Syftet med den här studien är att undersöka lärares upplevda grad av och syn på autonomi i sin yrkesutövning, inom områdena kompetens-utveckling och klassrumspraktik samt skolan som helhet. I studien ses dessa tre områden som del av övergripande skolutveckling, något som utvecklas i bakgrundskapitlet. Autonomi – i studien definierat som det professionella manöverutrymme inom vilket lärare kan påverka och fatta beslut – och dess potentiella relevans som verktyg inom kompetens-utveckling, och därmed skolutveckling, utgår från self-determination theory, där autonomi tillsammans med kompetens och social tillhörighet ses som centralt för inre motivation. Tidigare forskning visar att lärare värderar sin autonomi högt, men att de inte alltid åtnjuter den, och denna studie bekräftar detta: högst autonomi återfinns i klassrumskontexten, medan lägst grad av inflytande återfinns inom ramen för kompetensutveckling. Det är också inom området kompetensutveckling som störst glapp mellan upplevd och önskad autonomi uttrycks, något som tyder på en underutnyttjad potential. Denna studie bygger på ett mindre dataunderlag (från en enkätundersökning där 70 grundskollärare från två skolor deltog) vilket gör att dess resultat i första kan ses som indikatorer på utgångspunkter för fortsatta och fördjupade studier. / The purpose of this study is to examine which level of autonomy teachers experience and which level they desire in the contexts of professional development, classroom and the school as a whole. In this study, teacher’s professional development is seen as being a part of the overall school development, which is addressed in the background chapter. Autonomy – in the study defined as the degree of professional leeway in which teachers can influence and make decisions – and its potential relevance as a tool in professional development, is grounded in self-determination theory, where autonomy together with competence and social relatedness is seen as central to intrinsic motivation. Earlier research shows that teachers value their autonomy highly, but that they do not always experience it, and this study confirms that: the highest level of autonomy is found within the context of the classroom, while the lowest level of autonomy is found within the context of professional development. It is also in the latter context that the largest difference between experienced and desired level of autonomy is found, something that might suggest an underused potential. This study is based on smaller sample (the survey had 70 participants from two elementary schools), and its results should therefore primarily be seen as indicators, or stepping stones, for continuing and deepened studies.

Detoffensiva kvalitetsarbetet i skolan studerades i detta arbete avseende kunden icentrum. Genom en kvalitativ fallstudie innehållande en enkät och studier avstyrdokument har Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk studerats rörande omeleverna är nöjda med utbildningen eller ej samt hur utbildningen kanutvecklas. De öppna frågorna i enkäten fokuserade på områden vilka ärbetydelsefulla för att lärande ska kunna ske på ett optimalt sätt. Studienvisade att eleverna var nöjda med lärarinsatsen och sitt egetkunskapsförvärvande. Vidare hade eleverna god insikt i hur de kan använda sigav sina studier och en önskan att studera vidare. Inflytandet ochtillgängligheten var eleverna missnöjda med. För att förbättra elevernasstudiesituation föreslogs att eleverna får ett reellt inflytande över sinstudiesituation och att kommunikationen förbättras. / In the centre of this study about Total Quality Management was thecustomer. Through a qualitative case-study containing studies of policydocuments and a blank at Samernas utbildningscentrum in Jokkmokk has thepupils´ satisfaction with their education been studied. The questions in theblank were based on up-to-date research and literature concerning quality workwithin and outside school. Focus was on factors meaningful for optimallearning. The study´s result was that the pupils were satisfied with the workof the teacher and their own learning. Furthermore, the pupils understood howthey can use their inherited knowledge and they have a desire to progress evenmore through education. The influence and the availability were areas of greatdissatisfaction. To improve the situation for the pupils´ work actions shouldtake place increasing the pupils´ influence and make communication better. / <p>2017-10-13</p>

The purpose of this study is to bring clarity and knowledge as to how two headmasters organise the development of their respective schools as well as how we as special educator can enable the students to take part in this development work. The methodology of this study – and theoretical preconditions are founded in a phenomenological perspective combined with educational organisation theory. The empiric data has been gathered through surveys as well as interviews with students and school administrators. The data is analysed and documented through identified quotes to find meaning and variation in the level of student participation. The result shows the students in the 9 th grade feel they have influence as well as taking part in the development of the schools. Simultaneously, the students inform that the implementation should happen at an early stage for the students to maintain an