Sedan 2005 har börsnoterade bolag inom EU upprättat koncernredovisning enligt IFRS. IAS 41 är ett kapitel i standarden vilket reglerar principer kring hur jord- och skogsbruk ska redovisas. När IAS 41 blev aktuellt för de svenska skogskoncernerna framfördes kritik från de berörda bolagen. Standardens lämplighet för svensk skogsbruk ifrågasattes starkt. En betydande variabel i värderingen som särskiljer den nordiska skogen från övriga världen är den långa produktionscykeln på hundra år. Dessutom ämnas de svenska koncernernas skogsinnehav att förvaltas, varför en aktiv marknad inte finns. Dessa två argument utgjorde centrala punkter i kritiken som framfördes till IFRS. Idag har tio år passerat sedan kravet infördes.   Syftet med uppsatsen är att jämföra hur svenska skogskoncerner redovisar och beräknar verkligt värde på biologiska tillgångar enligt IAS 41. Vidare ämnar studien undersöka om, och i sådana fall hur, attityden till IAS 41 har förändrats sedan införandet. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv forskningsansats. Dokumentstudier har utförts på fyra svenska skogskoncerners årsredovisningar från 2014. En representant från Bergvik Skog samt Sveaskog har även medverkat i kvalitativa intervjuer.   Slutsatsen studien kom fram till är att samtliga skogskoncerner i studien värderar skogsinnehav med diskonterade kassaflöden enligt IFRS 13. Tre grundläggande komponenter används i respektive skogskoncerners värderingsmodeller. Komponenterna består av; historiska priser och kostnader, framtida pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Antaganden kring komponenterna varierar i respektive skogskoncern. Attityden till IAS 41 har förändrats i positiv bemärkelse sedan 2005. De berörda bolagen har anpassat sig till IAS 41.

As wind turbines have grown, new installation areas become possible. Placing wind turbines in forested landscapes introduce uncertainties to the wind resource estimation. Even though close-to-canopy processes have been studied intensively during the last thirty years, the focus has mostly been on exchange processes and the height span of the studies has been below the rotor of a modern wind turbine. This thesis contains analysis of new measurements from a 138 m high tower in a forested landscape. The previous knowledge of near-canopy processes is extended to the region above the roughness sublayer. It is shown that above the roughness sublayer, the surface layer behaves as over low vegetation, and Monin-Obukhov similarity is shown to hold for several variables. However, in stable stratification, effects that could be linked to the boundary layer depth are shown to be present in the measurements. These include wind turning with height, the behaviour of the turbulence length scale and the curvature of the wind profile. Two new analytical models are presented in the thesis. One is a flux-profile expression in the roughness sublayer, which allows for analytical integration of the wind gradient. The model suggests that the roughness-sublayer effect depends on stratification and that the aerodynamic roughness length changes with stability. A decrease of roughness length in stable stratification is confirmed with a new method to determine the roughness length using measurements from the 138 m tower. The other model determines the spectral tensor in stable stratification using analytical solution to the rapid distortion equations for stratified shear flow, with homogeneous stratification and shear. By using a formulation for the integration time of the distortions of an isotropic spectrum, a model is derived which provides the cross spectra of velocity and temperature at any two given points in space. Finally the existence of waves in the wind over forests is investigated and it is concluded that the Kelvin-Helmholtz instability can create waves which are coherent in time and exist over the entire height span of wind turbine rotors. Linear wave theory is shown to be able to explain certain features of the waves. / Vindforsk III, Wind power in forests / Vindforsk IV, Forest wind

