Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers och gymnasielärares attityder till språkriktighet i givna textkategorier. Jag undersökte även deras uppfattningar kring om modern teknik och engelskan påverkar skriften samt om arbetet med språkriktighet i skolan är tillräckligt enligt informanterna. Jag har utfört en enkätstudie med både slutna och öppna frågor. Resultaten visar att majoriteten värdesätter språkriktighet mycket högt i formella texter, och lägre i informella. De flesta anser att dagens teknik och engelskan påverkar skriftspråket, mestadels genom att förenkla och förkorta det. Språkriktighetsundervisningen är bra enligt de flesta. Slutsatsen är att trots de förenklingar av skriftspråket som den nya tekniken och engelskan bidragit till anser informanterna att värdet av språkriktighet är högt.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap kring läs och skriftspråksinlärning i förskolan. I studien observerades den skriftspråkliga miljön kopplat till texter, och tre förskollärare intervjuades utifrån deras tankar kring texter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för arbetet, vilket ser att barnen lär i det sammanhang de befinner sig i och via de artefakter som erbjuds dem. Studien är förlagd till en förskola i en mindre stad. Urvalet blev tre av fem avdelningar med verksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt till tre förskollärare. Studien är kvalitativ, med insamlat materialet ifrån intervjuer och fotoobservationer utav de texter som var synliga i förskolans miljö. Jag har tagit inspiration utav den etnografiska forskningsansatsen vilken söker kunskap genom deltagarnas perspektiv och sociala processer. Forskningsansatsen använder gärna flera metoder som intervju och observation. Resultatet visar en blandad variation av texter i förskolans innemiljö, där textkategorierna märkning och artefakter användes mest i miljön. Förskollärarna belyser poängen utav att stärka texter tillsammans med bild samt att göra texter tillgängliga i miljön för barnen. Detta utvecklar ett meningsskapande hos barnen. Resultaten visar också att barnen utforskar textmiljön på egen hand, och samspelar med barn och vuxna kring artefakter som intresserar dem, vilket blir en slutsats för arbetet. Ett annat tydligt resultat blir att miljön bör berikas med fler texter som barnen kan utforska kring, samt att texter kopplat till bilder kunde ökas eftersom detta var något som barnen tydligt fann intresse för. Intressant för fortsatt forskning blir därmed att studera hur pedagoger fångar upp och samspelar kring det som barnen visar intresse för inom skriftspråk och texter.

No description available.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter. I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek. De berättar att de använder sig av flera olika språkutvecklande metoder/modeller, som Bornholmsmodellen, Whole language, Trageton – skriva sig till läsning, Vägen till Språket, Språkglädje, Språktågets lådor, Hur långt är ett äppelskal? och Vägledande samspel. Förskollärarna uppger själva att de utgår från Vygotskijs teorier om lärande. De menar att barnen ska vara aktiva, ha eget inflytande och att de lär sig i ett socialt sammanhang. Min slutsats är att de både intervjuades beskrivning av sina insatser främst kännetecknas av att de använder sig av ett mycket målmedvetet arbete. De använder sig av metoder som utgår både från helheten och delarna i språket, för att på olika sätt stimulera elevernas skriftspråkliga utveckling.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk. Vi har gjort en intervjustudie och använt oss av sex stycken informanter, tre lärare och tre elever. Resultatet visar att lärare och elever är medvetna om vikten av att skriva korrekt och att kunna skriva såväl formellt som informellt. Enligt informanterna är responsgivning och läsning av största vikt för ett utvecklat skriftspråk. Alla var eniga om att sociala medier, mobiltelefoner och datorer påverkar skriftspråket på ett negativt sätt. Informanterna var överens om att skriftspråket kan ha blivit förenklat på grund av dessa företeelser.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna omfattar fem barn i förskoleklass och deras föräldrar, en förskollärare, en grundskollärare samt en specialpedagog. Resultatet visar att lärande och utveckling sker i samspel med intresserade vuxna som stimulerar barnet utifrån barnets intresse och motivation. Detta verkar bidra till ett stort läsintresse och god läsutveckling eftersom samtliga barn visar stort intresse för skriftspråkliga aktiviteter och har knäckt läskoden i början av vårterminen i förskoleklassen utan formell undervisning.

