Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valdafrågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten?- Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling?- Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolaskompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolansbehov av Mål 3-satsningen?Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren.Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidareanalyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågornaindikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks varamissnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen. En majoritet tycksange positiva svar på frågorna som inte har någon anknytning till hur Mål 3-satsningenpåverkar deras arbetssätt. Men så fort enkätfrågorna knyts till hur Mål 3-satsningeninverkar på deras vardagliga verksamhet, får man starkt negativa resultat, och detta gällerav samtliga enkätfrågor.Som avrundning utgörs min slutdiskussion av förslag och tankar om vidareforskningar för att söka svar på de frågor som analysen väcker. I det avslutande avsnittet om förslag på fortsatt forskning framför jag flera resonemang kring varför min ytliga studie saknar djup, och varför jag menar att djupstudier kring SydskånskaGymnasieförbundets omstruktureringsprocess återstår att göras.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla – om vad gymnasieämnet svenska som andraspråk är i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av ämnet. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieämnet SVA beskrivs i teorin jämfört med hur det fungerar i praktiken för att ge en förståelse för hur ämnet SVA ser ut idag. Vidare är syftet att ge en inblick i hur ämnet kan och bör komma att organiseras i framtiden för att gynna den enskilda elevens lärande. För att uppnå detta syfte ges en övergripande bild av ämnet i teorin genom att belysa hur ämnet SVA beskrivs i de direktiv som finns i form av kursplaner samt i forskning som gjorts kring andraspråksundervisning. Med hjälp av den kartläggning som Myndigheten för skolutveckling har gjort om ämnet SVA i skolan idag samt en fallstudie visar uppsatsen på hur ämnet ser ut i praktiken. Till underlag för en diskussion kring vilka alternativ som finns för organisationen av SVA i framtiden ligger en jämförelse mellan teorin och praktiken samt litteratur- och intervjuförslag. De resultat som framkommer i uppsatsen visar huvudsakligen på att ett vidgat svenskämne vore positivt för den framtida utvecklingen av SVA men att det i dagens skola inte är genomförbart. / Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). An equal education in the Swedish language for all pupils - how teaching of Swedish as a second language is organized in the Swedish ‘gymnasium’ theoretically and practically and what options there are for an alternative way of organizing it. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. The aim of this essay is to elucidate how the subject Swedish as a second language (here abbreviated as SVA) is portrayed in theory in comparison to its practical function in the Swedish ‘gymnasium’ to gain an understanding of how the subject is organized today. Furthermore, the aim is to give an insight into how the subject SVA can and ought to be organized in the future to benefit individual pupils’ learning process. To reach this aim, the subject SVA is first described in general terms through a study of the course descriptions and of research recently done on second language teaching. With the help of a survey on the subject SVA made by the Swedish Authority for school development as well as the interviews made specifically for this study, the subject is outlined in its everyday practice. As a basis for a discussion on the alternatives for the future organisation of the subject SVA, stands a comparative study between theory and practice as well as the propositions presented in literature and interviews. The results that emerge from this essay mainly show that an extended version of the subject Swedish would be positive for the future development of SVA, however it is not practically possible in the Swedish school system of today.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) ger ett tydligt uppdrag till alla verksamma lärare att ta ansvar för skolans utveckling. Tidigare forskning visar hur olika förändringsprocesser kan förstås, där finns även beskrivet vilka faktorer som gynnar ett utvecklingsarbete och vad som leder till varaktig förändring och därmed även påverkar elevers måluppfyllelse i positiv riktning. Syftet med föreliggande arbete är att tydliggöra hur lärare beskriver det utvecklingsarbete som pågår i skolan och hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete. Syftet är även att diskutera dessa beskrivningar för att närma sig en förståelse. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metodansats valts. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex stycken lärare, som är verksamma på tre olika skolor. För att förstå såväl lärarnas beskrivning av det skolutvecklingsarbetet som de deltar i, som hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete, har en teoretisk analysmodell använts, vilken har utarbetats av Shulman och Shulman. Modellen beskriver de olika delar, i modellen så kallade kapital, som behövs för att ett skolutvecklingsarbete ska ha förutsättningar att lyckas. Slutsatser som kan dras är att mycket av det som återfinns i lärarnas beskrivningar skolutvecklingsarbete, bekräftar tidigare forskning, framför allt de beskrivningar som handlar om vilka faktorer som påverkar utvecklingsarbetets utfall. I lärarnas beskrivningar framträder tre olika roller, som deltar i skolornas utvecklingsarbete, det är lärarna, rektor och förstelärare. Ytterligare slutsatser som kan dras är att var och en av dessa roller, var och en på sitt vis, bidrar till att skapa innehåll och förutsättningar för de olika kapitalen, som finns beskrivna i Shulman och Shulmans analysmodell. Skolutveckling och lärares lärande hänger inte på enskilda individer, utan lärare ingår i ett större sammanhang, en organisation som påverkar, men också påverkas av de individer som finns inom organisationen.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ”STS”, ”NOS” och ”Out of School” som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse. Resultaten visar också att det kan finnas behov av att belysa vissa aspekter tydligare. En sådan aspekt är kön/genus. En annan är föräldrar och kamraters påverkan. Resultaten diskuteras utifrån vetenskapliga sammanhang som handlar om elevers intressen för naturvetenskap och teknik.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats. Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.

