No description available.

Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet. Denna uppsats utgår från en etnografisk ansats och studiens empiri består av intervjuer med elever, läraren, dövblindsamordnaren, en klassrumsobservation och styrdokument. Dessa empirier presenteras i resultatredovisningen med fokus på elever med Ushers syndrom och inkludering på olika nivåer som skolan, läraren och klassrummet. Studien har visat att skolan och lärarens bemötande är en betydande faktor för inkluderingsprocessen. Forskningen har betonat att det är hela verksamheten som ska förändras i ett inkluderingsarbete. Ett bra bemötande innebär att dessa aktörer med anpassningar ser till att eleverna med Ushers syndrom får uppleva inkludering. Anpassningarna som visats i studien är lärarens klädsel, belysning, turtagning i samtal och tekniska hjälpmedel. Det har konstaterats att elever med Ushers syndrom också själva har en del i inkluderingsarbetet genom att framföra sina behov eftersom behovet varierar från elev till elev. Det har framträtt i studien att det inte är lätt att framföra sina behov direkt eftersom elever inte vill avvika från normen i klassrummet som består av döva elever och teckenspråk.

No description available.

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att studera hur undervisningen i specialidrott påverkas av om läraren har en lärarutbildning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser undervisningens innehåll och genomförande ut beroende på om läraren har en lärarutbildning eller inte? Hur uppfattar de båda lärarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de båda lärarkategorierna för att nå upp till målen i kursplanen för specialidrott? Metod I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lärare i ämnet specialidrott, varav tre har en lärarutbildning och tre inte har. Lärarna representerar även tre olika idrotter, där varje idrott representeras av en lärare från vardera kategorin. Resultat Studien visar att likheterna mellan de två lärarkategorierna är att undervisningen till största del är praktisk där innehållet och momenten ser likadant ut, uppväxten och erfarenheter påverkar deras lärarroll, de vet vad som krävs av eleverna för att de ska uppnå sina mål med sitt idrottsutövande, för att uppfylla målen i kursplanen jobbar de med ämnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten. Studien visar att skillnaderna mellan de två lärarkategorierna är att lärarna bedriver de teoretiska delarna inom specialidrotten, medan tränarna till största del enbart har de praktiska delarna, tränarna upplever kursplanen som diffus och svårtolkad, lärarna anser sig ha fördel av sin lärarutbildning och ger exempel på det, när undervisningen planeras så utgår tränarna i första hand från förbundens riktlinjer, medan lärarna använder sig av kursplanen i första hand. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi tagit följande slutsatser: För att förstå och kunna tolka en kursplan så har en lärarutbildning visats ha betydelse. Lärarutbildningen har visats ha betydelse för undervisningen av de teoretiska bitarna i specialidrott. Innehållet och syftet med den praktiska undervisningen i specialidrott ändras inte ifall du har en lärarutbildning. Erfarenhet i form av en gedigen tränarkarriär eller bakgrund som tidigare elitidrottare, är viktigt som specialidrottslärare för att veta hur eleverna ska uppnå sina mål.

Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra? I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter. Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.

I skolan uppstår dagligen olika konflikter emellan elever, därför ar det viktigt att ha bra strategier för hur de skall hanteras. Olika faktorer påverkar också hur hanteringen av dessa konflikter ser ut, bland annat vad konflikten handlar om och när under skoldagen som den inträffar. Studien tar reda på vilka strategier som några pedagoger använder sig utav, samt hur deras förebyggande arbete ser ut för att undvika att onödiga konflikter uppstår. Syftet är att ta reda på några olika strategier och reflektera över dessa. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fem stycken pedagoger. Intervjuerna har jag sedan analyserat mot min teori. Mitt resultat visar på att arbetet med att skapa ett gott klimat i klassrummet är ett ständigt pågående arbete. När det gäller pedagogernas strategier vid en konfliktsituation ser de lite olika ut beroende på situationen. Det är dock samtalet i olika former som är grunden till all hantering.

Ledarskap i skolan är något som har givits litet utrymme i lärarutbildningen. En blivande lärare på lärarutbildningen har i stort sett fått bilda sig en egen uppfattning genom de praktikperioder som gavs. Under denna tid är det meningen att lärarstudenten ska visa på, ett för situationen lämpligt ledarskap, samt sätta gränser och hantera eventuella konflikter med eleverna. Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur lärare och elever beskriver en bra pedagog. Vad hade de tillfrågade etablerade lärarna för uppfattning av en bra pedagog? Vad hade de tillfrågade eleverna i gymnasiet för uppfattning om vad ”en bra pedagog” är? Vad fanns det för likheter och skillnader mellan dem? För att svara på frågeställningarna har kvalitativa intervjuer använts. Metoden som användes var semi-strukturella intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tre gymnasieelever och tre lärare på gymnasiet intervjuades. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade eleverna var överens om att en bra pedagog måste kunna skämta, skoja och ha kul med eleverna. Läraren ska inte vara allvarlig hela tiden. De var även överens om att det skojiga inte får ta överhanden utan att läraren styr upp lektionen igen efter ett litet avbrott. Både lärarna och eleverna var överens om att arbetet i skolan måste kännetecknas av variation, när det gäller arbetssätt och innehåll. Detta stämde dessutom överens med forskningen om ledarskap.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet.

No description available.