Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap om hur förskollärares förhållningsätt och förskolans fysiska och sociala miljö påverkar barns beteende, med ett särskilt fokus på aggressiva beteenden. Studien har tagit stöttning av den sociala inlärningsteorin och det relationella perspektivet som i sina grunder handlar om att barnet inte är i fokus utan omgivningen runt omkring. Studien har utgått från en kvalitativ metod där åtta förskollärare från fyra olika kommuner har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förhållningssätt, fysisk och social miljö har en påverkan på barn med aggressivt beteende. Många var överens om att ett lågaffektivt bemötande, lugn miljö och små grupper är väsentliga delar för att stötta barn med aggressivt beteende. Från tidigare forskning kan vi se att det bland annat inte finns tillräckligt många studier på det här området. I studien kommer det fram från förskollärares erfarenheter att det är det runt omkring barnen, till exempel miljön eller andra människor som påverkar deras beteende och att det inte är barnet som är problemet.

Bakgrund: Problematisk skolfrånvaro oavsett motiv är ett hinder för elevens skolgång. Orsaker till skolfrånvaro kan vara skolk, kronisk sjukdom och tillfällig sjukdom. Elevhälsan där skolsköterskan ingår har en betydande roll i att främja elevers skolnärvaro och tidigt identifiera elever som behöver anpassningar för att nå utbildningsmål. Syfte: Syftet var att utifrån skolsköterskans roll utforska vilka faktorer som minskar skolfrånvaro. Metod: En systematisk litteraturöversikt användes. Totalt 20 vetenskapliga artiklar varav elva kvantitativa och nio kvalitativa analyserades enligt Polit och Becks (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kännedom om elevens hälsa och livsvillkor, Skolsköterskans kompetens och Skolsköterskans närvaro och kommunikation. Problematisk skolfrånvaro kan bero på olika orsaker som elevens sociala miljö, skolk och kronisk sjukdom. Medicinsk kompetens hos skolsköterskan är viktigt för att kunna ge eleven evidensbaserad vård. Ett gott samarbete mellan hemmet och skolan samt att skolsköterskan är närvarande på skolan ger en trygghet för eleven och bidrar till att minska skolfrånvaro. Konklusion: Slutsatsen visar att skolsköterskan har en viktig roll för elevens närvaro genom att vara länken mellan eleven, hemmet och skolmiljön. Det visar sig en närvarande skolsköterska på skolan leder till minskad skolfrånvaro. / Background: Problematic absence from school, regardless of motive, is an obstacle to the student's school attendance. Reasons for school absence can be truancy, chronic illness and temporary illness. The school nurse has a significant role in promoting students' school attendance and early identification of students who may need support for the adaptation in the school and help them to reach their educational goals. Aim: The aim was to explore, based on the school nurse's role, which factors reduce school absenteeism. Method: A systematic literature review was used. A total of 20 scientific articles, eleven quantitative and nine qualitative, were analyzed according to Polit and Beck's (2021) analysis method. Findings: The analysis resulted in three main themes: Knowledge of the student's health and living conditions, the School Nurse's competence and the School Nurse's presence and communication. Problematic school absence can be due to various reasons; the student's social environment, truancy, chronic illness. The right medical competence of the school nurse is important to be able to provide the student with evidence-based care. Good cooperation between home and school, as well as the presence of the school nurse at school, provides security for the student and contributes to reducing school absences. Conclusion: The conclusion shows that the school nurse has an important role for the student's attendance by being the link between the student, the home and the school environment. It turns out that having a school nurse present at the school, leads to reduced school absenteeism.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt. Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt. Aspekter som ansetts ha betydelse för elevers erfarenheter och trivsel är bland annat elevernas beteende, vuxnas närvaro och åldern på eleverna som vistas på en specifik plats. I resultatet lyfts också aspekter i den fysiska miljön som viktiga för trivseln i skolan, dessa är bland annat fräschhet i lokalerna, tillgång till mötesplatser, tilltalande inredning, möblering och ljusinsläpp et cetera.

