Idag är avklarad gymnasieutbildning en grundförutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Utan utbildning är risken stor för utanförskap och långvarig arbetslöshet, speciellt för de med någon form av neuropsykiatrisk funktionsvariation. Den hjärnvänliga utbildningen syftar till att ge läsaren insikter som inspirerar och manar hen till fördjupad kunskap om adhd och hur denna bör beaktas i skolsammanhang. Med en kvalitativ metodansats besvaras frågan Vad har positiv inverkan på elever med adhd avseende deras studieresultat? Information hämtas dels från utbildningsansvariga vid fyra skolor specialanpassade till neuropsykiatriska funktionsvariationer, dels från studier av vetenskapliga artiklar och annan relevant kvalificerad litteratur. Slutsats: Viktiga faktorer för att nå skolframgångar tycks vara väl fungerande exekutiva funktioner, god språklig funktion, en stark känsla av sammanhang och stor motivation till skolarbete. Elever med adhd når lättare skolframgångar då utbildningsansvariga och skolpersonal säkerställer att dessa fyra faktorer beaktas vid såväl planering som genomförande av elevens utbildning.

<p>Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose of the study was to examine, from the point of view of former research findings, what impact physical activity had on learning. I chose to make an explorative/inductive research, to get as much knowledge as possible from the studied presentation of problem, not to limit myself to a specific research theory. The result proved, that school personal and student experienced many positive effects from daily physical activities. The pupils were more pleased. There was more piece and quiet in the classroom. The ability of concentration increased. The social climate was more agreeable, and with this the developement of knowledge was inpacted. Most research scientists also talked about the importance of better self-reliance and good self-understanding as a result of physical activities. It was also mentioned, that the number of violation had decreased and that the results of the national test had improved. The conclusions were, that it was elementary that schoolboards considered, the alterations in Lpo- and Lpf 94 about daily physical activities, seriously. The leaders of the school area had to appropriate resources, that would make it possible for teachers, to make physical activities form an integral part of many subjects. To sum up, learning was impacted positively by physical activities, even if the reported results showed that further research would be needed.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med studien var, att utifrån tidigare forskning, undersöka vilken påverkan fysisk aktivitet hade på lärande. Jag valde att göra en explorativ/induktiv undersökning, för att hämta så mycket kunskap som möjligt från det studerade problemområdet och inte begränsa mig till en specifik undersökningsteori. Resultatet visade, att skolans personal och elever upplevde många positiva effekter av daglig fysisk aktivitet. Eleverna var gladare. Det var lugnare i klassrummet. Koncentrationsförmågan ökade. Det sociala klimatet var behagligare, och med det påverkades kunskapsutvecklingen. De flesta forskare nämnde även betydelsen av ökat självförtroende och god självuppfattning, som resultat av fysisk aktivitet. Det framkom också, att antalet kränkningar hade minskat och att resultaten på de nationella proven hade blivit bättre. Slutsatser blev, att det var primärt att skolledning tog förändringarna, i Lpo och Lpf 94, om daglig fysisk aktivitet på allvar. Ledarna i skolans värld borde avsätta mer resurser, som möjliggör för lärare att ämnesintegrera fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis, påverkades lärande positivt av fysisk aktivitet, även om resultaten som redovisades visade, att det krävdes ytterliggare forskning.</p>

ABSTRACT The purpose of the study was to examine, from the point of view of former research findings, what impact physical activity had on learning. I chose to make an explorative/inductive research, to get as much knowledge as possible from the studied presentation of problem, not to limit myself to a specific research theory. The result proved, that school personal and student experienced many positive effects from daily physical activities. The pupils were more pleased. There was more piece and quiet in the classroom. The ability of concentration increased. The social climate was more agreeable, and with this the developement of knowledge was inpacted. Most research scientists also talked about the importance of better self-reliance and good self-understanding as a result of physical activities. It was also mentioned, that the number of violation had decreased and that the results of the national test had improved. The conclusions were, that it was elementary that schoolboards considered, the alterations in Lpo- and Lpf 94 about daily physical activities, seriously. The leaders of the school area had to appropriate resources, that would make it possible for teachers, to make physical activities form an integral part of many subjects. To sum up, learning was impacted positively by physical activities, even if the reported results showed that further research would be needed. / SAMMANFATTNING Syftet med studien var, att utifrån tidigare forskning, undersöka vilken påverkan fysisk aktivitet hade på lärande. Jag valde att göra en explorativ/induktiv undersökning, för att hämta så mycket kunskap som möjligt från det studerade problemområdet och inte begränsa mig till en specifik undersökningsteori. Resultatet visade, att skolans personal och elever upplevde många positiva effekter av daglig fysisk aktivitet. Eleverna var gladare. Det var lugnare i klassrummet. Koncentrationsförmågan ökade. Det sociala klimatet var behagligare, och med det påverkades kunskapsutvecklingen. De flesta forskare nämnde även betydelsen av ökat självförtroende och god självuppfattning, som resultat av fysisk aktivitet. Det framkom också, att antalet kränkningar hade minskat och att resultaten på de nationella proven hade blivit bättre. Slutsatser blev, att det var primärt att skolledning tog förändringarna, i Lpo och Lpf 94, om daglig fysisk aktivitet på allvar. Ledarna i skolans värld borde avsätta mer resurser, som möjliggör för lärare att ämnesintegrera fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis, påverkades lärande positivt av fysisk aktivitet, även om resultaten som redovisades visade, att det krävdes ytterliggare forskning.

