This thesis is the result of two studies concerning children’s independent mobility, which means the freedom for children to walk or bike on their own or together with friends but without being escorted by parents. The studies are accomplished in four different areas and are also searching for different environmental qualities. The areas differ concerning traffic planning and architecture but also concerning commercial and cultural choice. The aim is to understand and describe how places are constructed and designed when they are used and experienced in a positive – or a negative – way by children. I emphasize, that we – through the responses in meeting with other people – learn hidden and visible rules and also how to change perspective and roles. I therefore focus on the meeting between children and other people but also on meeting between children and places. The issue is: What do places look like – what qualities or qualifications – can be notified as important to children to perceive coherence that consequently make them learn to control their environment and develop to harmonious grown-ups. The main questions are: In what degree can children’s independent mobility be related to the planning and design in the four areas? Why do some neighbourhoods/places appear as more important to children than others, making children use them in a varied way? Is it possible to describe qualities in neighbourhoods in a way that can be interpreted as meaningful for children’s development? In the first study 732 children in grade two and five in compulsory school, filled in a questionnaire and the questions focused on how they got to school, to friends, to activities etc. The results showed that in the area with more traffic than the other three areas, children were more often taken by car to school and to leisure activities. Even international research in the nineties did show that children had lost the accessibility to their neighbourhood. In the second study, 32 children in the same areas guided me around in their environment showing me the way to school and places they used to visit. At the same time they told me what they liked or disliked in their neighbourhood. Afterwards they were interviewed and they also had the opportunity to fill in so called “mobility maps”. The content in this text mainly focuses the second study. From the children’s statements, a summary of the most important differences looks as follows: I The accessibility in neighbourhoods and places: i.e. children’s independent mobility – or if they had to be escorted by grown-ups – and if they could fiddle about. II Children’s play and activities: i.e. if they had something to do, if they played in pairs or in groups and if play could take place without planning. III Children’s experiences of places and people: i.e. if they had something to show me and to tell me, if there were any meetings with other persons, if the children talked about their own yard and appreciated green areas, if they had fun or not, if they were afraid being out and if they told me any memories from some places. The theoretical framework is based on Johan Asplund’s theory on social responsivity and G. H. Mead’s theory on social relations and his view of the importance of objects. The study also is based on three different place theories as expressed by David Canter, Christian Norberg-Schulz and Clarence Crafoord and Asplund’s view of place and placelessness. This study has made it clear that everything children do in their neighbourhood can be related to concrete places and things but it differed concerning what and how they played, what they experienced and what the meetings looked like – if any. Environmental qualities arise, as I have interpreted my results, when neighbourhoods and places are safe, when there are landmarks, places for meetings, possibility of orientation and sense of locality and when the places are varied and challenging. Conclusions are drawn regarding differences in social responsivity, if there is a sense of having a place of one’s own – that in the same time is shared by other people – and if places are responding. From these statements place identity can be seen as a merging of the qualities in places and the perceived sense of place as described above. To have opportunity to investigate the neighbourhood is also an important part of children’s informal learning. They learn how to read the surroundings and how to find the way in a town or in an environment. They get to know the neighbourhood and the world outside and so they also learn how to behave and how to control themselves and even the life. Results showed though that the children in the four areas made those experiences but, certainly, in different ways.