engaged interest in this. Furthermore, the study shows that the special educator profession at the school that took part in the survey is a strong and an important resource. / Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet och kunskap i hur två rektorer organiserar skolutveckling samt hur vi som specialpedagoger kan möjliggöra att eleverna blir delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Studiens metodologiska – och teoretiska utgångspunkter grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med pedagogisk organisationsteori. Empirin har samlats in genom enkäter samt intervjuer med elever och skolledare. Materialet har analyserats med utgångspunkt i identifierade citat för att finna meningsbärande enheter som syftet att finna variationer i fenomenet delaktighet. Resultatet visar att de tillfrågade eleverna i årskurs 9 känner att de har elevinflytande och delaktighet över skolutvecklingen. Samtidigt framhåller eleverna att implementeringen av utvecklingsförslagen måste ske i ett tidigt stadium för att eleven ska finna intresse för engagemang. Studien visar även att den specialpedagogiska professionen på de undersökta skolorna är stark och en viktig resurs.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att undersöka om det är möjligt att förbättra kommunikationen mellan lärare och elever och på så sätt förbättra elevernas matematiska utveckling. Kunskapsöversikten utgår från frågorna kring hur lärare-elev kommunikation yttrar sig i olika matematikklassrum samt hur lärare kan arbeta med kommunikation i sin undervisning så att elevers matematiska lärande utvecklas. Kunskapsöversikten har en vetenskaplig grund där flera matematikdidaktiska artiklar och litteratur används som stöd. / Sökningen av dessa artiklar genomfördes med hjälp av ERIC via EBSCO, ERIC via ProQuest, Google Scholar och Swepub. Flera sökningar med olika sökord och begränsningar användes för att få källor kring olika aspekter av kommunikation. Sedan har olika urvalsmetoder använts för att välja ut lämpliga källor för kunskapsöversikten.  Resultatet visar att lärare-elev kommunikation kan uppdelas i olika nivåer där univocal och uni-directional är de lägsta nivåerna. Dessa handlar om lärares traditionella arbetssätt där de ensamt dominerar dialog med alla elever i matematikklassrummet. För att kommunikationen ska kunna ske på högre nivåer (contributive, reflective, instructive och dialogic) krävs det att lärare måste arbeta på mer innovativa sätt än det traditionella arbetssättet. Några förslag utifrån artiklarna är att lärare arbetar med diskussioner i olika former, moderna verktyg eller utnyttjar scaffolding inom det sociokulturella perspektivet. Flera studier utmanar även lärare att tänka på en mer elevcentrerad miljö, i syfte att kunna förbättra kommunikation med elever samt deras engagemang för skolämnet matematik. Således är kunskapsöversikten slutsats att det krävs nya metoder för lärare för att effektivisera deras kommunikation med elever, såväl som elevers matematikutveckling. Det blir dock svårt att genomföra en sådan förändring, om lärare inte vill öppna sig själva för sådana metoder som efterfrågar ännu mer ansvar från dem.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen är ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, på Fäladsgården, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag få fördjupad förståelse för hur eleverna uppfattar och använder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lärarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolår sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det är dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i ämnet ligger till grund för arbetet.Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden är positiva, men att de efterfrågar kompletterande kommentarer till den. De önskar också mer tid för att bli väl förtrogna med innebörden i matrisen. Uppsatsens slutsatser, som har genererat en teori om aktivitetens betydelse och en arbetsmodell, kan väl peka ut inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan även i andra ämnen än svenska och på andra skolor som använder matriser för ökat lärande. / The purpose of this essay is to examine pupils’ perceptions and experiences of scoring rubrics in Swedish. The essay is part of a of school development project focusing on knowledge, assessment and on the Individual Development Plan, at Fäladsgården, a compulsory school, in Lund, Sweden. In the survey, I want to achieve a deeper understanding of how pupils perceive and use scoring rubrics, and what they need to obtain a constructive feedback.Eleven qualitative interviews with pupils in school year seven and nine were carried out in December 2008 and January 2009. These pupils’ views are the basis for the paper.The results of the survey show that the pupils’ perceptions of the scoring rubrics are basically positive, but that they are asking for additional comments on it. They also want more time to familiar with the meaning of the scoring rubrics. The conclusions of this essay, which have generated a theory of the importance of the activity and a working model, may well indicate the continued development of this particular school and other schools, which use scoring rubrics for enhanced learning.