Den 8:e januari 2005 inträffade en av de mest förödande stormarna i Sveriges historia då hundratusentals blev strömlösa och sju personer miste livet. Stormen Gudrun drabbade centrala Götaland värst och uppemot nio årsavverkningar skog beräknas ha fällts i vissa områden. Tidigare studier av stormen har genomförts på uppdrag av Skogsstyrelsen där resultaten visar att andel stormfälld skogsmarksareal var 11 % i värst drabbade Ljungby kommun, och ca 80 % av all den stormfällda skogen var gran, 18 % var tall och 2 % var löv. Syftet med arbetet är att undersöka mängden stormfälld skog efter stormen Gudrun genom analys av satellitburen fjärranalysdata. Även andelen stormfälld barr- och lövskog beräknades och resultaten jämfördes med de rapporter skrivna för Skogsstyrelsen. Även andelen stormfälld skog som är återbeskogad år 2016 beräknades. En förändringsanalys med satellitbilder från Landsat 5, tagna åren 2004 och 2005, genomfördes vilken inkluderade en skogsmask som skapades genom övervakad MLC-klassificering. Skogsmasken användes för att utesluta ointressanta områden i analyserna. Resultatet användes sedan för analys av andelen stormfälld barr- och lövskog samt för analys av återbeskogade områden år 2016. I den sistnämnda skapades en skogsmask med en satellitbild från Landsat 8 och som sedan användes i analysen. Resultaten från analyserna visar att ca 15,8 % av skogen stormfälldes, varav 78 % var barrskog och 13 % var lövskog. År 2016 hade ca 25 % av de stormfällda områdena återbeskogats. Noggrannheten på resultaten är generellt höga men skiljer sig trots detta väsentligt från resultaten i studierna som gjorts för Skogsstyrelsen. Anledningen till att resultaten skiljer sig åt kan bero på vilka satellitbilder och program som använts i analyserna, samt felkällor som uppkommit i samband med analyserna i denna studie. / On January 8th, 2005 one of the most devastating storms in Sweden’s history occurred, where hundreds of thousands became powerless and seven people lost their lives. The storm Gudrun hit central Götaland worst and nearly nine years’ professional felling of forests was estimated to have fallen in some areas. Previous studies of the storm were carried out on behalf of the Swedish Forest Agency, where the results show that the proportion of windthrown forest area was 11 % in the worst affected municipality of Ljungby. About 80 % of all damaged forests were spruce, 18 % were pine and 2 % were deciduous.                        The aim of this thesis is to investigate the amount of windthrown forest after the storm Gudrun through analysis of satellite remote sensing data. The proportion of windthrown coniferous and deciduous forest was calculated and the results were compared to the reports written on behalf of the Swedish Forest Agency. Furthermore, the proportion of reforested areas in 2016 was calculated. A change analysis based on satellite data from Landsat 5 from 2004 and 2005 was performed which included a forest mask created by supervised MLC classification. The forest mask was used to exclude uninteresting areas in the analyses. The result was then used for the analysis of the proportion of windthrown coniferous and deciduous forest and for the analysis of reforested areas in 2016. In the latter, a forest mask based on Landsat 8 data was used. The results from the analyses show that about 15.8 % of the forest was windthrown, of which 78 % were coniferous and 13 % were deciduous forest. By 2016, 25% of the windthrown areas had been reforested. The accuracy of the results is generally high, but despite this, it substantially differs from the results of earlier studies. The reason for this could be differences in satellite images and programs and additional error sources in conjunction with the analyses.

