equalizer barsbut this complicates tree length and diameter measurements, risks increasing wear to parts of theharvester head not designed to be in contact with the trees and makes cutting the tree correctlymore difficult during certain actions. Thus, Komatsu saw a potential opportunity to increase thefeeding mechanisms performance and life span through a hydraulic solution. In this thesis, a literature study investigating practiced solutions to similar systems as well asa previous study by Komatsu in the subject are included. Furthermore, the product design process,implementation and verification of the solution are covered. The resulting solution included two Parker A2N0029D2H Series 3000 accumulators and fourParker DSH083NV valves, coupled in parallel pairs to create two arrangements of the final conceptsystem, “Half Control Remastered”; “regenerative coupling force distributor” and “shut off valveflow divider”. During the testing both the Regen and shut off function, mounted on a Komatsu C164harvester head, were observed to help during tree picking, grasping and feeding, but both functions,unfortunately, had disadvantages. The Regen function was unstable since hydraulic flow occurredfrom one cylinder to the other, and the Shut off function was imprecise because it became “choppy”with increased accuracy. While testing the system arranged with the Shut off function in the forest,it assisted during slow feeding as well as feeding while simultaneously forcing rotation, where theharvester head tended to drop trees. However, the system did little to no difference as soon thedelimbing knives were deployed. The results that are revealed in this thesis are difficult to evaluate, since Scandinavian forestharvester drivers do not challenge the harvester head in a way for the hydraulic equalizer barsystem to assist to its full potential. To conclude, the system shows promise to meet Komatsu’sperformance requirements but further testing and development is necessary for it to become refinedenough to implement in their mass produced harvester heads.

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betydelsefull roll. Resultatet visade även att meningsskapande oftare blev synligt då det fanns en koppling mellan musikens innehåll och skogen. Detta leder till slutsatsen att platsen har betydelse för barns musikaliska meningsskapande. Denna studie lyfter fram skogen som en värdefull plats för barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser där musicking, förundran och kreativitet frodas. Kunskap om barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser i skogen kan ur ett didaktiskt perspektiv ha betydelse för personal i förskolan, men även för lärosäten som utbildar förskollärare. / The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the children, where also the pedagogues, time space and children´s previous experiences have been shown to play a significant role. The result also showed that meaning making often became visible when there was a connection between the content of the music and the place. This leads to the conclusion that the place is significant for children´s musical meaning making. This study highlights the forest as a valuable place for children´s meaning making through sound and music experiences where musicking, awe and creativity flourishes. Knowledge about children´s meaning making through sound and music experiences in the forest can through a didactical perspective be of importance for preschool staff, but also for preschool educators.

Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet och våra ekosystem. Mer natur behövs skyddas och det är en viktig del i Sveriges miljöarbete. Skog är den naturform i Sverige som har lägst andel skydd och mer skog behöver skyddas för att nå miljömål och internationella åtaganden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kommunikation bör se ut för att få ”allmänheten” att börja engagera sig för eller vilja fortsätta engagera sig för skydd av skog. Allmänheten är en viktig faktor eftersom de väljer politiker och kan påverka. För att förstå beteenden och attityder behöver vi förstå de värden som attityder grundar sig på. I studien har jag utgått ifrån ett antropocentriskt och ett ekocentriskt perspektiv, vilka värderingar har allmänheten och är det något som går att använda i kommunikationssyfte? Jag har analyserat tre organisationers hemsidor, samt intervjuat tre kommunikatörer på respektive organisation. Organisationerna kommunicerar övervägande ekocentriskt på sina hemsidor, men organisationerna har inte tänkt i termer av antropocentriskt eller ekocentriskt tidigare. Gränsen är diffus mellan det antropocentriska och ekocentriska perspektivet, därför är det svårt att använda gränsdragningen vid kommunikation. / Loss of biodiversity is one of the biggest threats to the planet and our ecosystems. More nature needs to be protected and that is an important part of Sweden's environmental work. Forests are the kind of nature in Sweden that have the lowest proportion of protection. There is need to protect more forests in order to achieve environmental goals and international commitments. The purpose of the study was to investigate how communication should be designed to make the public want to continue or start engaging in forest protection. The public is an important factor since they choose the politicians and have the possibility to affect. In order to understand behaviors and attitudes, we need to understand the values that attitudes are based on. In the study I have assumed an anthropocentric and an ecocentric perspective, what values do the public have and is it something that can be used for communication purposes? I have analyzed three organizations' websites, and interviewed three communicators on each organization. Organizations communicate predominantly ecocentrically on their websites, but the organizations have not thought in terms of anthropocentric or ecocentric earlier. The boundary is diffuse between the anthropocentric and ecocentric perspective, so it is difficult to use this in a communication perspective.