Syftet med studien har varit att utveckla mer kunskap om skolorganisationen och undersöka hur en skolorganisation bedriver kvalitets- och förbättringsarbete. Genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar inom bildningsområdet på huvudmannanivå och chefsnivå samt genom en undersökning av litteratur och artiklar inom området har studien genomförts. Resultat och analys har sammanställts för att ge en övergripande bild av hur förbättringsarbete bedrivs inom en skolorganisation.  Denna studie utgår från litteratur och intervjuer med chefer inom skolledningen för att undersöka hur kvalitetsarbetet bedrivs inom en skolorganisation. Fokus ligger på chefernas syn på förbättringsarbete, dess utmaningar och framgångsfaktorer, samt utvecklingsarbete inom skolorganisationen. / The purpose of the study has been to develop more knowledge about the school organization and investigate how a school organization conducts quality and improvement work. The study has been carried out through qualitative interviews with people who work in the field of education at principal and manager level, as well as through a survey of literature and articles in the field. Results and analysis have been compiled to give an overall picture of how improvement work is carried out within a school organization. This study is based on literature and interviews with managers in school management to investigate how quality work is conducted within a school organization. The focus is on the leaders view of improvement work, its challenges and success factors, as well as development work within the school organization.

Sammanfattning/Abstract Forslund, Therese och Walleng, Linda (2024). ”Att tillsammans fundera och utveckla”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra med kunskap om hur skolor arbetar med kompetensutveckling för pedagoger som enbart undervisar elever med språkstörning. Genom att kartlägga kompetensutvecklingsinsatserna förväntas studien kunna bidra med kunskap om pedagogers upplevelse om den kompetensutveckling de tar del av. Studien redogör för upplevda möjligheter och utmaningar i relation till kompetensutveckling. En kartläggning av respondenternas förståelse för vetenskapliga begrepp och hur den kompetensutveckling de erhåller relaterar till aktuell forskning.     Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser, genom kartläggning, beskrivs av pedagoger och rektorer i en kontext där de endast möter elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar:   Hur upplevs den kompetensutveckling som bedrivs på skolor för elever med språkstörning? I vilka avseenden upplevs kompetensutvecklingsinsatserna vila på vetenskaplig grund och främja elevernas lärande?   Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfennbrenners (1979) ramverk för att kartlägga pedagogers kompetensutveckling på olika nivåer.  Kompletterande teoretiskt perspektiv som studien kommer att vila på är Hargreaves (1998) teori om skolans kultur.   Metod Studien använder flermetodsforskning genom enkät innehållande frågor med öppna och slutna frågeställningar. Empirin består av 39 enkätsvar från pedagoger och rektorer. För att bearbeta enkätsvaren användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.   Resultat Studiens resultat visar att det finns en otydlighet kring vad som betecknas som kompetensutveckling samt en osäkerhet gällande kompetensutvecklingsinsatsernas syfte och mål. Även om resultatet visar att hälften av de svarande är nöjda med sin kompetensutveckling upplever majoriteten av respondenterna en bristande möjlighet att påverka innehållet vilket de önskar.  Studiens resultat visar att huvudman styr en stor del av kompetensutvecklingen, vilket kan skapa motsättningar mellan skolans övergripande mål och verksamhetens behov. En slutsats i den här studien är att den kompetensutveckling som genomförs inte alltid kommuniceras eller förankras med pedagogerna. Dessutom indikerar resultaten att det finns utrymme för förbättring när det gäller pedagogernas kompetensutveckling gällande innehåll, genomförande och metoder. Respondenternas svar tyder på att de vill utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans med kollegorna. Studiens resultat visar även att pedagogerna har olika tolkningar av vetenskapligt förhållningssätt och upplever utmaningar med att integrera forskning i undervisningen. Resultatet belyser att lärares kompetensutveckling är ett utvecklingsområde.   Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och ha insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Specialläraren kan därför ses som en viktig länk, med det ena benet i verkligheten tillsammans med elever och lärare och det andra benet i en vetenskaplig grund med insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med god insyn i såväl verksamhetens behov samt forskningsläget kan specialläraren motivera relevant kompetensutveckling som gynnar både elever med språkstörnings lärande men också utveckla de undervisande lärarnas kompetens.   Nyckelord Lärares professionsutveckling, Kompetensutveckling, Skolutveckling, Språkstörning, Vetenskaplig grund.

