Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra? I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter. Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolämne.

På senare år har det blivit allt vanligare att skolor organiserar olika typer av pulsträning för eleverna, utöver den ordinarie undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Under 2017 presenterade även regeringen ett initiativ om att öka den fysiska aktiviteten i skolan, med syfte att förbättra välmående, folkhälsa och skolprestationer. Denna studie syftar till att undersöka genomförandet av “pulshöjande aktiviteter” vid ett antal skolor utifrån regeringens initiativ om daglig rörelse. Fyra grundskolor medverkade i studien, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med de ansvariga lärarna för pulsprojekten och där observationer av pulspassen gjordes. Resultatet analyseras utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv samt ett salutogent hälsoperspektiv. Dessa teorier används för att få en förståelse för hur skolorna organiserar pulspassen, vilket innehåll de består av, samt vad projekten syftar till och hur detta förhåller sig till regeringens initiativ. Det som framgår av studien är att skolorna har ett liknande mål med projekten, att öka inlärningsförmågan hos eleverna, men att deras förutsättningar skiljer sig åt, vilket påverkar utfallet och organiserandet av projekten.

Skolor runt om i världen väljer att skära ner på idrottsundervisningen för att införa mer undervisning i akademiska1 ämnen, som matematik och engelska. Konsekvenserna av att skära ner idrottsundervisningen kan leda till att barn och unga blir mer stillasittande och riskerna för ökad stress, ökad risk för dödliga sjukdomar samt minskad muskelstyrka ökar. Syftet med detta arbete är att undersöka sambanden mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Förhoppningarna är att studien ska bidra med förståelse för hur skolprestationer påverkas av fysisk aktivitet. En systematisk litteratursökning har gjorts för att finna material till vår studie. Vi har använt oss av databaserna SportDiscus och Pubmed för att söka fram våra artiklar. Med hjälp avinkludering – och exkluderingskriterier har vi funnit 23 artiklar av originalforskning som är publicerade i peer-reviewed tidskrifter. Vi har också funnit två artiklar med hjälp av en manuell sökning. Analysen gjordes genom att sammanställa likheter och skillnader mellan artiklarna för att sedan kategorisera och kartlägga relevant fakta och resultat med grund i våra frågeställningar. Det övervägande resultatet är att den fysiska aktiviteten påverkar elevers skolprestationer, deras klassrumsbeteende och deras koncentration i positiv anda. Den fysiska aktiviteten påverkar de akademiska prestationerna i de flesta ämnena och relationen mellan fysisk aktivitet och matematik tycks vara starkast. Elever med en högre aerob kapacitet gör bättre ifrån sig på akademiska tester och intensiteten under idrottslektioner har betydelse för elevernas betyg. Resultatet visar också att ett stillasittande beteende kan vara främjande för akademiska prestationer. Slutsatsen är att elevernas skolprestationer kan komma att förbättras vid införande av fysisk aktivitet med en hög intensitet samt med hjälp av en ”fysisk aktivitets-didaktik” i klassrummet. Resultatet talar för att öka den fysiska aktiviteten eller rekommendera eleverna att satsa på deras fysik och främst deras aeroba kapacitet. 1: Begreppet akademiska skiljer sig i innebörd mellan svenska och engelska. En tydligare förklaring av hur denna studie kommer tillämpa begreppet kommer under metodavsnittet.

<p>I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:</p><p> </p><ol><p> </p><li>• Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><li>• Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får? </li><p> </p><p> </p><p> </p></ol><p>För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.</p><p> </p><p>Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.</p>

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:     • Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?     • Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?       För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.   Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.   Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.

Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.

<p>Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder. Däremot visar resultatet att vissa pedagoger ser den motoriska screeningen som ett pedagogiskt hjälpmedel, medan andra pedagoger uppfattar screeningen som ett konkurrensmedel.</p>