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. En del av detta stöd kan vara en utökad dialog kollegor emellan. Kan man få stöd genom olika molntjänster, och i så fall hur? s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser i vår undervisning efter ett förändringsarbete som kan ge stöd i form av mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik. Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks lärarsamarbete. I den andra uppsatsen undersöks elev -lärarperspektivet. För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört en sammanställning av tidigare publicerat material som vi anser pekar på att kunskapen om detta borde finnas, samtidigt som vi ger vår syn på varför så inte är fallet runt vår utbildningsmiljö. Exempel på loggböcker där dialogen kollegor emellan finns nedtecknad finns som bilaga till detta arbete. Analysen av dessa loggböcker ligger till grund för flera av våra slutsatser i detta arbete. / Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Teachers and students need support in their teaching and learning in school. One way to reach more support is to use an enhanced dialog between colleagues. Can you gain support by various cloud services, so-called Web 2.0, in school, if so how? We want to show trends in our teaching after a change made in our method that can provide assistance in the form of a more structured, personal and accessible learning experience.This work is a degree thesis in two parts. The scientific work is divided into two projects with two persons in each. We are investigating the same tools but from two different perspectives. This thesis examines teachers' cooperation. The other paper examines the pupil-teacher perspective. To find trends for opportunities and possibilities of our already implemented change with paperless teaching using cloud services, we have conducted qualitative interviews with randomly selected students, and analyzed and compared the results. The analyses of these are presented together.The trends for opportunities and possibilities for continued change we have found through our investigation and the daily contact with students has strengthened us in our ambition to continue to use cloud services in our teaching. The students' attitude towards the tools is that they perceive them as more adapted to their everyday needs. The pedagogical change experienced by our teachers as less dramatic than we expected, which was positive.

The purpose of this study is to uncover and problematize how school management and senior teachers perceive governing and management of school development processes from a perspective of trust. The research questions are the following: “Which constructs of trust emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes?” and “Which constructs of possibilities and challenges emerge among school management and senior teachers in governing and management of school development processes from a perspective of trust?” The study has a social constructivist design where a framework for evaluation of trust versus mistrust (the Trust/Mistrust matrix: TDM) was used in the analysis. Three themes for school development processes with constructs of trust emerged: (1) culture for school development, (2) the need for school development measures and (3) a learning organization. The empirical materials of the study consist of interviews with school management and senior teachers. The result indicates two ideas of what school development is; individual, subject-driven perspective and collective education-driven perspective are two parallel systems with different roles that arose without the organization realizing it. One implication for the future is to structure the organization for participation in school development processes for school management and teachers on all levels for access to the capacity of the collective. Teachers’ and managers’ autonomy is an aspect that is beyond the limitations of this study but may merit further investigation. / Syftet med studien är att synliggöra och problematisera hur skolledare och förstelärare uppfattar styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser ur ett tillitsperspektiv. Frågeställningarna är följande: ”Vilka konstruktioner av tillit framträder hos skolledare och förstelärare i utsagor om styrning och ledning av skolutvecklingsprocesser?” och ” Vilka konstruktioner av möjligheter och utmaningar framträder vid skolledares styrning och ledning av skolutveckling ur ett tillitsperspektiv?” Studien har en socialkonstruktionistisk design där ett ramverk för utvärdering av tillit vs misstro, Trust/ Mistrust-matrisen: TDM använts vid analysen. Tre teman för skolutvecklingsprocesser med konstruktioner av tillit framträdde: (1) kultur för skolutveckling, (2) behov av skolutvecklingsinsatser och (3) en lärande organisation. Empirin i studien utgörs av intervjuer där skolledare och förstelärare intervjuats. Resultatet indikerar två föreställningar vad skolutveckling är; individuellt, ämnesstyrt perspektiv samt gemensamt, undervisningsperspektiv är två parallella system med olika roller som uppstått utan att organisationen är medveten om det. En implikation för framtiden är att i verksamheten organisera för delaktighet i skolutvecklingsprocesser för skolledare och lärare på alla nivåer för tillgång till kollektivets kapacitet. Lärares och ledares autonomi är en aspekt som utelämnats i denna studie men som kan finnas anledning att utforska vidare.