In this essay an analysis and classification is made of the roll of implementation swedish municipalities have regarding the national quality assurance policy in the school sector. In the light of international trends of decentralisation and the development of new quality assurance systems  the paper’s result classifies the municipalities as implementation roll number two according to Lundquist (1992) and his theory of implementation. The basis for this claim is given by the study of key actors in the municipal quality assurance work that shows that the implementation is made with a good understanding, with a loyal ambition but also with some shortcomings when it comes to the provision of necessary resources. Support for this is given by the case of municipality 2 that shows shortcomings regarding the number of employed, time, digital tools, knowledge and economic conditions. The same is shown in the case of municipality 1. Thus, the main conclusion of this essay is that the structural differences between the analyzed municipalities does not give rise to differences in the results of this study.

The purpose of this study is to investigate students’ opinions of factors that influence student motivation in a positive way, as a means to identify school improvement processes that can be initiated. In schools where one wishes to strengthen teacher awareness of factors that scientific studies have found crucial for boosting student motivation, the results of this study can be used as a starting point.  Data has been collected using a quantitative questionnaire that was filled out by students at a primary school in a municipality in the west of Sweden. The questionnaire investigates students’ opinions on factors that scientific studies point out as important for student motivation. The study shows that there is a coherence between the factors that science points out as important for student motivation, and what the students indicate is typical of what they experience in school. Regardless of sex or grade the coherence is consistent. The factors that students point out as most important for student motivation is “that the teacher instructs me how to solve a task correctly”, “that the teacher believes in my ability”, “that the teacher lets me take part in planning how we work”, and ”that the teacher gives me assignements that I can manage”. For one of these factors there is lesser coherence between what students say is important for student motivation, and what they indicate is typical of what they experience in school. The students indicate that “that the teacher lets me take part in planning how we work” is crucial for student motivation. When it comes to what the students say is typical for what they experience in school, they indicate this factor to a lesser extent.

Denna studie undersöker hur arbetslagsledarrollen är utformad genom intervjuer och uppdragsbeskrivningar på de kommunala gymnasieskolorna i en svensk storstadskommun. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och kritisk teori genom Foucault, i form av maktanalys. Maktanalysen bidrar till att belysa samtida praktiker och tekniker ur ett historiskt perspektiv utifrån frågeställningar som på olika sätt berör maktens bas och logiker. Arbetslagsledarens roll framstår i uppdragsbeskrivningar som mångfacetterad, omfattande och splittrad med diverse administrativa uppgifter samt ansvar för utvecklingsprocesser och utvärdering. Formuleringar om att utveckling ska initieras av arbetslagsledaren och beslut från skolledning också implementeras förekommer, vilka kan härledas till olika teoribildningar. Arbetslagsledare själva beskriver ett komplext uppdrag där en stor del av tiden läggs på uppgifter som är mindre framträdande eller inte alls framgår i uppdragsbeskrivningarna. En betoning ligger på att agera budbärare, eftersöka information och sköta administrativa åtaganden. Sammanfattningsvis tycks en helhet saknas i uppdragen och praktiken skilja sig från utformningen i uppdragsbeskrivningarna. Arbetslagsledaren framstår som en länk mellan skolledning, elevhälsa och lärare där de bidrar till kontinuitet och stabilitet i en skola där omsättning på rektorer tycks mer frekvent. En ny komplex organisation med flera olika delegerade ledningsuppdrag och funktioner ställer höga krav på samordning. Framtida studier kan med fördel belysa hur samverkan och samarbete mellan distribuerade ledningsfunktioner kan fungera i en komplex organisation, där förutsättningar ständigt förändras. / This study explores the formation of the teacher team leaders´ role, using interviews and job descriptions at comprehensive upper secondary schools in a Swedish metropolitan municipality. The theoretical framework includes a social constructionist and critical perspective, through Foucault, based on analysis of power. Analysis of power illuminates contemporary practices and techniques through a historical lens, using questions that are related to the basis and logics of power. The job descriptions proclaim a diverse, extensive and somewhat scattered mission consisting of administrative duties as well as managing development and evaluation of processes. According to the job description, the teacher team leader is responsible for initiating learning processes as well as implementing decisions by principals, each advocating a different theory. Teacher team leaders describe a complex mission where a substantial amount of time is spent on tasks less prevalent or unmentioned in the job description. Acting as a messenger, yet a constant search for information and administrative duties are tasks that teacher team leaders emphasize. In conclusion, it appears as if a comprehensive view of the mission at hand is deficient and that actual practice appears relatively different from the job description. The teacher team leaders operate as a link between school leaders, the Student Health Team and teachers where they contribute to continuity and stability in a school where school leaders more frequently are exchanged. A new and complex organization involving several distributed leadership roles requires thorough work in terms of co-ordination. Future studies may address how interplay and collaboration can work in a complex organization, where preconditions are continuously altered.