På grund av hårt skogsbruk har den generella skogsstrukturen i Sverige förändrats, vilket har påverkat ljusklimatet i skogsvattendrag. Övergången från gammal skog till yngre produktiv skog i kantzonen längs vattendrag har lett till ett strukturellt skifte mot mer enskiktade krontak som förmodligen lämnar lite utrymmer för ljus att tränga igenom. Ljus är en fundamental faktor som möjliggör många ekologiska processer i skogsvattendrag, vilket gör det till en viktig aspekt att undersöka för att kunna upprätthålla ett hållbart skogsbruk. Denna studie avsåg att undersöka ljusklimatet i skogsvattendrag, med syftet att utreda om det fanns skillnader i förhållande till skogens ålder. Studien utfördes i augusti 2020 i Stockholms län, och innefattade fem vattendrag i medelåldrig skog (40 – 80 år) samt fem i gammal skog (>140 år). Krontakstäckning uppskattades genom hemisfäriska foton tagna med en fish-eye lins vid åtta punkter i varje provlokal, och analyserades med hjälp av en mobilapplikation (GLAMA). En inventering av träd i kantzonerna utfördes enligt point-centered quarter method, och datan användes för att beräkna träddensitet, artrikedom samt absolut densitet för varje påträffad art. Resultaten visade en liten men icke-signifikant skillnad i krontakstäckning mellan ålderskategorierna, med en något högre medelprocent i gammal skog. Både medelåldrig och gammal skog dominerades av gran, och artsammansättningen var lika oavsett ålderskategori. Träddensiteten skilde sig något mellan kategorierna, med indikationer på en högre medeldensitet i gammal skog. Ytterligare studier krävs för att minska osäkerheter samt vidare öka kunskaperna om skogsbrukets effekter för att kunna bevara de akvatiska och terrestra miljöerna i skogsekosystem. / Due to intensive forestry, the general stand structure in Swedish forests has changed, which in turn has affected light availability in forest streams. The transformation from old growth to younger productive forests in the riparian zone has led to a structural shift towards a higher density and single-leveled canopies that limits light penetration. Light is a fundamental factor promoting many ecological processes in forest streams, which makes it an important feature to examine in a sustainable forestry context. This study investigated the light climate in forest streams, with the purpose to look for differences in relation to forest age. The study was conducted in August 2020 in Stockholm County, and consisted of five streams in middle stage forests (40 – 80 years) and five in old growth forests (>140 years). Canopy closure was estimated using hemispherical photos taken with a fish-eye lens at eight sample points within each site and analyzed with a mobile app (GLAMA). An inventory of trees in the riparian zone was carried out according to the point-centered quarter method, and the data were used to measure tree density, species richness and absolute density of each observed species. The results showed small non-significant differences in canopy closure between age categories, with a higher mean percentage in old growth forests. Both middle stage and old growth forests were dominated by spruce, and the species richness was the same regardless of age category. The tree density differed slightly between categories, with a tendency for a higher mean density in old growth forests. Further research is needed to reduce uncertainty and expand on the effects of forestry if we are to sustain the aquatic and terrestrial environments in forest ecosystems.

Trees in Reykjavík gained an attention in year 2010 when the Mayor brought up the issue in a city council meeting, with the intention to replace cottonwood trees in the city center. A new topic was introduced to the scene which initiated a process within the planning system in Reykjavík. That process is studied in this paper and covers the period from April 2010 to February 2014. The purpose of this study is to explore the strategic role of urban trees in the city and the changes that have occurred during the process. The analysis is made to find out if, and then how, the status of urban trees has changed during this period of time from two perspectives. The first perspective involves an analysis of the actions, decisions and connections between main actors involved in the process, in relation to power, discourse and knowledge. The second part is an analysis of changes in discourse on urban trees in Reykjavík where the main extensions of the discourse are identified. This is a qualitative study performed first and foremost by interviews with involved actors and a thorough examination of documents and literature. The main results of the study indicate primarily that the role of urban trees has strengthened extensively during the process. Further, the discourse about urban trees in the city has expanded with new concepts and words, with new and deeper knowledge about already known factors. This new understanding and experience gained are essential when it comes to strategic planning, planting and maintaining. The actors involved in the process utilize their power according to their positions but due to a small and concentrated planning structure in Reykjavík this creates delicate conditions for both the actors and the trees. / <p>.</p>

Denna undersökning vill fylla kunskapsluckan om huruvida emojier och ljud kan komplettera varandra i vardagssituationer där användare av sociala medier inte kan höra det tillhörande ljudet till videon som spelas upp på deras smarttelefon. I denna uppsats undersöks hur unga vuxna emojisätter två olika ljudmiljöer för att ta reda på vilka emoji-mönster som kan identifieras samt vad i ljudet som väcker associationer till de emojier som deltagarna valt ut. I denna vidare studie om emojier kopplat till de auditiva egenskaperna deltar deltagarna i experimentet genom enskilda intervjuer där deras egna associationer och intryck är det centrala att analysera. De två ljudmiljöerna som tillhör experimentet gestaltar en skog oc hett kök. I resultatet och slutsatsen diskuteras de konnotativa och denotativa valen som deltagarna gjort med sina emoji-sättningar samt hur de löste problemet med emoji-bristen genom att antingen välja kombinationer av emojier eller en enstaka emoji för att kommunicera det som uppfattades från de två olika ljudmiljöerna. Med detta arbete har jag fått fram vilka emojier som deltagarna hade valt gemensamt för att beskriva ljudmiljöerna. En kvantitativ vidare studie rekommenderas för att se om deltagarna i detta experiments emoji-mönstren kan appliceras på målgruppen i en större massa.

