Hederskultur är ett komplext och djupt rotat fenomen som påverkar individer på många olika sätt. Denna socialpsykologiska studie använde sig av teorier om Ackulturation, Social påverkan, Sociala normer, Maktstrukturer och Social inlärning för att förstå hurhederskultur påverkar identitetsskapande hos kvinnor. Syftet med studien var att utforska kvinnors identitetsskapande i samband med hederskultur och förtryck mellan två sociokulturella världar. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet användes en socialpsykologisk ansats. Genom användning av kvalitativ metod och tematisk analys kunde denna studie fånga de komplexa och djupt rotade upplevelserna av hederskultur och dess påverkan på individens identitet. Urvalet var sex kvinnor som intervjuades och gav upphov till en empiri som sedan jämfördes med en självbiografi av en kvinna med hederskultur i bagaget. De upplevde en stark press från den kulturella krocken, vilket skapade rädsla och begränsningar. Resultaten ger viktig information som kan användas för att skapa en bättre förståelse för hederskultur och dess effekter på individerna, samt för att utveckla effektiva åtgärder och stödstrukturer för personer som befinner sig i liknande situationer. / Honor culture is a complex and deeply-rooted phenomenon that affects individuals in various ways. This social psychological study utilized theories of acculturation, social influence, social norms, power structures, and social learning to understand how honor culture affects identity formation in women. The aim of the study was to explore women's identity formation in the context of honor culture and oppression between two sociocultural worlds. A social psychological approach was used to gain a deeper understanding of the phenomenon. Through the use of qualitative methods and thematic analysis, this study captured the complex and deeply-rooted experiences of honorculture and its impact on individual identity. The sample consisted of six women who were interviewed, and their experiences were compared with a self-biography of a woman with a background in honor culture. The results showed that all six respondents in the study shared similar feelings and experiences related to honor culture and Swedish culture. The results provide important information that can be used to create a better understanding of honor culture and its effects on individuals, as well as to develop effective interventions and support structures for individuals in similar situations.

Skönhetsideal och strävan efter dessa är inte ett nytt fenomen, utan har funnits i olika kulturer och samhällen genom tiderna. Däremot har vi idag nya metoder i form av skönhetsingrepp för att korrigera och uppnå det rådande idealet. Genom dagens sociala medier är det dessutom tillgängligare och lättare än någonsin att påverkas av både skönhetsideal och skönhetsingrepp. Syftet med denna studie var att undersöka unga kvinnors förhållningssätt till skönhetsideal och skönhetsingrepp, samt hur de upplevde att sociala medier påverkade dessa.  Detta gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18-29. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys som resulterade i temana (och kategorierna) Skönhetsideal (Naturlig skönhet, Idealkropp, Strävan, Skönhetsingrepp), Social påverkan (Trender och normer, Socialt sammanhang, Social feedback, Samhällets dubbelmoral) och Självbild (Införlivade ideal, Självkänsla, Medvetet undvikande). Resultatet visade att kvinnorna upplevde att deras syn på skönhetsideal och skönhetsingrepp utformas genom interaktion med individens sociala omgivning. Genom samhällets trender och normer, social kontext och social feedback uttrycktes, med olika grad av medvetenhet, internaliserade ideal som påverkade kvinnornas självbild och välmående. / Beauty ideals and the aspiration to adhere to them is not a new phenomenon, but one that has existed in different cultures and societies throughout time. However, today we have cosmetic procedures as an increasingly accessible method to achieve the prevailing ideal. In addition, today it is more available and easier than ever to be exposed to beauty ideals and cosmetic procedures through social media. The purpose of this study was to explore how young women view beauty ideals and cosmetic procedures, and how they experience that social media affects these. This was done through eight semi-structured interviews with women of the ages 23-29. The material was analysed through a thematic analysis, which resulted in the themes Beauty Ideals (Natural Beauty, Ideal Body, Striving, Cosmetic Procedures), Social Influence (Trends and Norms, Social Context, Social Feedback, Society’s Double Standard) and Self Image (Internalised Ideals, Self-worth, Conscious Avoidance). The result showed that they experience their beauty ideals and opinions on cosmetic procedures as being created through the interaction with the social context of the individual. With different levels of awareness the women expressed their ideals as being internalised through society’s trends and norms, the social context and social feedback. These ideals affected their self image and well-being.

