Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget. / The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.

I läroplanen framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på ett professionellt sätt. Detta får givetvis konsekvenser för rektors arbete. Syftet med studien är att studera rektors föreställningar och strategier gällande lärares kompetensutveckling. Frågeställningarna berör de föreställningar som framträder när rektorer beskriver lärares kompetensutveckling och vilka strategier har rektor för att verkställa lärares kompetensutveckling? Diskursanalys har använts som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Sex intervjuer av rektorer i grundskolan har genomförts vilket också varit en totalundersökning för en kommunal huvudman. Resultatet visar att rektors föreställningar centreras kring att utveckla undervisningen i klassrummet, skolans kultur och kollegialt lärande.  För att få till en skolkultur som tar sig an kollegialt lärande behöver rektor använda sig av strategier exempelvis genom att lobba för att motivera lärarna till aktuell kompetensutveckling, men också genom att modellera och leva som man lär. Studien visar en tendens till att rektorer placerar lärares kompetensutveckling inom skolutvecklingsdiskursen. Detta får följder som att rektor behöver få till en skolkultur som möjliggör kollegialt lärande för skolutveckling. / The curriculum in Sweden states that the principal has a special responsibility for ensuring that teachers receive the competence development required for them to be able to carry out their assignment in a professional manner. This of course has consequences for the principal’s work. The purpose of the study is to study the principal's conceptions and strategies regarding teacher competence development. The questions are which perceptions emerge when principals describe teachers' competence development and which strategies does the principal have to implement teacher competence development? Discourse analysis has been used as a theoretical and methodological framework. Six interviews of principals in compulsory school have been conducted, which has also been a total survey for a municipality. The result shows that the principal's conceptions are centred on developing the teaching in the classroom, the school's culture and professional learning. In order to get a school culture that takes on collegial collaboration, the principal needs to use strategies, for example by lobbying to motivate the teachers to upcoming competence development, but also by modelling and practice what is preached. The study suggests that principals recognize teacher competence development as part of a school development discourse. Consequently, a school culture allowing professional learning, needs to be established.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling. Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor. Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder. Jag har i undersökningen kunnat konstatera att det finns många olika samverkanskonstellationer där temaarbete var något som de svarande tyckte fungerat bra. Medan samverkan mellan olika arbetsenheter var en samverkan som fungerat sämre. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1996.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete. Enkäten skickades ut till 94 skolledare genom ett bekvämlighetsurval, med en svarsfrekvens på 38 (40 %). Resultaten visar att den första utgångspunkten inte kunde styrkas genom resultaten men däremot visar det sig att de deltagande skolledarna på de internationella skolorna arbetar något mer systematiskt med lärarutvärdering. Några av de områden där de skiljer sig från de svenska skolledarna i sina svar och som är potentiella utvecklingsområden i det pedagogiska skolledarskapet är utbildning i ämnet, processinriktad utvärdering och tid ägnad åt detta, frekvensen i användandet av observationer/lektionsbesök i utvärderingsprocessen, en tydlig struktur för utvärderingsarbetet och systematik för dokumentation om lärarnas arbete. Utifrån resultaten ser jag en risk att skolledare saknar ett systematiskt och strategiskt förhållningssätt och kunskap om lärarutvärderingar både vad gäller varför, vad, hur och när de ska göras. Kanske gör de bedömningar av lärares individuella prestationer mest på en höft, går på känslan, saknar underlag, utgår från personliga relationer och fattar ad hoc beslut. Vad detta innebär för skolutvecklingsprocessen måste utredas vidare. / The purpose of this comparative, online survey was to bring forth any differences in the perception of the process around teacher performance evaluation among school leaders of a few public schools in Sweden and of a few international schools. In the literature review a number of factors and modules were presented that could support a good systematic evaluation process and I positioned teacher assessment within the frame of school development, within the frame of individual teacher professional development and as a tool to support individual salary systems (at schools were salary and/or contracts are connected to performance). Six main presumptions were put forward concerning teacher assessment, which were connected to a systematic approach to teacher evaluations.  Based on these, two main assumptions were made and aimed to be evaluated through the survey; that schools with a clear vision/mission/value statement have a more structured process for individual teacher assessment and that the participating international school leaders have a more systematic evaluation process for teacher assessment. The survey was sent out to 94 school leaders chosen through a convenience sample, with a response rate of 38 (40 %). The results from this study do not support the first assumption but do show that the school leaders at the represented international schools have a somewhat more systematic work process for teacher assessment. Some of the areas were differences are present and that can be considered potential development areas within the pedagogic leadership are: education about teacher assessment, a process orientated assessment system and time spent on this process, the frequency in usage of lesson observations during the assessment process, a clear structure for the assessment process and the use of a systematic method to document collected data. Based on the results I see a risk that school leaders lack a systematic and strategic approach and knowledge about teacher assessment both considering the why, the what, the how and the when it should be conducted. Maybe they judge teachers’ individual achievements based on coincidence, feeling, limited information, and personal relationship and/or make ad hoc decisions. How this effects school development needs to be researched further.