Vid skogsavverkning tas en del av de näringsämnen som trädet använt under sin tillväxttid bort från marken och förs inte tillbaka. Detta kan leda till näringsfattigare mark och lägre pH vilket leder till sämre tillväxt för träden. Skogsstyrelsen rekommenderar olika åtgärder för att motverka detta och en av åtgärderna är återföring av aska till skogen. Det finns vissa riktlinjer för vad koncentrationen av grundämnen bör vara för att detta ska anses positivt för skogen. Det har bedrivits forskning sedan 2018 för att återföra slam och aska från pappersbruk till skogen genom att föra in det i plantor som ska utsättas i skogen. Detta i form av härdade produkter som pellets eller pulver.   Fokus i denna studie är att undersöka olika askor, slam och härdade produkter som biokol för att jämföra med riktvärdena för askåterföring som Skogsstyrelsen har bestämt. Därutöver benämns några skadliga ämnen som kan ha förekommit i för höga koncentrationer. Prover förbereds genom torkning och malning av hydrokol, pyrokol, torvmark, pyrolyserad träflis, bioaska, blandslam och bioslam. Dessa pulveriserade prover analyseras sedan i en XRF-analys för att få ut koncentrationer av olika grundämnen för provernas torrsubstans.  Slam från pappersbruk visade sig innehålla lägre koncentrationer av de makronäringsämnen och spårämnen än askan, och ur näringssynpunkt vore ren askåterföring bättre. Men med ren askåterföring råder en större risk att få en högre koncentration av giftiga ämnen som vanadin och nickel vilket förekom i högre grad i askan. Andra höga halter av spårämnen var krom i ett hydrokolprov och kobolt och svavel vilket uppkom i askproverna. En blandning av aska med en andel slam bör skapa bra förutsättningar för ökad näring med liten risk för skadliga grundämnen. Denna rapport kom fram till att en blandning av ca 55 % slam och 45 % aska bör vara lämpligt för att undvika förgiftning av nickel och vanadin och samtidigt innehålla de nödvändiga näringsämnena. Genom att processa slam från pappersindustrin har det gjorts biokol prover som denna studie fått ta del av. Det visade sig att biokolet från Heinola, Finland visar på bra resultat som ger ökad tillväxt genom sitt höga fosforvärde. Att använda samma process som Heinola proverna för tilltänkta biokol bör vara att föredra / During deforestation, some of the nutrients used by the trees during the growth period are removed from the soil and not returned. This can lead to poorer content of nutrients in the soil and lower Ph, which leads to poorer growth for the trees.   The Swedish Forest Agency recommends various measures to counteract this and one of the measures is ash recycling, which there are certain guidelines for, what the concentration of elements should be for this to be considered positive for the forest.   A research project has been conducted since 2018 to return sludge and ash from paper mills to the forest by introducing it into plants to be planted in the forest. This in the form of hardened products such as pellets or powders.  This report mainly focuses on checking different ashes, sludge and hardened products such as biochar to compare with the guideline values for ash recycling that the Swedish Forest Agency has set.   In addition, this report highlights some harmful substances that may have been present in too high concentrations.  This is done by drying and grinding samples from hydrochar, pyrochar, peat soil, pyrolyzed wood chips, bioashes, mixed sludge and biosludge. These powdered samples are then run in an XRF analysis to obtain concentrations of different elements for the samples for a maximum dry content.  The sludge was found to contain lower concentrations of the useful and dangerous substances than the ashes, and from a nutritional point of view, pure ash recycling would be better. But with pure ash recycling, there is a greater risk of getting a higher concentration of toxic substances such as vanadium and nickel.  The results show hazardous elements such as nickel, chromium, cobalt, sulfur and vanadium measured in excessive doses. These occur mainly in the ash samples. A mixture of ash with a proportion of sludge should create good conditions for increased nutrition with little risk of harmful elements. As a suggestion, this report shows that a mixture of about 55% sludge and 45% ash should be suitable to avoid poisoning of especially nickel and vanadium. It turned out that the biochar from Heinola, Finland shows good results that increase growth through its high phosphorus value. Using the same process as the Heinola samples for proposed biochar should be preferred.

