No description available.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål. Studien visar även att många tror att det största problemet inte ligger i skolans styrdokument eller lärar­utbildningen utan i samhällets syn på begåvning och intelligens. Det är inte helt tillåtet att visa sig för intelligent, vilket gör det svårt för många särbegåvade.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Demokrati är en del av det svenska samhället. Då skolan är det ”lilla” samhället som kan anses spegla det ”stora” samhället utanför. Ett av skolans största uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare samt i skollagen poängteras att eleverna skall ha inflytande över sin utbildning. Metoden i denna studie är kvalitativ intervju med 3 klasslärare för åk 5 och kvantitativ enkätundersökning med dess klasser, totalt 52 elever. Syfte med studie är att undersöka om och i sådana fall hur lärares uppfattningar och arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelser av elevinflytande. För att få syn på detta fenomen var metodvalet en kvalitativ intervju med lärarna och en kvantitativ enkätundersökning med eleverna, där en jämförelse synliggjorde elevernas och lärarnas påverkan och uppfattning av arbetet med elevinflytande. Våra slutsatser av studie visade att lärares arbete med elevinflytande påverkar elevernas upplevelse av elevinflytande, däremot lärare som anser sig ha mycket elevinflytande behöver inte ha elever som upplever det samma. Ju mer inflytande eleven har desto mer vill den bestämma.

Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuas också för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman. Utifrån de analyserade och redovisade temana för denna uppsats dras slutsatsen att läraren idag ställs inför många komplexa situationer i arbetet mot antidemokratiska åsikter. Den svenska lagen som vilar på demokratisk grund och skolans demokratiska uppdrag blir inte sällan motsägelsefull. Alla människor i en demokrati har rätt att uttrycka sina egna åsikter med vissa begränsningar, dock är det dessa begränsningar som är problemet enligt mina slutsatser utifrån undersökningen. Begränsningarna kan ses ifrån två håll. Å ena sidan blir rätten till åsiktsfrihet begränsad när inte antidemokratiska attityder får komma till tals, å andra sidan strider antidemokratiska åsikter mot den demokratiska tanken om alla människors lika värde. Resultatet av undersökningen visar också att de intervjuade lärarna upplever arbetet som komplicerat. Att den största tillgången läraren har i detta arbete är diskussionen med eleverna är de intervjuade lärarna eniga om.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. För att uppnå syftet har vi besvarat följande frågeställningar: – Vad händer vid ett omhändertagande av olycksfall och hur ser elever och lärare på det? – Finns förutsättningar för omhändertagande av olycksfall vad gäller resurser, kunskap och utbildning hos lärare och elever? – Hur skulle lärare och elever önska att ett omhändertagande av olycksfall såg ut? Metod För att besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och två lärare i idrott och hälsa. Resultat Resultatet av vår undersökning visar att både elever och lärare är av den uppfattningen att det är eleverna själva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det är skolans och framförallt idrottslärare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att läraren känner sig trygg i sin kunskap. Lärarna berättar att de känner sig trygga med den kunskap de har. Resultatet visar även att eleverna anser att lärarnas utbildning och kunskap inom området skador är viktig. Lärarna själva upplever att de har tillräcklig utbildning och kunskap och de känner sig trygga med den kunskap de har. Slutsats Vår slutsats av denna undersökning är att elever samt lärare har många upplevelser och uppfattningar om olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hälsa. Skolan bör bistå lärarna i idrott och hälsa med resurser samt fortbildning inom olycksfallshantering samt i det förebyggande arbetet. Det är sedan lärarna i idrott och hälsa som har ansvar över eleverna och är de personer som ska se till att minimera olycksfallen i skolan och stå för ett idealt omhändertagande.

Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund. Resultatet presenteras utifrån intervjuerna med ovan nämnda grupper. Det visar sig att föräldrasamverkan praktiseras på olika sätt, främst genom dagliga kontakter och strukturerade möten. Både lärare och föräldrar uppfattar att föräldrasamverkan är betydelsefull för barnens framgång i skolan, men förväntningarna hos de båda grupperna skiljer sig en del. Det visar sig också att föräldrar med utländsk bakgrund ibland saknar relevant kunskap om det svenska skolsystemet och därför känner sig osäkra i sin föräldraroll. Det är därför av stor vikt att skolan satsar på att ge sådana föräldrar kunskap och förståelse för det svenska skolsystemet, för att skolorna ska kunna lyckas bättre med sina mångkulturella elever och för att stödja läraren i sitt professionella uppdrag. Denna satsning behövs även för att få fler föräldrar att intressera sig för skolverksamhet, och därmed bidra med de resurser som man besitter som förälder.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats. Därmed utarbetades lämpliga frågor för att finna svar på studiens frågeställning. Intervjuerna spelades in varefter de transkriberades. Därmed kunde datamaterialet analyseras och återspeglas i de teoretiska utgångspunkter som använts som grund för studien. Resultatet av studien visar på att det finns olika sätt att resonera kring arbetssättet att motivera elever. De intervjuade lärarna resonerar kring motivation som något positivt. I resultatet kan ses att det finns både likheter och olikheter i hur lärarna resonerar kring hur de arbetar med att motivera elever i de högre åldrarna till delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Det som kan utläsas är att lärarna samtalar mycket med eleverna, de försöker att på ett positivt och uppmuntrande sätt prata med eleven, i vardagsspråk kallat att peppa. De tar också upp att skapa ett klimat i klassen som blir en tillåtande miljö som i sin tur leder till att eleverna vågar försöka och därmed ökar sina chanser att lära sig. Övriga svar som getts är att skapa en välkomnande miljö till lektionerna och även berätta för eleverna att det inte är exempelvis bäst på fotboll som ger högst betyg utan i stället motivera vad som förväntas av dem.

Abstract This study will look at the gipsy’s people’s thoughts about their experience in the Swedish school. I have experience about the gipsy people from my home country Yugoslavia. In most cases, the gipsy people had a hard time and problems to be a part of the society, for example to get a job or finish the elementary school. I’m now living In Sweden and a lot of times I have wonder about gipsy’s situation in our country. Questions like, what is there experience about the Swedish school system? Is there a different if you compare the situation with former days? Is there a different between boys and girls? This is also questions that are in focus in this study. After the literature study, where I collected information about gypsies and their situation in Sweden, I did some interviews over telephone. The questions were about their experience about their situation during their time in school. During the study I have met people who were positive when I asked them about their situation. Other people were worried about my questions and some of them didn’t attend in the study. Maybe this can sees as a natural reaction when this ethnics group had a problematic time in the Swedish history, but maybe why many people today don’t trust people who are working in school or other part of the public sector. The result of this study is that changes have been positive for the gipsy people. Now days don’t feel that school is a place for alienation and discrimination. One successful reason is that the contact between the school and home is much better. The study has also looked at how the school working with questions about gender. The result is that there never has been a different in the way how personal working with girls and boys in school. In spite of everything there is a lot more work to do in the Swedish school. This is a work that is covering personal, parents but also students. One thing who is missing now days is more teachers who can educate children and youth in the gipsy language. It’s also a problem that there are few antitypes in school, not only for the gipsyes as an ethnics group, but also for other minority groups.

Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i. För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika rektorer på 6 olika skolor. Generellt upplever dessa rektorer att ett förändringsarbete måste få ta tid, kulturen på skolan måste tillåta att det under diskussionerna är högt i tak och att det måste vara tillåtet att misslyckas. De stora hindren är att det bland lärarna naturligt finns många ledare som gärna tycker att deras perspektiv är det rätta samt när kommunala politiker och tjänstemän i detalj styr skolans verksamhet. När det gäller Lpo 94 är alla utom en rektor eniga om att den inte är fullt ut implementerad på skolorna. Det beror enlig rektorerna på bristande verktyg från skolverket och att den för många är svårtolkad. Några rektorer upplever att det är ett hinder att det på skolorna arbetar lärare med en lärarutbildning som bygger på gamla läroplaner men även de som hävdar att det finns brister i dagens lärarutbildning. Studien visar att om rektorerna själva är välinsatta i styrdokumenten, förändringsbenägna och lyckas skapa enpositiv skolkultur på skolan finns det en stor förändringskapacitet på skolorna. Vidare finns det förhoppningar omatt den nya läroplanen skall var det verktyg som gör att Lpo 94 tillslut implementeras fullt ut i den svenska skolan.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder. Vi intervjuade sex stycken pedagoger och sex stycken föräldrar samt utförde två deltagande observationer under två utvecklingssamtal där de använde IUP som grund. Vi kunde tydligt urskilja ett gemensamt mönster i respondenternas svar och i den tidigare forskningen, som vi använde till att kategorisera resultatet och resultatanalysen med. Vår undersökning visade att både pedagoger och föräldrar upplevde samarbete som en självklarhet men att det var svårt att praktisera detta samarbete i verkligheten. Alla ville ha en öppen och regelbunden kommunikation men det visade sig att både pedagogerna och föräldrarna ansåg att tiden inte räcker till för ett djupare samarbete. Flera av respondenterna tog upp förslaget med att använda Internet som ett verktyg för ett bättre och mer regelbundet samarbete. I det stora hela blir slutsatsen positiv och de flesta upplevde att samarbetet fungerade bra samt att IUP har varit ett bra redskap för att utveckla samarbetet mellan hem och skola.