Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer. Den visar hur tre lärare, en rektor, en koststrateg och skolbespisningspersonal resonerar kring skolmaten som serveras i kommunen och på skolan. Lärarna besvarar frågor som åskådliggör huruvida de kopplar samman elevernas matvanor i skolan med deras studieprestationer. Det framkommer att flera olika sociokulturella omständigheter har inverkan på elevernas koncentrationsförmåga i skolan och att lärarna ser till helheten då de analyserar elevernas skolframgångar. Det är tydligt att eleverna överlag inte tycker om den skolmat som serveras. De får inte i sig tillräckligt med mat i skolan för att klara av de krav som ställs på dem under långa skoldagar. Det visar sig också att det saknas kunskap och engagemang på skolan gällande skolmaten. Det finns dessutom brister i den interna kommunikationen på skolan och den mellan skolan och kommunens skolrestauranger.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. / We look at childrens food habits, how they are feeling and what they know about good food habits. Our conclusions are that most student eat breakfast, lunch and dinner. We found that there is a differense between girls and boys food habits. We could also see that students in schoolyear 5 knew more about good food habits than students in schoolyear 4.

<p>Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. </p><p>Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. </p><p>Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret. </p><p>Diskussionen tar bl a upp kommentarer till enkätundersökningen och skolfrukostens intåg i skolan.</p>

Detta examensarbetet handlar om hur elever äter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte äter ordentligt vid dessa måltider. Syftet med arbetet är att se om frukost och skollunch har någon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkätundersökningar har 84 elever svarat på frågor som bl a berör vad de äter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever äter dåligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det är viktigt att äta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret. Diskussionen tar bl a upp kommentarer till enkätundersökningen och skolfrukostens intåg i skolan.

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav på att skolmåltider som serveras i grundskolan ska vara näringsriktiga börja tillämpas. I och med den nya lagen är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten på skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssäkring av skolmåltider. Målet är att verktyget, som består av enkäter, ska användas som stöd för att leverera bra skolmåltider utifrån näring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmåltider. Sverige och Finland är de enda länderna i världen med en lagstiftning om näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagsläget finns det inget system för kvalitetssäkring av skolmåltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mäta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie där 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog. Urvalet var slumpmässigt stratifierat och observationer i skolmatsalar och skolkök, samt frågor till köksansvariga, användes som datainsamlingsmetoder. Denna information jämfördes sedan med skolkökens enkätsvar, vilka utgör en del av verktyget SkolmatSverige.Resultat: De frågor som var valideringsbara hade acceptabel validitet förutom frågorna om: mängden kött i helfabrikat produkter, beräknad tid mellan tillagning och servering av lunchen samt sju av matsedelsanalysens sjutton rätter och tillbehör som beräknades från en fyraveckors matsedel.Slutsats: Studien visar en acceptabel överensstämmelse mellan skolornas svar på verktygets frågor kring skolmåltidernas utbud och livsmedelsval och observationsstudien. De tre frågeområden i verktyget med låg validitet kan förbättras genom en omkonstruktion av frågorna för att förtydliga frågan, förklara frågans syfte samt genom att sänka graden av ansträngning som krävs för att besvara frågan. Vidare begränsas verktygets validitet av att det inte mäter hur skolmåltiden som serveras i mottagningsköken har tillagats. / Background: In July 2011 a new law is to be administered in Sweden that requires served school meals to be nutritionally adequate. The Swedish Medical University Karolinska Institute has developed a web-based instrument, SkolmatSverige, for quality assurance of school meals. The objective of the instrument is that it should be used to assure the quality of school meals based on nutrition, environment, education and service, and to enable monitoring and research on school meals. Sweden and Finland are the only countries in the world with legislation on free and nutritionally adequate school meals for all pupils in elementary schools, but currently there are no systems for quality assurance of school meals.Objective: To validate a web-based instrument for quality assurance of school meals based on choice and supply of foods.Methods: A validation study using observations in school canteens and kitchens, and questions to kitchen staff, as data collection methods. Fifteen elementary schools in Stockholm were selected, by stratified sampling, to participate in the study.Results: The questions in the instrument have acceptable validity except for questions regarding: the amount of meat in ready-made foods, time between cooking and serving of meals and number of servings of certain types of meals calculated from a four-week-menu. Conclusion: The study shows an acceptable agreement between the school’s answers to the instrument’s questions regarding choice and supply of foods and the observation. The questions with low validity can be improved by redesigning these questions in aims of clarifying them and the purpose of them and by making it more effortless to answer the questions. Furthermore, the validity of the instrument is limited by the fact that it does not measure how school meals, served in kitchens that receive food, are cooked.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat? Metod I studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg. Resultat I Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester. I Danderyd och Täby är det upp till varje verksamhet att bestämma själva huruvida skolmaten ska vara ekologisk eller inte. I Täby är skolmaten till stor del utlagd på entreprenad. I Sundbyberg är det politikerna som fattar beslut kring hur stor andel skolmat som ska vara ekologisk. Alla tre kommunerna arbetar för att höja andelen ekologiska livsmedel. När det gäller ekologiska livsmedel är ekonomin en avgörande faktor då det ekologiska ofta är dyrare. Det finns flera olika möjligheter för samtliga kommuner att öka andelen ekologisk skolmat. Danderyd och Täby efterfrågar större engagemang från politikerna. Slutsats Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader i de tre undersökta kommunerna. Det är endast politikerna i Sundbybergs kommun som satt upp mål för hur stor andelen ekologiska livsmedel ska vara, samt ger ekonomiska bidrag för att kunna öka andelen ekologiska livsmedel. Vi kan konstatera att skillnaderna dels ligger på politisk nivå: vilka politiska partier som styr i kommunerna, dels på individnivå: vilket engagemang kostcheferna respektive husmödrarna har.