Åldrandet resulterar vanligtvis i fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar vilket påverkar äldre individers möjlighet att utföra fritidsaktiviteter. Det är viktigt att möjliggöra utförande av fritidsaktiviteter för individer som bor på särskilt boende eftersom de har visat sig ha en god effekt på såväl deras fysiska som psykosociala hälsa. Vad fritidsaktiviteter innebär är individuellt och beror på vilka aktiviteter som individen upplever ger glädje och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur äldre individer som bor på särskilda boenden upplever utförandet av sina fritidsaktiviteter. För att besvara syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerad intervju för att samla in data. Nio individer deltog i examensarbetet och intervjuerna genomfördes i deras rum på de särskilda boendena. Malterud (2014) fyra steg användes för analys av materialet och att utforma resultatet. Resultatet visar att äldre individer boende på särskilda boenden vill utföra fler fritidsaktiviteter än de som erbjuds men begränsas av olika faktorer såsom fysiska nedsättningar samt att de är i behov av stöd från omgivningen; framförallt personal och anhöriga. Examensarbetet visar att äldre individer behöver stöd från personer i sin omgivning för att utföra meningsfulla fritidsaktiviteter. / Aging usually results in physical and/or cognitive impairments that affect older individuals’ ability to perform leisure activities. It is important to create the possibility for leisure activities for individuals in residential care since such activities have been proven to have a positive effect on both physical and psychosocial health. The meaning of leisure activities is individual and depends on how far the individual experiences the activity to bring joy and well-being. The aim of this study is to describe how older individuals in residential care perceive the performance of their leisure activities. To achieve the aim, a qualitative method and semi-structured interview were used to collect data. Nine individuals participated and the interviews took place in a residential care setting. Malterud (2014) four steps were used to analyze the material and to develop the result. The results show that older individuals living in residential care want to perform additional leisure activities to those that are offered but are limited by various factors such as physical disabilities or being in need of support from people around them, especially staff and relatives. The study shows that older individuals need support from people around them to perform leisure activities.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

Bakgrund: Begreppet miljö innefattar både den fysiska och sociala miljön. Den fysiska miljön innebär den omkringliggande miljön, medan den sociala miljön handlar om hur det är att befinna sig i den. För en person med demenssjukdom är det centralt att miljön utstrålar trygghet. Det bör finnas möjlighet till avskildhet och samtidigt trivsamma gemensamma ytor att socialisera i. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika funktionella och kognitiva sjukdomar som alla påverkar hjärnans funktioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende, utifrån vårdpersonalens upplevelser. Metod: Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Denna litteraturöversikt är baserad på kvalitativa originalartiklar. Kvalitativ forskning används för att beskriva personers upplevelser och uppfattningar av ett visst fenomen. Resultat: Huvudfynden i kategorin Fysisk Miljö visar att den fysiska miljön på boendet såsom en hemlik miljö med ljus, ljud, temperatur och dofter underlättar igenkänning av miljön, funktionsförmågan samt trygghetskänslan. Huvudfynden i kategorin Social Miljö visar att musikens betydelse för personer med demenssjukdom samt aktivitet, måltid, kommunikation och relationer mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom har en positiv inverkan på välbefinnandet. Slutsats: En hemlik miljö har stor betydelse för personer med demens då tillhörigheter som fotografier och personlig inredning ger en ökad trygghetskänsla. Ljus, ljud, temperatur, dofter och färg minskar agitation hos de boende. Välbekanta dofter har en positiv inverkan på orienteringsförmågan. Musikaktiviteter ger en ökad uppmärksamhet. Traditionell mat har en positiv inverkan på personer med demens då minnen väcks till liv och personerna blir mer öppna och sociala. En väl fungerande kommunikation och en god relation mellan vårdpersonal och den boende ger trygghet, välmående och livskvalitet. / Background: The concept of environment includes both the physical and social environment. The physical environment means the surrounding environment, while the social environment is what it’s like to be in it. For a person with dementia, it is central that the environment radiates security. There should be an opportunity for privacy and at the same time pleasant common areas to socialize in. Dementia is a collective name for a number of different functional and cognitive diseases that all affect the brain's functions. Aim: The aim of the literature study is to describe the importance of the care environment for people with dementia in nursing homes, based on the care staff's experiences. Method: This is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review is based on qualitative original articles. Qualitative research is used to describe people's experiences and perceptions of a certain phenomenon. Results: The main findings in the Physical Environment category show that the physical environment of the home, such as a homely environment with light, sound, temperature and scents, facilitates recognition of the environment, functional ability and the feeling of security. The main findings in the Social Environment category show that the importance of music for people with dementia and activity, meals, communication and relationships between care staff and people with dementia contribute to a positive well-being. Conclusions: A home-like environment is important for people with dementia. Belongings such as photographs and personal decor provide an increased sense of security. Light, sound, temperature, scents and color reduce agitation in people with dementia. Familiar scents have a positive effect on the ability to orient. Music activities increase the awareness. Traditional food has a positive impact on people with dementia as memories are brought to life and people become more social. A well-functioning communication and a good relationship between care staff and the resident provides security, well-being and quality of life.