This pilot study was conducted to test if there are differences in occurrence of red-listed xylophagous fungi in forests dependent on degrees of human impact on the forests. Three main degrees of human impact was investigated: little impact (natural forest); medium impact (semi-natural forest) and high impact (monoculture plantation). These forests were compared in three geographically distinct areas within the same municipality, Vindeln. Within each forest type, three experimental plots were randomly selected, resulting in a total of 27 research plots. The study was conducted in northern Sweden, Västerbotten county in the following locations: Svartberget, Skatan and Kulbäcksliden. The pilot study found significant differences between natural forests and monoculture plantations. The natural forests harboured the most red-listed species, followed by the semi-natural forests, while the monoculture plantations had the fewest. The semi-natural was closer to the natural forest but did not yield significant differences when comparing the various areas. Despite the small dataset, the results are clear that the natural forests harbour the highest abundance of red-listed xylophagous fungi when comparing the degree of human impact in three different forest ecosystems.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

Automated pattern recognition of stone walls, within both point cloud and image processing, can help identify previously inaccessible areas than with only image pro-cessing. This is important as stone walls are biotopes and serve as structures and have ecological functions for both plants and animals. An automated pattern recog-nition can also benefit Sweden with the fulfillment of the national environmental quality objectives, as well as several commitments from the EU which promote the preservation of biological diversity and cultural heritage. However, conventional airborne laser scanners, via airplanes, have not had a sufficiently high point density and penetration of dense forests. This study therefore aims to use an improved tech-nology in Light Detection and Ranging (LiDAR), where data is collected from Sin-gle Photon LiDAR (SPL). Then, the automated pattern recognition will be used to discover stone walls in varied terrain. After the evaluation, two out of five stone walls were identified, one of which had rendered 99.99% of the target area and the other had a 75% target area, although both also displayed one false hit outside of the desired area. The remaining missing area, as well as the other stone walls, could not be identified because of nearby fac-tors such as shrubbery and trees, but even though the method selection for this study did not provide a 100% match on all stone walls, the data from the SPL tech-nology is still useful for pattern recognition with its point density and penetration. The conclusion of this work is that a point cloud filtering must be improved, if not adapted for each area of stone walls, to create better areas of interest before image processing of segmentation and pattern recognition can be implemented. However, the study shows that a combination of point cloud and image processing for auto-matic pattern recognition is a useful way of identifying stone walls. / En automatiserad mönsterigenkänning av stenmurar, inom både punktmolns- och bildbehandling, kan bidra till att identifiera tidigare oåtkomliga områden än med endast bildbehandling. Detta är viktigt då stenmurar är biotoper och fungerar som strukturer och ekologiska funktioner för både växter och djur. En automatiserad mönsterigenkänning kan även bidra till att Sverige gynnar uppfyllandet av de nation-ella miljökvalitetsmålen, samt flera åtaganden från EU enklare inom bevarelse av den biologiska mångfalden och kulturarv. Däremot har konventionella flygburna la-serskanningar, med flygplan, inte haft en tillräcklig hög punkttäthet och genom-trängning av tät skog. Denna studie syftar därför till att använda sig av en förbättrad teknik inom Light Detection and Ranging (LiDAR), där data är insamlat från Single Photon LiDAR (SPL). Därefter ska den automatiserade mönsterigenkänningen an-vändas på dess data för att identifiera stenmurar i varierad terräng. Efter utvärderingen identifierades två av fem stenmurar, varav den ena muren hade 99,99 % upphittad träffyta med en felträff och den andra muren hade en 75 % upp-hittad träffyta med en felträff. Resterande saknad träffyta, samt de övriga stenmu-rarna, kunde inte identifieras på grund av närliggande faktorer som buskage och träd, men även om metodvalet till den här studien inte gav en 100 % träffyta på alla samtliga stenmurar är data från SPL-tekniken fortfarande användbart för mönsteri-genkänning med dess punkttäthet och genomträngning. Slutsatsen av detta arbete är att en punktmolnsfiltreringen måste förbättras, om inte anpassas för varje område av stenmurar, för att på så sätt skapa bättre intresseområden av stenmurar innan bildbe-handling av segmentering och mönsterigenkänning kan implementeras. Däremot vi-sar studien att en kombination av punktmolns- och bildbehandling för automatisk mönsterigenkänning är ett användbart arbetssätt för identifiering av stenmurar.

