Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.

This qualitative essay has been performed on the secondary school Klaraskolan in Halmstad. The school has two defined groups that derive from two separate, different and homogenous schools. The aim of the essay is to identify the pupil’s experiences, thoughts and opinions about the social environment on Klaraskolan in relation to their different backgrounds. The primary focus for the essay is to examine differences between the groups that contribute to an internally segregated school. Conclusions will be made from how the power is distributed between the groups and how that affects the social cohesion. The main theory for the essay is Pierre Bourdieus field theory with two supportive theories which is Michel Foucaults conceptof disciplinary power and Ove Sernhedes concept of territorial stigmatization. The empiricism is collected by two group interviews, four individual interviews and three observations. The result proved that there are significant differences in how the pupil’s experienced their schooling, how they chose to interact with their friends and how they experience their treatment by their teachers and surroundings. The conclusions made by this was that language and residential area is of big importance regarding how they defined themselves and how they interpreted the opposite group. Regarding power between the two groups they dominated different social spaces at school. These conclusions combined generated the final conclusion that Klaraskolan can be defined as an internally segregated school.

Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Syftet med studien är att undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-struktuerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att det i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.

Syfte: Att beskriva incestutsatta personers upplevelse av hur den sociala miljön hindrat eller främjat deras delaktighet i aktivitet både som barn och vuxen. Metod: Litteraturstudie av självbiografier vilka analyserades utifrån en kvalitativ analys av berättelser och resulterade i fem kategorier: Behovet av stöd för en sund kärleksrelation, vuxna påverkar barns lek och fritid, avgörande faktorer för missbruk, utsattheten driver utbildning och karriär och bemötandet påverkar vård och rättsprocess. Tre självbiografier inkluderades i studien, inklusionskriterier var självbiografier inom ämnet incest samt att de skulle vara skrivna på engelska eller svenska. Samtliga av de utvalda självbiografierna är skrivna av kvinnor där fadern varit förövaren. Resultat: Resultatet av studien visar att den sociala miljön kan verka främjande och hindrande gällande delaktighet i aktivitet för personer utsatta för incest. Övergripande upplever personerna att relationen till fadern och de övergrepp han begått på flera sätt påverkat deras delaktighet inom alla livsområde både som barn och vuxen. Ett socialt stöd från familj, vänner och omgivningen är den främsta faktorn i den sociala miljön som upplevs främja delaktighet i aktivitet. Slutsats: Det finns behov för djupare forskning inom ämnet. För att arbetsterapeuten skall ha möjlighet att utveckla arbetsterapeutiska åtgärder som gynnar en incestutsatt person krävs mer kunskap och förståelse kring kopplingen mellan den utsatte personen, den sociala miljön och delaktighet i aktivitet. Fortsatt forskning hade varit intressant genom en tvärvetenskaplig studie tillsammans med andra professioner som har annan kunskap av värde inom ämnet. / Aim: To describe how people exposed to incest experienced the social environment as limiting or enabling  their occupational participation during childhood and adulthood. Method: Literature study of autobiographies which were analyzed based on a qualitative analysis of narratives and resulted in five categories: The need for support for a healthy love relationship, adults affect children's play and leisure, decisive factors for addiction, the concequenses of incest drives education and career and treatment affects healthcare and legal process. Three autobiographies were included in the study, inclusion criteria were autobiographies in the subject of incest and that they should be written in English or Swedish. All of the selected autobiographies are written by women where the father was the perpetrator. Result: The results of the study show that the social environment can have limiting and enabling effects on occupational participation for people exposed to incest. Overall, the people experience that the relationship with the father and the abuse he committed in several ways affected their participation in all areas of life, both as children and adults. Social support from family, friends and the environment is the main factor in the social environment that is perceived to enable occupational participation. Conclusion: There is a need for deeper research in the subject. More knowledge regarding the interactions between social environment and occupational participation is needed for occupational therapists to be able to develop interventions that benefits people exposed to incest. Continued research would be interesting through an interdisciplinary study together with other professions that have other knowledge of value in the subject.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin uppmanades äldre att avhålla sig från sociala kontakter i den mån det var möjligt, då de ansågs tillhöra en särskilt utsatt riskgrupp för viruset som spred sig över hela världen. Många äldre upplevde ensamhet redan innan pandemin vilket påverkade deras hälsa på olika sätt. Syfte: Syftet var att utforska äldre människors upplevelse av social isolering under Covid- 19 pandemin.  Metod: Systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. 12 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod valdes ut. Artiklarnas resultat sammanställdes med hjälp av en tematisk syntes. Resultat: Resultatet påvisar att äldre människor påverkats av att inte träffa vänner och familj och att inte kunna gå på dagliga aktiviteter. Vardagen blev mer begränsad av den sociala distanseringen under Covid-19 pandemin. En del äldre upplevde en ökad känsla av ensamhet, oro, stress och även ålderism. En annan bild speglar sig i resultatet där äldre upplevde den nya vardagen som en chans till återhämtning, tid till reflektion och återuppta kontakt med vänner från förr.  Slutsats: Människor har olika förutsättningar att hantera en förändrad vardag, beroende på vilket nätverk man har omkring sig och på den upplevda känslan av sammanhang. Studien belyser vikten av att nå ut till alla människor, göra äldre människor mer delaktiga i det sociala rummet för att på så sätt uppnå högre välbefinnande hos den äldre befolkningen.