Denna studie syftade till att undersöka hur inväxningen av tre av våra vanligaste trädslag varierar med variation av grundläggande faktorer i skiktade bestånd. Undersökningen genomfördes i Västra Götaland med cirkelprovytor i barrblandskog och omfattar 30 provytor. I varje provyta klavades samtliga stammar och antal uppslag av plantor registrerades. För varje provyta bestämdes grundyta och ståndortsindex samt ålder och höjd på högsta träd. Inväxningen generellt är god och gran dominerar. Skillnaden mellan trädslagen visar att bedömning av inväxning från naturlig föryngring behöver göras på trädslagsnivå för att ha precision. Medeldiameter är den enda parameter med statistisk signifikans för all inväxning. Att medeldiameter ger störst förklaringsgrad indikerar att variationer i inväxningen bättre kan förklaras med ekologiska principer om succession eller luckdynamik än med ståndortsindex och grundyta i de undersökta områdena. Inväxning kan också förväntas minska över tid då medeldiametern ökar, den är alltså inte konstant utan ändras med ändrad successionsfas.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

Det här arbetet har med hjälp av en litteraturstudie och en skötselsimulering i Heureka visat att plockhuggning kan innebära ökad, minskad eller lika god ekonomisk lönsamhet som trakthyggesbruk, mätt i nuvärde. Vilken skötsel som resulterar i högst nuvärde beror på när i omloppstiden jämförelsen görs, skogens tillstånd och vilken kalkylränta som används. Det är ekonomiskt fösvarbart att välja plockhuggning då ett skogsbestånd har hög potential för värdetillväxt, framför allt gallringsskog. I skogar med jämn diameterfördelning och grov medelstam är däremot trakthyggesbruk det enda ekonomiskt rationella alternativet. Bäst ekonomi i plockhuggning fås när stamval görs utifrån måldiameter. Urvalet kan ytterligare förfinas genom att inkludera konkurrens, stamkvalitet och grönkronas storlek. Trakthyggesbruket möjliggör högre medeltillväxt men innebär också större risker. Sammantaget verkar det inte finnas någon anledning att av ekonomiska skäl avråda från vare sig trakthyggesbruk eller plockhuggning. Utgångspunkten vid skoglig rådgivning bör i stället vara skogsägarens mål och skogens förutsättningar.

Clear-cut logging is the most widely practised forestry method in Sweden. This often conflicts with nature conservation and leads to issues where economic interests are pitted against ecological values. Bryophytes are a group of organisms commonly used as indicators of change in the environment, and several species of this group are also used as tools for assessing conservation values in the habitats they occur in. These are termed indicator or signal species, as they demand certain prerequisites regarding for example climate or substrate that are characteristic for the specific habitat type. In this thesis, the effects of clear-cut logging on five Red-Listed bryophyte species specialised in old-growth forests were tested, to see if they can survive such an intervention. This was done in ArcGIS, by overlaying layers containing 13 years of species observations from Artportalen.se and spatio-temporally matched clear-cut areas from the Swedish Forest Agency. There were 229 logged areas containing a total of 401 observations of the selected bryophyte species, of which 25 were found post-logging. Additionally, 64 % of the post-logged findings were located within a 10 m buffer strip along the edge of the logged areas. The results provide strong evidence that clear-cut logging does impact these species negatively. At the same time the data suggest that developing adequate mitigation measures, for example retention patches along the edges, and evaluating those already in use, can help these species to some extent, by mitigating the negative impact. This is the most important implication from this study, because forestry will continue to be a necessary contribution to the ongoing transition towards a fossil free society. Therefore, the practice needs to shift towards a more biodiversity-friendly management, where alternative forestry methods that are less destructive, are promoted and used to a wider extent. Furthermore, the weight of these species as indicators of high conservation value for the habitats they grow in requires special caution when planning for logging such areas. Otherwise, there is risk of losing species to regional extinction, with specialist species like the ones in this study being of greatest concern. / Den vanligast förekommande skogsbruksmetoden i Sverige är idag trakthyggesbruket. Denna metod är inte alltid kompatibel med naturvårdsintressen och leder ofta till konflikter mellan ekonomiska och ekologiska värden. En organismgrupp som ofta används som indikatorer på förändringar i naturmiljön är mossor. Flertalet mossarter är dessutom så kallade signalarter, vilket betyder att de kan användas som ett mått på naturvärden i den biotop de förekommer i, då de har artspecifika krav på särskilda förutsättningar, som till exempel klimat och substrat. I den här studien testades därför hur slutavverkning påverkar fem Rödlistade mossarter strikt knutna till äldre kontinuitetsskogar. Syftet var att undersöka om de överhuvudtaget kan överleva ett sådant ingrepp. Detta utfördes genom att analysera rumsligt matchade geodatalager i ArcGIS, innehållande 13 års artobservationer från Artportalen.se samt utförda avverkningar från Skogsstyrelsen. Det fanns 229 avverkade områden med totalt 401 artobservationer, varav 25 var funna efter utförd avverkning. Av dessa 25 fynd var 64 % observerade inom en 10 m bred buffertzon utmed det avverkade områdets kant. Resultaten visar tydligt att slutavverkning påverkar dessa arter negativt, men pekar samtidigt på att utvecklingen av lämpliga metoder för naturvårdshänsyn (till exempel hänsynsytor längs med avverkningsområdenas kantzoner) och utvärdering av de metoder som redan används kan mildra problemet. Detta är därmed den viktigaste slutsatsen från denna studie, då skogsnäringen även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt bidrag till den pågående gröna omställningen och det är därför nödvändigt att främja även andra, mindre destruktiva, skogsbruksmetoder för att bibehålla och stärka ekologiska värden, som biodiversitet. Dessutom bör de här arternas värde som signalarter väga tungt vid planering av avverkning i dessa områden, då de ju visar att habitaten har höga naturvårdsvärden. Annars är det risk att vissa arter dör ut, i synnerhet sådana arter som är specialiserade på de miljöer som är mål för exploatering.

Intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder har ökat i Sverige, men enligt forskningen och politiska utvärderingar har användningen av dessa metoder inte ökat. De flesta privata skogsägare anlitar skogsägarföreningar eller skogsbolag för rådgivning och förvaltning.  Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur Södras medlemmar upplevde Södras rådgivning och support gällande hyggesfria skogsbruksmetoder. Studien tittade även på om medlemmarna saknade något när det gällde rådgivningen och supporten från Södra angående hyggesfria skogsbruksmetoder.  Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom intervjuer. Urvalet bestod av privata skogsägare som var medlemmar i Södra skogsägarna.  Slutsatsen av studien påvisade att Södras engagemang kring hyggesfria skogsbruksmetoder är det som har störst betydelse över hur medlemmarna upplevde rådgivningen.

A drone is an aircraft that can fly itself or be remotely controlled by a driver elsewhere while collecting data of various kinds. In Swedish forestry drones are used today both by professionals and by private forest owners. The aim of this study was to find out how drones are used in Swedish forestry today, describe their strengths, weaknesses, opportunities and threats, and find out what developmental areas there are for drones. Data was collected through telephone interviews with nine respondents with different geographical locations in Sweden and with different practical experiences. Drones are primarily used in forestry planning. In the SWOT analysis, most responses were in the category of strengths. Examples of strengths many saw were more effective work and planning. The main opportunity was the rapid development of technology. Weaknesses mentioned were that they lacked equipment and the largest threat was the authorities. Many respondents wanted to see development of apps and program.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Med dagens transportteknik är det enkelt för stadsplanerare att importera exotiska träd från hela världen. Med importerade plantor finns dock risk att det följer med nya trädsjukdomar och skadegörare till länder där dessa sjukdomar ej funnits tidigare. När nya skadegörarna väl har etablerat sig på stadsträden är näst steg spridning till omgivande skogar. Förutom skador på skogsekosystem kan dessa skadegörare orsaka stora ekonomiska förluster. Syftet med studien var att identifiera möjliga risker för introducering av nya trädskadegörare till svenska skogar och jämföra hur stor andel importerat planteringsmaterial som används i olika delar av Sverige. I materialet från totalt sex städer upptäcktes brister i dokumentation av planterade träd, framför allt saknades information om planteringsmaterialetsursprungsland. Ett bättre registreringssystem behövs för att proaktivt kunna minska risker att främmande trädsjukdomar och skadegörare kan etablera sig i Sverige.

Denna studie undersökte skogsägares preferenser avseende hyggesfria metoder och faktorer som är viktiga i deras val av hyggesfria metoder. Genom att använda en webbaserad enkät inkom 84 svar från skogsägare. Plockhuggning identifierades som den mest önskvärda metoden följt av överhållen skärm. Ekonomi och biologisk mångfald var viktiga faktorer vid val av hyggesfri skötselmetod. Respondenterna önskade mer kunskap om olika metoder, ekonomiskt utfall samt påverkan på den biologiska mångfalden vid användning av hyggesfria skogsbruksmetoder. Brist på kunskap var en stor anledning till att tidigare inte ha brukat skogen med hyggesfria metoder.

Climate scenarios for Sweden show that average temperatures could rise by 4-7 degrees by year 2100. Forecasts show that climate zones will shift northward by about 5-10 kilometers every year, which will result in large changes for forestry. The purpose of this study was to answer whether private forest owner's belief in and adaptation to climate change have increased since 2010. Furthermore, to investigate whether private forest owners have experienced climate change in their forestry and if this in turn affects the belief in and adaptation to climate change. A questionnaire was sent to 700 forest owners in Kronoberg County in Sweden. Nearly 20% of those respondents who answered that yes they certainly have experienced any weather or climate conditions which they interpret as a cause of climate change has also responded that they, yes certainly believe that climate change that it affects their forest. 28% of the respondents replied that they had adapted their forestry to climate change. The study showed that the proportion forest owners believing in climate change as well as the proportion adapting forestry to climate change has increased since 2010. There was a relation between belief in climate change mand the degree of adaption. There was also a relation between the perception of climate change and belief in climate change. A correlation was also seen between the experience of climate change and the level of adaption.