The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context. In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge. In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area. Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it. / Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap. I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den. Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé. / <p>The original ISBN number of this work ( 978-91-7063-520-5 ) has been replaced by a new one: 978-91-7063-571-7.</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur den svenska karriärstegsreformen har kommit att gestalta sig i praktiken vad gäller implementeringen av förstelärare i grundskolan. Hur har förstelärarollen kommit att formas, och vilka faktorer har påverkat hur det har blivit? Den så kallade karriärstegsreformen infördes 2014 genom att statsbidrag infördes för huvudmän för att inrätta ett nytt karriärsteg, försteläraren. Genom att ta utgångspunkt i reformens syften, så som de beskrivs i de statliga styrdokumenten, och i forskning kring skolutveckling, ledarskap i skolan, implementering av reformer och lärares professionalism, har en enkätundersökning genomförts bland förstelärare och rektorer i fyra kommuner. Som verktyg för analys har fyra möjliga sätt att förstå förstelärarollen använts utifrån Thelin (2015, 2016): utvecklare, utbildare och utvecklingsledare, beroende på vem står i centrum för utvecklingen och lärandet samt försteläraren som föredöme. Studiens resultat visar att samtliga fyra inriktningar på förstelärarollen går att återfinna i praktiken. Förekomsten av ett formellt, kommunicerat uppdrag och om tid har avsatts inom tjänsten för försteläraruppdraget påverkar hur förstelärarens roll formas. När tid och uppdrag har getts, är utvecklingsledarrollen vanlig och försteläraren arbetar med, och ges kompetensutveckling för, att leda kollegialt lärande i linje med de faktorer som enligt skolutvecklingsforskningen bygger upp ett hållbart utvecklingsarbete. Reformens syfte kan utläsas som karriärutveckling eller skolutveckling, och även rollerna utvecklare, och föredöme syns i studiens material. Dessa roller bidrar mer begränsat till utveckling av skolan, i fokus står de egna eleverna och för rollen föredöme är utnämningen till förstelärare i första hand en bekräftelse på utveckling som redan har skett. Studien bidrar med kunskap som kan öka medvetenheten kring hur uppdrag, och organisatoriska faktorer påverkar vilken effekt förstelärares arbete får för skolutveckling. Reformen infördes för bara några år sedan. Kunskap om hur förstelärarrollen i praktiken har kommit att formas, och vilka faktorer som påverkar det, bidrar till att öka möjligheten till medvetna val som kan gynna skolans utveckling. / The swedish career services for teachers reform was introduced in 2014. Some years later the “first teacher” has become a common role in schools. The aim for this reform was to rise educational results in swedish schools, to make the teacher as a profession more attractive and to start a process that would lead to more professional teachers. The impact from an advanced skilled teacher has been focused in Sweden, as in other countries in the OECD.  At the same time, the swedish schools have at tradition of a flat organisation, that this new career service has come to challenge. The essay aims at examining how the Swedish career reform has come to light in practice regarding the implementation of teachers in compulsary school. By taking aim of the reform, as described in the state governing documents, and research on school improvement, curriculum theory, educational leadership and teachers' professionalism, a survey has been created and answered by principals and “first teachers” in four different communalities. The study result shows that the ”first teacher”  work in different roles, and that factors like task, time and education will affect what kind of role that will be enacted. Building a sustainable educational leadership and creating a culture of collaborative learning will be depending on how this carreer teacher service reform will be implemented. The study contributes with knowledge that can raise awareness about how assignments, and organizational factors affect the effect of  “first teachers” work for school development. The reform was introduced a few years ago, and by studying how it has so far been set against the different perspectives on school development, the choices can be made that lead to the desired result.