Forskning visar att skolmat fyller en viktig funktion för elevers prestationer. I Sverige har kostnadsfri skolmat serverats under många år och skolmaten anses ha en viktig roll inom skolverksamheten enligt Livsmedelsverket. Kommunerna bestämmer vilken mat som serveras i skolorna och hur mycket den ska kosta, vilket är en budgetpost som varierar mycket mellan kommuner. I denna undersökning vill vi därför undersöka hur kostnader för skolmåltider kommer att påverka elevernas prestationer i skolan. Vi utgår från att det kan kosta mer att tillaga kvalitativ mat som eleverna uppskattar och att eleverna har bättre förutsättningar för att prestera om de äter tillräckligt av skolmaten. Paneldata från samtliga 290 kommuner under tidsperioden 2013-2019 används. Vi skattar sambandet mellan kostnader för skolmåltider och elevers betyg genom en regressionsanalys med fixa effekter. Resultatet vi finner är att det inte finns något samband mellan kostnader för skolmåltider och betyg. Dock är resultatet inte statistiskt signifikant.

Bakgrund Cirka 20–30% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedelssektorn. I dagsläget serveras två miljoner måltider inom skola och förskola dagligen. Det finns stora möjligheter att reducera växthusgasutsläppen med hjälp av hållbara skolmåltider.   Syfte Syftet var att undersöka hur kostverksamheter inom förskola och skola i Sveriges kommuner arbetar med hållbara livsmedel. Metod En kvantitativ metod användes där data samlades in via en webbenkät som mejlades ut till kostchefer inom förskola och skola i 285 av Sveriges kommuner. Indelningen av kommuner gjordes med hjälp av Sveriges kommuner och regioners kommungruppsindelning. Enkätfrågorna berörde målsättningar, aktuella inköp och hinder avseende ekologiska och närproducerade livsmedel samt vegetariska rätter. Skillnader mellan kommuner av olika storlekar analyserades med hjälp av one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test samt Mann-Whitney U test.  Resultat Studien hade 160 deltagare och de flesta arbetade i en mindre stad/tätort eller landsbygdskommun. Målsättning och inköp av ekologiska livsmedel var högre än för närproducerade livsmedel i de undersökta kommunerna. Målsättningen för vegetariska rätter var i de flesta kommuner en dag per vecka. Det fanns skillnader i målsättning och inköp av ekologiska livsmedel mellan kommuner av olika storlekar. Det fanns inga skillnader gällande vare sig målsättningar eller inköp av närproducerat och vegetariskt.  Slutsats Kommunens storlek hade betydelse beträffande inköp och servering av ekologiska livsmedel, större kommuner hade högre mål och större andel inköp. Det var ett högre engagemang beträffande inköp och målsättningar för ekologiska livsmedel jämfört med närproducerade livsmedel och vegetariska rätter bland deltagarna. För att öka andelen närproducerade livsmedelsinköp och vegetariska rätter krävs sannolikt mer konkreta nationella riktlinjer. / Background About 20–30% of global greenhouse gas emissions come from the food sector. Currently, two million meals are served daily within preschools and schools. There are great opportunities to reduce greenhouse gas emissions by serving sustainable school meals. Objective The purpose of this study was to investigate how public meal units within preschools and schools in Swedish municipalities work with sustainable foods.  