Dropout bland barn och ungdomar är ett välkänt fenomen inom idrottsföreningar. Fenomenet dropout menas i denna studie att barn och ungdomar slutar vara aktiva inom föreningsidrott. Frågorna ställs i vad och hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer att sluta idrotta.Tidigare forskning tar inte upp hur dropout förekommer utifrån föreningarnas perspektiv. Denna studies syfte blir således att undersöka vad lokala fotbollsföreningar gör för att hantera avhopp inom sin organisation samt hur de aktivt försöker behålla barn och ungdomar. Det är en kvalitativ studie baserat på 3 semistrukturerade intervjuer med representanter från olika föreningar. Studiens resultat har analyserats utifrån ett eget konstruerat ramverk. Studiens resultat belyser att dropout fortfarande förekommer i hög grad, trots Riksidrottsförbundet målsättning med Strategi 2025. Slutsatsen är att dropout än idag förekommer inom fotbollsföreningar grundas i hur barn och ungdomar blir pressade av föräldrar, tränare och sociala aktörer som vänner. Där föreningarna sammanfattningsvis kan i vissa fall se svårigheter med att identifiera när dropout sker och därmed aktivt hantera problemen.

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ”Stulen Barndom” och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran. Regeringen tog ett beslut att tillsätta en utredning om vanvård i social barnavård och den visade att det fanns barn som hade farit illa i den skyddande omsorgen. Intervjuade menade att de som barn hade fått bestraffningar som var långt värre än den vanvård som hade motiverat till själva omhändertagandet från början. Hur bör hemförhållanden ha varit för att inte barn skulle bli omhändertagna? Vad framställdes vara riskfaktorer för barn och dess anpassning i samhället i 1950-talets diskurs? Hur framställdes en godkänd förälder och familj? Vad visade konstruktionen om föräldrars beteenden och familjers sociala miljö under 1950-talet? Diskursanalys som metod gav möjligheten att använda material som statliga offentliga utredningar från 1950-1959. De hanterade ett gemensamt ämne; hur beteenden och social miljö konstruerades och det visade framställningen av frisk-och riskfaktorer för barn. Resultatet visade framställningen av social miljö och beteenden och de har indelats i sexualitet, äktenskap, barnafödande, ekonomi, boende, arbete och barnuppfostran. Det synliggjorde hur föräldrar skulle bli styrda och av vem och för vilket ändamål de skulle styras och med vilka metoder. Det visade att bra äktenskap skulle vara utan konflikter, samlag skulle ske inom äktenskap och i måttlig nivå, barnuppfostran skulle formas efter vad anpassningen i samhället behövde, barnafödande skulle vara inom äktenskap och efter förutsättningar i familjen, ekonomi och arbete skulle vara god och boendet skulle ha gott om utrymme. Följde föräldrar och familjer det som framställdes vara bra för barn minskade risken till ett omhändertagande. Familjen framställdes som en institution i samhället och för samhällets funktioner i dess helhet. Familjen som andra institutioner behövde tillsyn och omvårdnad. Med hjälp av lagstiftning, stödåtgärder, upplysning och interventioner skulle familjens medlemmar påverkas att vara på det sätt som framställdes som bäst för dem. Det behövdes för att kunna uppfylla uppgiften att skapa en bra framtid. Föräldrar och familjer som hade de beteenden som framställdes som bra hade det som behövdes för att framtiden kunde bildas för samhällets utveckling. / The Parental Code content is based on knowledge about how parents should be in parenting based on what is represented to be the best for children. The Parental Code in 1949 was assigned the right of parents to use some level of corporal punishment in child rearing. In the mid-1950s the first reports of unauthorized punishment came in Sweden. The child welfare was assigned the responsibility to care for children who were suffering and place them in public care. In 2005, the documentary "Stolen Childhood" was broadcast and six middle-aged men expressed their time at one of Sweden´s children's home where corporal punishment was used in education. The government took a decision to appoint an inquiry into abuse in social childcare and it showed that there were children who had fared badly in the protective care. The interviewed felt that they had received punishments that were far worse than the neglect that had motivated the actual treatment from the beginning. How should the home environment have been so the children never would be taken away from their parents? What was presented as risk factors for children and their adjustment in society in the 1950s discourse? How was an accepted parenting? What was the construction of parental behaviors and family social environment in the 1950s? Discourse analysis as a method provided the opportunity to use materials of state government investigations from 1950 to 1959. They handled a common subject, how behavior and social environment was constructed and it showed the production of healthy and risk factors for children. The results showed the fabrication of social environment and behavior and they were divided into sexuality, marriage, childbearing, economics, housing, work and child rearing. It showed how parents would be controlled, and by whom, and for what purpose they would be governed, and by what methods. It showed that good marriage would be without conflict, sexual intercourse should take place within marriage and at a moderate level, child-rearing should be shaped by what’s needed in the community, childbirth would be within marriage and in harmony with the conditions in the family, finances and work would be good and the accommodation would have plenty of space. If parents and families followed and lived as the construction showed in good behavior and social environment it would reduce the risk for children of being placed in children´s home. The family was presented as an institution in society and the functioning of society. The family and other institutions needed supervision and care. With the help of law, support, awareness and intervention were family members affected to be in the way that was presented as the best for them. It needed to fulfill the task of creating a good future. Parents and families who had the behaviors that were presented as good was what were needed for the future and for the development of society.

<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.