Denna uppsats behandlar den förändrade styrning av svensk skogspolitik som infördes i Sverige 1993, och hur denna styrning påverkat den biologiska mångfalden i de svenska skogarna. Styrningsformen, vanligen benämnd ”frihet under ansvar”, bygger på frivillighet och avreglering och har en tydlig förankring i en nyliberal ideologi. Det gäller även den privata hållbarhetscertifiering som växt fram och haft påtaglig påverkan på svenskt skogsbruk. Mina två forskningsfrågor lyder så här: 1.Hur har den lagstiftning som infördes 1993, tydligt inspirerad av nyliberala värden, påverkat den biologiska mångfalden i svensk skog? 2. Behövs det ökad statlig reglering inom skogsbruket för att bevara den biologiska mångfalden? Och i så fall, hur skulle sådana regleringar kunna se ut? Detta är en kvalitativ studie som utöver litteratur- och faktainläsning kompletterats med intervjuer med sex företrädare för aktörer som är engagerade i skogsfrågor. Svaret på min första forskningsfråga är inte helt entydigt. Den privata hållbarhetscertifieringen FSC har inneburit vissa miljövinster och det har delvis växt fram ett större hållbarhetsperspektiv inom skogsbruket sedan den nya lagstiftningen kom till. Samtidigt minskar andelen så kallad kontinuitetsskog, skog som aldrig kalavverkats, tydligt. Dessa äldre skogar är centrala för den biologiska mångfalden. Ett stort antal rapporter pekar också på en krissituation för mångfalden i skogen. Pressen på att få fram mer skogsråvara växer också, vilket bland annat innebär kortare omloppstider i skogsbruket. Även det är negativt för den biologiska mångfalden. Inget tyder på att den rådande politiska styrningen kan hantera ovanstående problematik. Svaret på forskningsfråga två är därför att det behövs någon form av ökad statlig reglering. I slutanalysen tar jag upp ett antal förslag på tänkbara regleringar.

<p>Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.</p>

<p>A new theory for predicting the windprofile over a canopy has been evaluated. The theory was first presented by Harman and Finnigan (2007). The theory relies on the forming of a mixing-layer above the canopy, due to different mean wind in and above the canopy. Characteristics from both mixing-layer and Monin Obukhov similarity theory have been used to develop the governingequations that give the wind profile. The theory has been used to calculate wind profiles for sixdifferent atmospheric stabilities. In order to evaluate the theory, profiles from the theory have beencompared to measurements from Jädraås forest, Sweden. Profiles from Monin Obukhov similarity theory were also used for comparison.In general the mixing-layer theory gives better results than Monin Obukhov similarity theory. Agreement with measurements is good in neutral conditions, but fails when the atmospheric stability is altered, especially in convective conditions. This is believed to be due to the canopy lacking in thickness. The mean wind speed is systematically underestimated and this is also believed to be caused by insufficient thickness of the canopy. A correction for this behaviour is proposed. The theory gives higher values of the mean wind speed in convective conditions with the correction and the calculated values of mean wind speed are closer to the measurements.</p>

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall. Det medförde en genomsnittlig minskning av mängden död ved med 2,0 m3 ha-1, vilket är en tredjedel av den totala volymen död ved lämnad vid slutavverkning. En enkät skickades till privata skogsägare. Den främsta orsaken till att man tagit bort träd var relaterade till ekonomi och produktion. Hur ekonomiskt beroende skogsägaren var av sin skog eller om man certifierat sin skog eller inte hade dock ingen betydelse för hur man hanterade naturhänsynen efter slutavverkning. Det berodde snarare på skogsägarnas attityd till produktion kontra bevarandet av biologisk mångfald. Skogsägare som tagit bort hänsynsträd var överlag mer tveksamma till att lämna olika former av naturhänsyn vid slutavverkning. Denna studie utvärderar även mängd och kvalitet på naturhänsyn lämnad efter slutavverkning i Östergötland.