Studien grundade sig i skillnaden mellan skolans styrdokuments krav på ett övervägande främjande arbete på organisationsnivå och många skolors upplevelse av att bedriva ett huvudsakligen individfixerat åtgärdande arbete, alltså ”brandkårsutryckningar”. Syftet med studien var att undersöka varför och på vilket sätt tre skolor har valt att starta ett utvecklingsarbete på organisationsnivå för att ändra sin verksamhets förhållningssätt från ett åtgärdande arbete till ett främjande. Studien är en fallstudie som har genomförts på tre skolor. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, observationer och textanalys har använts för att samla in empiri till studien. Vi valde att använda oss av systemteori för att förklara processerna i den skolutveckling som skett på de undersökta skolorna. De kategoriska och relationella perspektiven valdes också ut som analysverktyg. De användes både för att förklara hur skolornas syn på elever har skiftat från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv samt för att skapa förståelse för hur ett främjande arbete kan organiseras för att gynna alla elevers lärande och måluppfyllelse. Resultatet visade att samtliga skolor upplevde ett förändrat förhållnings- och arbetssätt genom den genomförda skolutvecklingen. Ett antal framgångsfaktorer och utmaningar i att bedriva ett skolutvecklingsarbete identifierades såsom bland annat en tydlig ledare, en tydlig vision, att personalen lär tillsammans, långsiktighet i utvecklingsarbetet. Samtliga skolor upplevde att de efter skolutvecklingsprojektet antagit ett utbrett relationellt perspektiv och att de i större utsträckning anpassade organisationen utifrån elevernas behov efter utvecklingsarbetet än de gjorde tidigare.

Abstract As written in the pre-school's governing documents, principals are responsible for the work with school development and systematic quality work in the organization. In previous studies and in reports from the Swedish National Agency for Education, criticism has been given regarding, among other things, the lack of prerequisites and support for principals in carrying out school development. This study has sought knowledge on preschool principals' experiences and reflections of working conditions and subsequent support for the developmental part of their work docket, as well as which support structures principals believe should facilitate the work geared towards school development. This study reveals that principals, due to a relatively widespread lack of understanding of the pre-school's mission, confirm a lack of suitable conditions and support for their work. The need for increased resources both to educate uneducated staff and to create opportunity for school development and systematic quality work is analysed. The study also mentions the impact of school culture on and that of conditions concerning school development. In accordance with Abbott's profession theory, signs are shown in the principals' experiences that increased governance and control of professions can lead to de-professionalization and that competition for jurisdiction (the field with exclusive tasks linked to a profession) can lead to a change in the status of an entire professional group. A strong and clear profession with autonomy and control over its tasks and jurisdiction can, through these distinguishing characteristics, exclude competing professions or groups fighting for the same tasks. / Sammanfattning Rektorer har genom förskolans styrdokument, ansvar för arbetet med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i organisationen. I forskning samt i rapporter från Skolverket finns återkommande kritik mot bland annat bristande förutsättningar och stöd för rektorer att bedriva skolutveckling. Föreliggande studie undersöker förskolerektorers reflektioner och erfarenheter av förutsättningar och stöd från huvudman och personal för skolutveckling samt vilka stödstrukturer som rektorerna anser bör underlätta arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att rektorer ofta upplever en utbredd brist på förståelse för förskolans uppdrag samt att de saknar förutsättningar och stöd i sitt arbete. Det finns behov av ökade resurser både för utbildning av outbildad personal och för att frigöra tid i verksamheten för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. I resultatet framkommer också att skolkulturen påverkar förutsättningar för skolutveckling. Rektorerna uttrycker, i enlighet med Abbotts professionsteori, att ökad styrning och kontroll av professioner leder till avprofessionalisering samt att konkurrens om jurisdiktion (fältet med exklusiva arbetsuppgifter knutna till en profession) kan leda till förändring av status för en hel yrkesgrupp. En stark och tydlig profession med autonomi och kontroll över sina arbetsuppgifter och jurisdiktion, kan genom dessa utmärkande egenskaper, exkludera konkurrerande professioner eller grupper som konkurrerar om samma arbetsuppgifter i syfte att stärka sin profession.