Titel: Sociala företags finansieringsproblematik: En litteraturstudie om bidragande faktorer till finansieringsgapet mellan sociala företag och dess finansiärer. Författare: Jeanette Koznar, Håkan Lindgren och Sandra Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera det befintliga kunskapsläget för hur fem utvalda faktorerna påverkar finansiärers benägenhet att investera i sociala företag, för att därefter urskönja mönster mellan dessa fem faktorerna och diskutera hur ett samspelande kan minska finansieringsgapet. Metod:  Vi valde att använda oss av en explorativ litteraturstudie som metod då denna karaktäriseras av att fördjupa förståelsen för ett forskningsproblem.   Slutsatser: Vi fann att genom att se sambanden mellan de faktorer som påverkar finansieringsgapet, mellan sociala företag och finansiärer, kan flera faktorers inverkan på finansieringsgapet minskas framförallt genom att attackera en av dessa faktorer: de organisatoriska färdigheterna. / Title: The financial problem for social enterprises: A literature review on contributing factors to the funding gap between social enterprises and its financiers. Authors: Jeanette Koznar, Håkan Lindgren och Sandra Nilsson Supervisor: Anders Wrenne Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: The purpose of this essay is to identify the existing level of knowledge for how the five specifically chosen factors affect financiers' propensity to invest in social enterprises, and descry patterns between these five factors and discuss how an interaction between them can reduce the funding gap.   Method: We chose an exploratory literature review as a method to conduct this study based on that it is characterized by further deepening the understandings of a specific research problem.   Results: We found that by investigating the connection between the factors that contribute to the funding gap between social enterprises and financiers, the impact on the funding gap can be reduced primarily by attacking one of these factors: the organizational skills.

[Context] Social impact refers to the positive and negative consequences of any organization on the environment and society. One actor in the social impact landscape is the impact investor who expects financial return for their investments as well as positive social impact. Although the impact investor plays a crucial role in the social impact capital market by financing organizations that explicitly address social and environmental problems, the academic literature regarding impact investing has yet to develop especially from the investor perspective. One reason for the lack of academic research in this field is that the impact investor stands at a crossroad, between social impact and social enterprise research. [Purpose] Therefore, the purpose of this research is to determine the current state of impact investment processes as well as the challenges that investors face and, lastly, the role of social impact measurement within the impact investing process. [Findings] An exploratory multi-case study was conducted with semi-structured interviews which resulted in eight interviews from impact investors across four countries and within different focus areas in the social impact landscape. The findings show that impact investors face a variety of challenges based on the stage of their portfolio enterprises, the alignment of the social enterprise’s business model with their social impact mission, the horizon of their investments and, last but not least, their investment exit strategies. As for the role of social impact measurement in the investment process, the findings show that the majority of impact investors measure the impact of their investments although the method of measurement varies while the remaining investors, that do not measure social impact, illustrate the challenges that come with measuring impact in their personal contexts such as the difficulty of measuring the impact of an early stage social enterprise that may be susceptible to pivots. / [Kontext] Social påverkan avser de positiva och negativa konsekvenserna av alla organisationer på miljön och samhället. En aktör i det sociala påverkanslandskapet är påverkansinvesterare som förväntar sig ekonomisk avkastning för sina investeringar samt positiva sociala effekter. Även om påverkansinvesterare spelar en avgörande roll på kapitalmarknaden för social påverkan genom att finansiera organisationer som uttryckligen behandlar sociala och miljömässiga problem, har den akademiska litteraturen angående impact investering ännu inte utvecklats särskilt ur investerarperspektivet. En anledning till bristen på akademisk forskning inom detta område är att påverkansinvesterare står vid en korsning mellan social påverkan och social företagsforskning. [Syfte] Syftet med denna forskning är därför att undersöka det aktuella tillståndet för effekterna av investeringsprocesser samt de utmaningar som investerare står inför och slutligen rollen för mätning av sociala effekter i effekten av investeringsprocessen. [Resultat] En undersökande multifallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer som resulterade i åtta intervjuer från påverkansinvesterare i fyra länder och inom olika fokusområden i det sociala påverkanslandskapet. Resultaten visar att påverkansinvesterare möter olika utmaningar baserat på affärsfas i deras portföljföretag, anpassningen av det sociala företagets affärsmodell med deras sociala påverkan, deras investeringshorisont och, sist men inte minst, deras investeringsutgångsstrategier . När det gäller rollen för mätning av sociala konsekvenser i investeringsprocessen visar resultaten att majoriteten av påverkansinvesterare mäter effekterna av sina investeringar även om mätmetoden varierar medan de återstående investerarna, som inte mäter social påverkan, illustrerar de utmaningar som komma med att mäta påverkan i deras personliga sammanhang, såsom svårigheten att mäta effekterna av ett tidigt skede socialt företag som kan vara känsligt för svängningar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.