The aim of the study was to investigate natural values and the occurrence of pendulous lichens species in two areas located in subalpine coniferous woodland in Tärnaby, Västerbotten county in northern Sweden. The two areas have similar geology, hydrology and vegetation. Area A is affected by forestry, whilst area B isn’t. Forestry is one of the biggest threats to woodland species because it causes habitat fragmentation a loss of habitat. Pendulous lichens are most occurring in old growth forests where natural processes have been left undisturbed. Therefore, red-listed pendulous lichens are often used as a nature value indicator for identifying old-growth forests. In each study area, five sample areas was studied. In each sample area, a nature value assessment and an inventory of pendulous lichen species and red-listed pendulous lichen species was performed. In area A, three species of pendulous lichen where found, and five species were found in area B. In area B, two of the species found were Alectoria sarmentosa and Bryoria nadvornikiana, both listed as NT in the IUCN red list. In area A, no red listed species were found. Results also showed a higher natural value in the area not affected by forestry, area B, than in area A. The natural values and occurrence of pendulous lichen and red-listed pendulous lichen was higher in area B than in area A. The cause of the differences can’t be identified by this study, but the effect of forestry is probably one of the causes.

Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

Svenska våtmarker har under flera hundra år dikats ut till förmån för odling av grödor och virkesproduktion. Idag ser verkligheten annorlunda ut och till förmån för klimatet satsar svenska staten nu pengar på att plugga igen diken och återställa dessa numera uttorkade våtmarker. Att huvudsyftet är minskade utsläpp av växthusgaser hindrar dock varken flora eller fauna från att utnyttja dessa nya habitat. Då hotet mot biodiversiteten i världen enligt forskningen är lika allvarligt som klimatförändringarna är det av intresse att veta hur åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser även påverkar artrikedomen lokalt och regionalt. Detta är en studie som utvärderar insektsfaunan på återställda våtmarker och om det går att urskilja några naturvärden baserat på vilka arter som hittats. Mellan 8 augusti och 8 september 2022 användes tre inventeringsmetoder på fyra skogslokaler och tre återställda våtmarker. Lokalerna som stod klara år 2021 är Skogsstyrelsens pilotprojekt för återvätningar. Resultatet visade att även om inga naturvårdsarter hittades, bidrar klimatgynnande återvätning av skogsmark till en ökad biodiversitet redan på kort sikt. Totalt inventerades individer av 35 olika arter och 71% fler arter hittades i våtmarkerna än i skogarna. Sex fynd var arter som specifikt föredrar våtmarker och hittades i lokalerna med öppen vattenspegel, övriga arter i våtmarkerna var generalister. Då många faktorer kan påverka olika arters migration är långsiktig övervakning eftersträvansvärt. Den här studien ger en chans för framtida uppföljning av våtmarkernas utveckling och arters etablering. Vidare en möjlighet att anpassa framtida återvätningar för att minimera utsläpp av växthusgaser och samtidigt maximera biodiversiteten. / Swedish wetlands have been drained by ditching for several hundreds of years in favour for forestry and agriculture. Today, the reality looks different, and due to the climate change the Swedish government is now investing money to plug ditches and restore these now dried-up wetlands. The main purpose is to reduce greenhouse gas emissions, but neither flora nor fauna are prevented from utilizing these new habitats. According to research, the threat to global biodiversity is as serious as climate change, it is of interest to know how measures to reduce greenhouse gas emssions also affect local and regional species richness. This is a study that evaluates the insect fauna in restored wetlands and wether any natural values can be discerned based on the species found. Between August 8 and September 8 2022, three sampling methods were used in four forest locations and three restored wetlands. The wetlands which were completed in 2021 are the Swedish Forest Agency´s pilot projects for rewetting. The results showed that even if no conservation species were found, climate-beneficial rewetting of forest land contributes to increased biodiversity in the short term. In total, individuals from 35 different species were surveyed and 71% more species were found in the wetlands than in the forests. Six findings were species that specifically prefer wetlands and were found in locations with open water surfaces, all other species were generalists. As many factors can influence the migration of different species, long-term monitoring is desirable. This study provides an opportunity for future follow-up of the development of wetlands and the establishment of species. Furthermore, an opportunity to adapt future rewetting to both minimize greenhouse gas emissions and at the same time maximize biodiversity.