I weave figurative tapestries, working with themes regarding our relationship to the wild, both in nature and ourselves. I dye my yarns with mushrooms and plants I pick in the forest. I go through this trouble because I want the material to carry a story within itself, I see it as giving it life. This method makes the work divided in three main steps: the foraging, the dyeing, and the weaving.

Denna studie har tittat på hur olika skogsmiljöer kan påverka efterklangen. Studien har genomförts med inspelningar av impulsrespons i tre testmiljöer och analyserat dessa inspelningar. Syftet var att undersöka hur efterklangen karaktäriseras i olika typer av skog och hur detta sedan kan tillämpas i postproduktion av ljud. De undersökta miljöerna är: Skogstyp 1: Planterad averkningsredo gallrad tallskog. Skogstyp 2: Blandskog med naturskogstatus (gran, tall, björk och asp). Skogstyp 3: Fjällnära gammelskog (gran). Det framgår i studien att skogstyp 2 var den främst användbara skogstypen för postproduktion. Detta då dess efterklang hade det bredaste frekvensspektra samt en lång reverbtid. Det finns flera sätt att applicera en sådan klang, allt ifrån musik och filmproduktion. En av de främsta orsakerna till detta var skogens täthet. De kala konvexa stammarna reflekterade ljudet och sprider det i miljön. Det bildades även ett tätare lövverk vilket i sin tur kunde bidra till reflektionerna. Skogstyp 1 var också användbar men den hade en betydligt tunnare karaktär. Dessa planerade produktionsskogar är 2 mycket vanliga och i många svenska filmer förekommer just denna skog. En slutsats av undersökningen är att om man vill eftersträva realism i svenska filmer inspelade i produktionsskog bör denna efterklang inte ha mycket botten. Förslagsvis ett högpassfilter på ungefär 350–400 Hz och sedan ett lågpassfilter vid 1400 Hz. Skogstyp 3 var den skog med absolut kortast efterklang. Detta beror på att det var mycket glest mellan träden samt att stammarna var täckta med lågt hängande grenar vilket också fungerade som absorbenter.

No description available.

Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Mitt examensarbete är ett utforskande av skogsgläntan. Med skogsglänta syftar jag delvis på den faktiska fysiska platsen men även ett sinnestillstånd, en mental plats, som jag starkt förknippar med skogen. Denna mentala plats kan beskrivas som ett djupt inre lugn och acceptans - en tidlös närvaro befriad från självmedvetenhet, rationalitet och norm. Projektets process har formats av ett sökande efter sätt att uppleva detta även utanför skogen och en vilja att frigöra min kreativa process från tidigare inlärda mönster och idéer. Med skogsgläntan närvarande i tankarna har jag arbetat förutsättningslöst och intuitivt för att potentiellt skapa en grogrund för något visuellt oförutsägbart och symboliskt att växa fram.

I mitt projekt ville jag använda mig av den skogsmark som finns på och runtom tomten. Jag ville att den nya skolan skulle integrera med skogen. Skolan i skogen, eller skogen i skolan. En skolvardag uppe bland träden och nere i marknivå. I utformningen och planeringen inspererades jag av "kojan" och hade ambitionen att byggnaden skulle vara en fridfull, men samtidigt en lekfull och inspirerande plats som ska kunna ge energi och motivation till eleverna. I utformningen så har ambitionen varit att skapa platser för koncentration, men också platser som ska gynna kreativiteten. I byggnaden finner man också genomgående element hämtat från "kojans" kvaliteter såsom "kryp in", "uppe bland träden", växtlighet, klättra. Materialet är helt i trä. Konstruktionen är pelare och balkar, där taket består av trianglar i diamant struktur som böljar genom hela byggnaden. Detta för att skapa en spänning, dynamik, lekfullhet, energi och en ambition att hitta ett intressant förhållningssätt till "kojan" och naturens formspråk.

The aim of this BA thesis is to understand the Bronze Age deposit in Tumba, Botkyrka Parish, Sweden, and its unusual placement in the landscape: on land and not in water. In order to achieve this, the deposit is analysed with different points of view: 1) the deposit objects: two socketed axes from Montelius period V–VI and a chisel, are examined for traces of usage; 2) the deposit is seen in relation to two other deposits in its vicinity; 3) the spatial distribution of other Bronze Age remains and monuments are analysed; 4) the deposit is viewed as a part of a natural and cultural landscape. The results demonstrate that, in southern Botkyrka, used axes were deposited in an area free from other Bronze Age monuments. They appear also to have been placed outside the inhabited areas, i.e. where activities like grazing or hunting occurred. This can be understood by viewing the woodland as something with agency, and people in a relationship with the environment.

Svensk skogspolitiks övergripande mål är jämnt uppdelat mellan miljömålet och produktionsmålet. Det gäller även den fjällnära skogen vilken besitter hög biologisk mångfald, samt stora arealer produktiv skogsmark vilket enligt skogspolitikens mål ska vara jämnt uppdelade. Skiftningar mellan prioriterat miljömål och produktionsmål har däremot indikerats de senaste 20 åren vilket lyfter upp studiens övrigripande forskningsfrågor angående hur svensk skogspolitik styrs och hur den fjällnära skogens nära framtid kan se ut i samband med nya ekonomiska ersättningar presenterade i proposition 2021/22:207. Denna studie undersöker de svenska riksdagspartierna i frågan om miljömål och produktionsmål i en svensk skogspolitisk policyförändring med hjälp av ACF. Genom att undersöka och förklara riksdagspartiernas övertygelser och koalitioner i samband med kammardebatten om proposition 2021/22:207 angående ersättning där ansökan om avverkning nekats i fjällnära skog ämnar studien undersöka och förklara drivkrafterna bakom ett skogspolitiskt beslut med viljan att skapa ökad förståelse angående hur svensk skogspolitik styrs och hur det kan påverka skogens nära framtid. Genom att bryta ner och analysera partiernas normativa och empiriska ”policy core beliefs” genom en tematisk innehållsanalys identifierar studien motstående koalitioner i fråga om brukandet eller bevarandet av den fjällnära skogen gällande hotbild, förvaltning och styrmedel. Därmed bidrar studien till en ökad förståelse av hur partiernas övertygelser kan spegla policyförändring i en skogspolitisk fråga och hur det i sin tur kan påverka den fjällnära skogens nära framtid.

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Denna studie undersökte vilka tänkbara effekter applicering av biokol i boreal skogsmark kan ge och vart den största nyttan kan finnas. Studien uppfördes som litteraturstudie och sammanställde relevant forskningsresultat som behandlar biokol i boreal skogsmark. Resultatet visar ökningar i tillväxt hos tall på magrare marker med grövre textur. En ökning av pH-värde noterades vilket generellt ökar markens katjonbyteskapacitet och höjer tillgången på tillgänglig näring. Försurning av skogsmark kan minskas genom biokolets pH-höjande egenskaper. Markens vattenegenskaper påverkades genom en ökning av markfuktighet och kan minska riskerna för skador orsakade av abiotiska och biotiska skadegörare. Utflödet av koldioxid från marken ökade marginellt i förhållande till mängden tillfört kol genom biokolets kolhalt samt markens bundna kollager. Genom framtida kolkreditsystem med applicering av biokol i skogsmark öppnar det upp möjligheter till andra ekonomiska inkomstkällor för skogsägaren än det traditionella virkesvärdet.