The purpose of the study was to find out whether the interaction between mentally disabled individuals and pet positively affects the individual and gives a feeling of well-being to the extent that this might be implicated in the psychologically disabled people’s everyday life in some form of rehabilitation measure. The study is qualitative and builds on an ethnographic design. Data collection was performed through six observations, six interviews and reflections. Interviews were also conducted with relatives and assistants for greater opportunity for follow-up questions, and descriptions of the situation. Theoretical perspective guiding this study is symbolic interactionism. Theoretical focus is on Asplund's theory of social responsivity and Asplund's explanations of the concrete person and abstract social being. This focus is complemented through Mead's theory on self-consciousness, Cooley’s theory of the looking-glass-self and Berg's description of  different expressions and forms of play. Previous research is linked to interaction with pets and the elderly, individuals with autism and other disabilities. The conclusion of the study show that positive feelings of well-being arise in the meeting through interaction with companion animals. Relatives and assistants experience the activity to be of importance in the mentally disabled’s everyday life. The study also shows incomprehension in bringing this to decision-makers and others to possibly enhance the mentally disabled people everyday life with animal-assisted rehabilitation measures. / Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om interaktion mellan psykiskt funktionshindrad individ och sällskapsdjur påverkar individen positivt och ger en känsla av välbefinnande i den omfattningen att detta eventuellt kan appliceras i den psykiskt funktionshindrades vardag i någon form av habiliteringsåtgärd. Undersökningen är kvalitativ och har utgått ifrån etnografisk design. Respondenterna är tre psykiskt funktionshindrade individer som har följts genom intervjuer och dubbla observationer. Intervjuer gjordes även med anhörig och assistenter för större möjlighet till följdfrågor och beskrivningar av situationen. Studien bygger på symbolisk interaktionism och teoretiskt fokus är Asplunds teori om social responsivitet. Även Asplunds förklaringar om skillnaden mellan konkret person och abstrakt samhällsvarelse används för att förstå ämnet. Denna utgångspunkt stärks genom Meads teorier om jagmedvetande och lekens betydelse samt Cooleys speglingsteori och Bergs beskrivning av lekens olika uttryck och form. Tidigare forskning har kopplingar till interaktion med sällskapsdjur och äldre, individer med autism och andra svårigheter. Slutsatsen i studien visar att positiva känslor av välbefinnande skapas i mötet mellan psykiskt funktionshindrad och sällskapsdjur genom interaktionen och samvaron. Anhörig och assistenter upplever aktiviteten vara viktig i psykiskt funktionshindrads vardag. Studien illustrerar även oförståelsen i att föra detta vidare till beslutsfattare och liknande för att eventuellt kunna förstärka den psykiskt funktionshindrades vardag med djurassisterade habiliteringsåtgärder.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser upplever kritik. Studien kommer att vara en fältstudie vari man granskar kvinnor som är verksamma inom förskolan, då tidigare forskning visat på en klar majoritet av kvinnor inom denna yrkeskår. Avsikten med studien är inte att uppnå någon objektiv sanning av verkligheten, dock avser denna studie tolka eventuella fenomen som rör ämnet, samt skapa en förståelse för individens syn på begreppet. Informanterna har valts ut strategiskt, vidare präglas informanternas deltagande av självselektion. Man kommer inte att ta hänsyn till andra variabler än kön vad gäller urvalet. Teorier som studien vilar på är den symboliska interaktionismen där bland annat dess syn på rationalitet behandlas. Vidare tas Johan Asplunds teori om social responsivitet i beaktning och avslutningsvis Erving Goffmans teori om identitetsskapande. De slutsatser som kan dras i och med denna studie är att relationerna mellan individerna i en grupp verkar ha stor betydelse för hur man upplever kritik. För att undvika missförstånd kring det valda ämnet verkar allmän mening råda att "definitionen av situationen" är något man bör ta i beaktande, detta då kritik till en början upplevs som någonting negativt. / The purpose of this study is to create an understanding of how women in female dominated workplaces are experiencing criticism. The study will be a field study which is examining women who are active in preschool, when previous research has demonstrated a clear majority of women in this profession. The intention of this study is not to create any objective truth of reality, however, relate this study to interpret and describe any phenomena related to the topic, and create an understanding of the individual's perception of the concept. The informants were chosen strategically, further characterized the informants' participation of self-selection. It will not take into account, variables other than gender in terms of selection. Theories that the study rests on is the symbolic interactionism, which, among other things, its view of rationality is treated. Furthermore the theory of Johan Asplund, social responsivity, is taken into consideration and, finally, Erving Goffman's theory of identity formation. The conclusions to be drawn, in and of this study is that the relations between individuals in a group seems to have a major impact on how people perceive criticism. To avoid misunderstandings about the chosen topic appears public opinion, advise that the "definition of the situation" is something you should take into consideration, so where the spontaneous reaction of criticism is negative.