Method A quantitative method was used and data was collected through a web-based survey which was sent to managers at public meal units in 285 of Sweden's municipalities. The division of municipalities was made with Sweden's municipalities and regions municipal group division. The questionnaire concerned objectives, current purchases and obstacles regarding organic and locally produced foods as well as vegetarian dishes. Differences between municipalities of different sizes were analyzed using one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test and Mann-Whitney U test. Results There were 160 respondents who participated, most of whom worked in a small town/urban area and a rural municipality. Targets and purchases of organic food were higher than for locally produced food in the municipalities surveyed. The goal for serving of vegetarian dishes was in most municipalities one day a week. There were differences in the targeting and purchase of organic food between municipalities of different sizes. There were no differences regarding targeting and serving of locally produced food and vegetarian dishes. Conclusion The size of the municipality was important in terms of purchasing and serving organic food, larger municipalities had higher goals and a larger proportion of purchases. There was a higher level of commitment regarding purchases and goals for organic food than for locally produced foods and vegetarian dishes among the participants. In order to increase the proportion of locally produced food purchases and vegetarian dishes, more concrete national guidelines are likely to be required.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna. Elevernas svar har även studerats och analyserats ur ett könsperspektiv. Lärarnas svar har i sin tur jämförts med elevernas och även dessa analyserats.För att nå syftet har vi använt enkät och observation som metoder. Undersökningsgruppen består av 169 elever i årskurs tre samt åtta lärare från de utvalda klasserna. Den litteratur som presenteras redogör för hur skolmåltiden och dess miljö har sett ut från år 1880 fram tills idag. Den tidigare forskningen skildrar även Maslows behovshierarki och andra faktorer som kan påverka elevers lärande. Ett resultat av undersökningen visar att kosten har betydelse för elevernas lärande. Samtidigt kan inte lärarna se någon direkt skillnad på elevernas koncentrationsförmåga efter lunch, beroende på vad de blivit serverade under den. Det visar även att elevernas välbefinnande inte skiljer sig så mycket mellan flickor och pojkar. Slutsatsen i undersökningen är att en god matsituation är en av förutsättningarna för att eleverna ska kunna koncentrera sig och fungera bra i skolan för det optimala lärandet. Vi har även kommit fram till att våra föreställningar och normer för hur flickor och pojkar är, inte stämmer överens med resultatet från undersökningen ur ett könsperspektiv.

Denna uppsats är en studie av motståndet mot den köttfria dagen i skolan ur ett symboliskt perspektiv. Den undersöker symbolens innebörd och betydelse för motståndarna och jämför sedan dessa gentemot symbolens tilltänkta. Studien visar på att en symbol kan ha olika betydelser samt vara av olika karaktär beroende på vem mottagaren är. Detta kan leda till samhälleliga konflikter och denna studie belyser just hur man kan studera symboler för att få en större förståelse för hur och varför dessa uppkommer. Den köttfria dagen är en symbol vars tilltänkta betydelse är att vara en förklaringsmodell och praktik för en miljövänligare och hållbar framtid men studien visar att den istället ges betydelser som vittnar om samhälleliga motsättningar gällande normer och värderingar och där modernitet – tradition, kollektivism – individualism, frihet – tvång samt manligt och kvinnligt står i huvudfokus.