Syftet med observationsstudien är att belysa hur den skriftspråkliga miljön i klassrummet kan te sig för elever i grundskolans tidiga år. Skriftspråklig miljö avser den miljö som kan påverka och främja elevers utveckling av literacy, det vill säga deras förmåga att använda språket skriftligt och muntligt. Datainsamling har genomförts via observation samt informella samtal med lärare och elever. Urvalsmetoden är målinriktat urval, kriterierna är att deltagarna är klasslärare för elever i årskurs ett, två eller tre samt behörig lärare i ämnet svenska. I studien undersöks tre klassrum med sammanlagt fyra lärare som arbetar på en landsbygdsskola, en tätortsskola respektive en stadsskola. Insamlad data har analyserats med hjälp av metodansatsen grundad teori. Resultatet av studien är kategoriserat i fem teman som kan förstås som framträdande drag i klassrummets skriftspråkliga miljö. Dessa teman är: Att använda och förklara ord och begrepp Att låta elever vara lärresurser för varandra Att synliggöra undervisningens mål samt kognitiva strategier Att vara lyhörd för elevers erfarenheter och nyfikenhet Att göra läs- och skrivmaterial lättillgängligt och funktionellt för elever I den avslutande reflektionen av studiens resultat framkommer det att i undervisningen som syftar till att främja elevers utveckling av literacy är eleverna ansvarstagande och medvetna aktörer samt lärandet är i centrum.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys. Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne. En annan skillnad könen emellan är att flickor skriver längre texter än pojkar. Totalt sett når elevgrupperna väl upp till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. / 2010ht4659

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare kan arbeta med att stimulera barns nyfikenhet för skriftspråket. Tidigare studier har visat att intresset är avgörande för barns skriftspråkliga utveckling, eftersom det påverkar hur mycket barnen kommer i kontakt med detta. Intresset varierar barn emellan och därmed även förutsättningarna, vilket visat sig vara problematiskt. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare för att belysa hur läsning förekommer i förskolan, hur läsning bidrar till barns lärande samt hur barns intresse för skriftspråket stimuleras. Resultatet visade att läsning i förskolan ofta förekommer som högläsning i samband med vila. Läsning sker även på barns egna initiativ, vilket studien gav perspektiv på hur förskollärare kan tillvarata. I studien framkom dessutom att barn tidigt möter skriftspråket genom att skriva och att detta är viktigt att ta på allvar. Förskollärare behöver vidare vara medvetna om att barn både har och ges olika förutsättningar för skriftspråklig utveckling. Verksamheten måste därför anpassas efter barns intressen och behov. I studien framgick betydelsen av barns hemförhållanden, där barn som är ovana vid läsning hemifrån ofta visar begränsat intresse för läsning även i förskolan. En god relation mellan hem och förskola kan däremot bidra till att intresset stimuleras och utvecklas. / The aim of this study was to investigate how Swedish preschool teachers work with children’s curiosity for the written language. Previous studies have shown that interest is of crucial importance in children’s development of written language, since this affects the level of exposure. Interest varies among children and consequently also the conditions, which has been shown to be problematical. The study was based on qualitative interviews with working preschool teachers to illustrate the presence of reading in preschool, how reading contributes to children’s learning and also how children’s interest for written language is stimulated. The result displayed that reading in preschool mostly occur in connection to rest with a preschool teacher reading aloud. Reading can also occur on children’s own initiative, which this study gave perspectives to how preschool teachers can utilize. The study showed that children’s early writing is yet another path to the written language and is therefore important to acknowledge. Furthermore, preschool teachers need to be aware of that children neither have the same background nor are given the same opportunities for development of written language. It is therefore important to adjust the pedagogical activities to children’s interests and needs. The study clarified the significance of children’s home conditions, where children that lack experience of reading at home also show less interest for reading in preschool. A good collaboration between home and preschool can however contribute to stimulation and development of children’s interest.

The purpose of this work is to explore how to work with early reading and writing and find out what really comes first of the two. The work also involves the best known literacy learning methods and deals with methods to work around reading and writing.   I have read previous research on the subject and watched a movie from our AV-central on children’s early language development. It includes an interview with two professors of education, Mats Myrberg and Mats Ekholm where they talk about the pros and cons of early learning literacy. My research is based on literary sources and interviews with educators who work with reading and writing in the early years.  The results showed that even if a teacher tries to work with early writing skills we still remain in the traditional school, beginning with learning how to read. The school of today is characterized by individualized learning. The need for levelled education is huge and the teachers often feel the time is insufficient.