In this study, the aim is to review principals' data-based decision-making process, which is based on analysing the discourses that are expressed in the documentation of their decision-making process. There are 84 decisions reviewed which come from 12 different principals in 13 different schools (pre-school class and year 1 - 9 compulsory school).  The theoretical startingpoint for the study is organisational theory and a model for Critical discourse analysis (CDA), which consists of three interrelated processes of analysis. Four different decision discourses are identified, efficiency discourse, knowledge discourse, documentation discourse and problem-based discourse. Previous research in the same field are confirmed. However, it contradicts with the idea that data-based decision-making process is following certain steps and fixed order in this kind of decision process in school. The conclusions are that despite guidelines and a strong focus on assessing results, the decision-making process seems to take other directions than planned in policies. Some parts in the process seems to be particularly complicated, and schools would gain from clarifying a designed data-based decision process. / I den här studien är syftet att granska rektorers välgrundade eller databaserade beslutsprocess, vilket sker genom att analysera de diskurser som kommer till uttryck i rektorers dokumentation om analys av resultat och planerade åtgärder. Utifrån en flerdimensionell analysmodell granskas 84 planerade åtgärder, från 12 olika rektorer i 13 olika grundskolor. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten finns i kritisk diskursanalys och organisationsteori. Resultatet stämmer till viss del överens med och bekräftar tidigare forskningsresultat inom samma område, men det motsäger att den välgrundade beslutsprocessen går till i bestämda steg och i en viss ordning. I studien identifieras fyra beslutsdiskurser: effektivitetsdiskurs, kunskapsdiskurs, dokumentationsdiskurs och problembaserad diskurs. Slutsatserna är, att trots riktlinjer och ett starkt fokus på att bedöma resultat verkar beslutsprocessen ta andra vägar än det som planeras i direktiv och policys. Vissa delar är särskilt komplicerade och av den anledningen kan alla organisationsnivåer vinna på att ge en mer tydlig form till processen för de databaserade besluten.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera hur rektorer verksamma inom år f-6 resonerar om satsningen på digitalisering utifrån begreppet likvärdighet. Åtta rektorer på olika skolor är intervjuade. Resultatet visade att rektorerna på olika sätt bedriver skolutveckling inom området digitalisering för att uppnå likvärdighet inom verksamheten. I resultatet framkommer dock skillnader i hur långt verksamheterna kommit både inom skolor och mellan skolor utifrån; digitalisering, digital kompetens och likvärdighet.  Rektorerna lyfter olika lokala orsaker till att verksamheternas digitala implementering kommit olika långt. En slutsats som går att dra efter resultat är vilka komplexa förutsättningar en rektor har att arbeta efter för att uppnå likvärdighet genom digitalisering. Rektorerna lyder under ett dualistiskt ledarskap, både från kommun och stat. Rektorerna är således klämda mellan yttre och inre ramar som påverkar verksamheten. I studiens resultat kommer detta till uttryck genom att samtliga rektorer upplever att de måste välja och prioritera olika skolutvecklingsområden. Det kan leda till att det uppstår en ojämlikhet inom området digitalisering. / The purpose of the study has been to describe and problematize how principals are perceiving equity in digitalization based on the concepts in K-6. Eight principals at different schools from the same municipality have been interviewed. The results show that principals use various methods to conduct school development of ​​digitalization in order to achieve equality within the school. Inparticular the results show that there are differences in how far the development of digitalization, digital skills and equivalence has reached both within schools and between schools. The principals have different points of focus in managing the digital implementation. One conclusion based on the analysis is the complex conditions a principal must work under to achieve equality through digitization. The principals are caught between leadership from the municipality and the state. This study shows that all principals must choose individually an area to develop within their school. This can lead to inequalities in the field of digitalization.