The issue of diagnosed children has been heavily debated in the media over the past decade. This study deals with the issue of diagnosis from a family perspective and utilizes a method of thematic analysis trough a literature review of four autobiographies that describes the parents experience of the diagnosis issue regarding attitudes and responses towards their children and family. The purpose is to create a greater understanding of the family situation and to explore new approaches and strategies to counter psychological affliction and exclusion in society. The results show a widespread exclusion based on the main themes, internal and external influences. These themes represent exclusion factors like for example inexperience in dealing with power bearing institutions such as schools and health facilities and creates few opportunities for socialization processes due to the child's disability, stigma. Both of these themes can be seen as a result of sensory deprivation. The attitudes and responses of society towards the stigma bearing child has a great negative impact on the families with diagnosed children. / Diagnosfrågan har varit starkt omdebatterad i media under det senaste decenniet. Dennas studie behandlar diagnosfrågan ur ett familjeperspektiv genom en kvalitativ ansats via en litteraturstudie och tematisk analys av fyra självbiografier. Syftet med studien är att belysa diagnosbärande barns föräldrars erfarenheter kring omgivningens attityder och bemötande samt skapa en ökad förståelse för familjernas livssituation. Vidare menar den kommande analysen till att kunna utröna nya förhållningssätt och strategier för att motverka psykisk ohälsa i dessa familjer. Resultatet visar på ett utbrett utanförskap som redovisas i två huvudteman, inre och yttre påverkan. Dessa teman representerar faktorer som okunskap i bemötande och attityder inom maktbärande institutioner men även i ett fördomsfullt och toleranslöst bemötande från den närmaste omgivningen. Resultatet visar även att utanförskapet skapar få möjligheter till socialiseringsprocesser på grund av de negativa attityderna kring barnets funktionsnedsättning och beteende, detta kan ses som en följd av sensorisk deprivation.

In this study, we have considered the impact the organization`s implementation of its vision of the psychosocial work enviroment has been for the relations between the employees. We have primarily relied on a hermeneutic approach to understand our empirical data, and when we have interpreted and made a socialpsycological analysis on our collected empirical data. We have used Smith´s Institutional Ethnography, Sheff`s Social bonds and Asplund`s theory of Social responsivity. To collect the empirical data we have combined quantitative and qualtitative methods and a textanalysis at a visiondocument in the aim of capture both the depht and the breadth of our chosen fields of study. The results we have found shows that the psycosocial work environment within the organization can be seen as interplay between individual and enviroment and between individuals as well and that this interaction is influenced by the organizational culture that is created by the organization`s political vision / I denna C-uppsats har vi undersökt vilken betydelse ledningens implementering av sin vision kring den psykosociala arbetsmiljön för de psykosociala relationerna har för relationerna mellan de anställda. Vi har främst utgått ifrån en hermeneutisk vetenskaplig ansats för att förstå vårt empiriska material. Då vi tolkat och gjort en socialpsykologisk analys kring vårt insamlade material har vi använt oss av Smith`s Institutionella etnografi, Sheff`s Sociala band och Asplund`s teori om social responsivitet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt både kvantitativ och kvalitativ metod samt en textanalys av ett visionsdokument i syfte att dessa metoder kan fånga både djup och bredd av vårt valda studiefält. Resultatet vi kommit fram till visar på att den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen kan ses som ett samspel mellan individ och miljö samt mellan individerna i sig och att detta samspel är påverkat av de organisationskultur som till viss del formas av organisationens personalpolitiska vision.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

Syftet är att undersöka hur pressande frågetyper vid polisförhör påverkar barns (3-7 år gamla) svar. Tio förhörsutskrifter i dialogform har använts. Olika kategorier av pressande frågetyper samt av svarstyper konstruerades. Resultaten visar att barn i regel är känsliga för suggestion, men det förekommer undantag. Barn ändrar ofta svar när samma fråga upprepas. / The purpose is to study how pressing questions during police interrogations influence children´s answers. Ten transcriptions of police interrogations were analyzed for children 3 - 7 years old. The results show that children as a rule are influenced by suggestions. Children often change answers when the same question is repeated.