Under den senaste tioårsperioden har Skolverket och internationella organisationer visat genom undersökningar en negativ trend vad det gäller svenska skolelevers resultat i ämnena matematik och svenska. Detta tyder på att det behövs en förändring i det svenska skolsystemet. Utomhuspedagogik är ett relativt nytt förhållningssätt till undervisning, där elevens intresse och autencitet i lärandet är utgångspunkten. Detta ligger till grund för uppsatsen som är en jämförande studie av två skolors resultat på de nationella proven för grundskolans årskurs 3, varav den ena med en utomhuspedagogisk profil. Syftet med studien är således att undersöka om utomhuspedagogik kan vara en lösning på den sjunkande resultattrenden inom svensk skola. Metoden för arbetet är en deskriptiv analytisk metod, som kompletterats med intervjuer för att få en större jämförelsebarhet mellan skolornas arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar en klar skillnad mellan de två skolorna. Undersökningen är baserad på ett relativt litet urval, men kan ändå väcka en del pedagogiska tankar kring syftet med skolundervisning i allmänhet och ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt i synnerhet.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition. Emellertid visar resultaten en kompositionell effekt främst hos flickor.

The purpose of this study was to describe the school situation of adolescents who were subject to multisystemic therapy in Sweden, and also if a change could be measured after treatment. Factors that preceded the need for treament were also investigated. The sample consisted of 83 adolescents, boys (65 %) and girls (35 %), with an average age of 14 years. The method used was a secondary data analysis using pre-treatment- and post-treatment data collected from a 7-month follow-up conducted by Lunds Universitet. Results showed that the adolescents were low in school performance and high in truancy at pre-treatment. Truancy was the main reason for the need of treatment (50 %). The follow-up data showed tendencies of positive outcomes in the adolescent's school performance. Further research is needed to better detect weakness in adolescent's school performance and focus interventions to improve that area.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

Syftet med studien var att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samtom det finns skillnader i resultat mellan motoriskt starka respektive motoriskt svaga barn. Avsikten var även att undersöka vilka aktiviteter ochlekar som lämpar sig för att träna barns förmåga inom matematikområdet som interventionen byggde på. I studien jämförsmatematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (N L) somarbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten. Vi ville i samband med detta även undersöka och tydliggöra begreppetEstetiska lärprocesser. Detta för att vara tydliga med vad vi gjorde, hur vi gick tillväga och kunna motivera varför vi valde att göra på ett visstsätt.Vi har genomfört en kvasi-experimentell studie där vi utgått från en så kallad mixad metod (mixed methods) och tillämpat en inbäddad design(Cresswell &amp; Plano Clark, 2011; Bryman, 2013). Studien inleddes med ett motoriktest, kallat MUGI, vilket är utarbetat för 6-7-åringar av Ericsson(2003) och använt i en longitudinell interventionsstudie där man jämförde barns motoriska förmåga med deras skolprestationer i matematik ochsvenska. Därefter fick samtliga 53 barn utföra ett matematiktest som utarbetats vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (IBL) vidLinköpings universitet. Testet prövade barnens förmågor och kunskaper om taluppfattning, taluppskattningsförmåga och aritmetik och barnentestades på grundläggande numeriska kunskaper, verbal aritmetik och tallinjetest före och efter interventionen. Testet analyserades sedan medhjälp av SPSS vilket är ett program för statistisk datahantering. Efter motorik- och matematiktesten samt en pilotstudie, genomfördes enintervention där hälften av eleverna (EL) deltog i olika aktiviteter, lekar och övningar, vilka byggde på de matematiska områden sommatematiktestet prövade. Interventionspassen genomfördes 1 timme/grupp vid sex tillfällen under en åttaveckorsperiod. Övriga barn (NL)deltog i förskoleklassens ordinarie undervisning. Slutligen upprepades matematiktestet med samtliga barn.Vi kan, efter att ha sammanställt resultaten från denna studie, konstatera att det finns flera motiv till att undervisa matematik med estetiskalärprocesser i de yngre åren. De motiv som studien framförallt ger belägg för är att: barnen lär sig matematik med estetiska uttrycksformer som medel motoriken stimuleras vilket främjar utvecklingen av barnens matematiska förmåga olika matematiska områden påverkas inte automatiskt på samma sätt av interventionen, utan måste utvärderas var för sigUpplägget samt våra erfarenheter och lärdomar av studien ledde slutligen fram till utvecklandet av begreppet Math in Action (MiA) vilket ipraktiken innebär ett lärande där estetiska arbetsformer och uttryckssätt används som medel för att öva olika matematiska förmågor.

The educational underachievement of children in foster care has been known for a long time. This study aimed to compile and analyze the current knowledge about interventions, intended to improve foster children’s school achievements. The method used was a systematically undertaken narrative review. Despite a comprehensive searching strategy, only ten relevant studies were found, indicating that little has been done to improve the educational outcomes for children in public care. The result shows that eight out of the ten interventions were effective in some way. Literacy appeared to be improved with fairly modest efforts, whilst improvements in numeracy, seemed to need more directed interventions. Among the success factors were providing books, tuition or structured individualized support and involving carers, school and foster care agencies in the process. An implication for the future is that foster children’s poor academic achievements can be improved with focused support. Also there’s a definite need for more intervention studies.