There are those who currently use social networks as a marketing tool that creates the standards that exist. There is no given standard, there are no absolute facts that exist through all time. A constant change is happening and therefore forcing everyone involved to adapt and make the changes needed to be current. What is relevant to consider in this study are the different roles a freelancer creates on the various channels of social media. Based on the results of the interviews that have been conducted the informants create different identities at different forums they reside on. Another important point to address is the brand awereness informants consciously

Denna studie handlar om kommuners användning av sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste åren och nu för tiden används de inte bara av privatpersoner, utan också av företag, organisationer och nu även myndigheter, som börjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare på en studie som har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer för hur kommuner skall förhålla sig till medborgare när det gäller användning av sociala medier. Ur denna studie har ett antal kommuner hittats som regelbundet använder sig av sociala medier. Dessa kommuner har sedan inom ramen för denna studie kontaktats i syfte att ta reda på hur de använder sig av sociala medier och om det finns några riktlinjer när de kommunicerar med medborgarna. Studien avgränsas sedan och inriktas mer på just Facebook och vilket budskap de vill förmedla genom sina Facebook-­‐ sidor, samt hur eventuella riktlinjerna ser ut. Totalt har 26 kommuner av 51 svarat på det elektroniska frågeformuläret och de är lokaliserade allt ifrån Kalix i norr till Ystad i söder. Metoden som har använts för studien är av en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag där ett elektroniskt frågeformulär skickades ut, innehållande frågor som besvarats i fritext av kommunerna och som sedan analyserats, bearbetats och tolkats. Under teoriavsnittet presenteras begrepp som använts i studien samt en mer ingående presentation av SKL:s undersökning och riktlinjer. Vidare tas vikten av kommunikation, såväl intern som extern, upp. Arbetet konkluderas med en slutsats där det visar sig att kommuner använder sociala medier som en kommunikationskanal för att öka sin kommunikation gentemot medborgare. Kommuner vill på detta sätt skapa en dialog samt ha möjlighet till att nå ut till bredare målgrupper. Även marknadsföring och möjligheten att måla upp en positiv bild av sig själva ses som en viktig del till varför kommuner använder sociala medier. En annan nytta är också att man lättare kan nå kommunen som medborgare, och att kommunerna själva utökar sin medborgar-­‐service samt erbjuder en större variation av den. Ytterligare fördelar som framgår är att det blir lättare att sprida information och att det blir lättare att få in synpunkter och feedback från medborgare. Studien visar också att de allra flesta av de svarande kommunerna följer någon form av riktlinjer som används som stöd och komplement i användandet av sociala medier. / This study deals with the use of social media in general and Facebook in particular by Swedish municipalities. The phenomenon of social media has grown stronger in recent years and are not now days only used by individuals, but also by companies and organizations and now also authorities, which have begun to see the benefits of using them. This paper builds on a study carried out by the Swedish Local Authorities and Regions, which have developed guidelines for municipalities on how to respond to citizens using social media. From this previous study, a number of municipalities were found that use social media on a regular basis. In the context of this study these municipalities were then contacted in order to find out how they use social media and whether there are any guidelines when communicating with citizens. The study is then narrowed down to focus more on Facebook specifically and what message they want to convey through the use of Facebook, and how possible guidelines may look like. A total of 26 municipalities out of 51 elected to answer the electronic questionnaire, with locations from Kalix in the north to Ystad in the south. The method used for this study is a qualitative approach with quantitative elements, where an electronic questionnaire was sent out, containing questions answered in free text by the municipalities, which were then analysed, processed and interpreted. The theory section introduces concepts used in the study and a more detailed presentation of research and guidelines by the Swedish Local Authorities and Regions. The importance of communication, both internal and external, is also discussed. This paper concludes with the finding that municipalities are using social media as a communication channel to increase communication with their citizens. Municipalities would thus create a forum for dialogue and be able to reach out to wider audiences. Marketing possibilities and the creation of a positive image of themselves is seen as an important reason why municipalities are using social media. Another benefit is the ease of reaching the municipality as a citizen, and that the municipalities themselves are able to expand their civic service and offer a greater variety of it. Additional benefits can also be seen, such as making it easier to share information and to obtain input and feedback from citizens. The study also shows that the vast majority of the responding municipalities comply with some form of guidelines, used to support and supplement the use of social media.

This essay is about how Östergötland County Museum and Gotland museum use the social network Facebook to connect and communicate with their visitors/followers. It is also about the followers and the experience they get. Two interviews were made with staff from the museums to answer why and how the museums use Facebook. There were also two questionnaires sent to the museums' Facebook followers. The Facebook followers have given answers about why they follow the museums but it also sheds light on age and gender of the followers. The purpose of the essay has been to explore the field of research and the relations between the museum and the followers. Some of the conclusions are: Gotland museum wants a dialog with the visitors and Östergötland County Museum wants to be socially relevant, but none of them have managed to achieve that yet. Many of the followers that have answered the questionnaires are women in the age of 35 to 54. This doesn’t mean that the museums' followers mainly consist of women. In this research field there are much more to explore.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvänds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier är en av de plattformar där man kanse större och mindre aktörer som likvärdiga, då en stor budget inte nödvändigtvis ger förtur.Jag vill därför se närmare på hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan påverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige. Det är möjligt att det har skett ett maktskifte där vikten har flyttats från att ha tillräckligt storbudget till att känna rätt personer. Att kontakter och nytänk är det som väger starkast. Det kanverka till synes svårt att veta vad som egentligen krävs för att få en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsättningarna underlättat eller försvårat möjligheten föraktörer att etablera sig på marknaden. Detta kommer att diskuteras utifrån följande frågeställningar: Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvändiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri? Hur utbrett ochutvecklat är deras användande? Vilken roll spelar relationer och kontaktnät i användningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler? Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier? Hur har de sociala medierna påverkat stora respektive små aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?

ABSTRACT   Titel Den digitala kaffestugans gråzon- En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av sociala medier   Författare Louise Ottosson & Rebecka Hoberg   Handledare Emma Håkansson   Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010   Syfte Studien syftar till att beskriva hur läkemedelsbranschen använder sig av sociala medier utifrånde förutsättningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger på Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet.   Metod Studien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom läkemedelsbranschen.   Resultat Resultatet tyder på att läkemedelsbranschen har insett att sociala medier är en viktig del förbranschen i både omvärldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framträdande roll i den dagliga omvärldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I användandet avsociala medier handlar det främst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. På grund av lagen kan inte läkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sätt attändå föra en dialog med publics.   Nyckelord Public Relations, Sociala medier, Issues Management, Läkemedel, Omvärldsbevakning

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att integrera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som kanalerna innebär ett hot för organisationer. Att rykten eller kritik uppstår och växer sig starka i sociala medier är en stor fara och utmaning för organisationer världen över. Ryktesspridning och konflikter kan motverkas genom att organisationen kommunicerar öppet och trovärdigt. I studien studeras hur företag arbetar med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier. Syftet med studien är att beskriva hur utvalda svenska företag arbetar med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier för att stärka sina kundrelationer. Studien besvarar följande frågeställningar: • Hur beskriver de utvalda företagen sitt arbete med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier? • Hur ser innehållet ut i företagens arbete med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier? Frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod. Studien inleddes med att vi genomförda kvalitativa samtalsintervjuer med representanter för de utvalda svenska företagen Com Hem, TeliaSonera, Trygg-Hansa och Ving. I intervjuerna fick respondenterna möjlighet att beskriva företagets arbete med frågor, kritik och feedback. Därefter studerades innehållet i företagens kommunikation i sociala medier genom att vi genomförde kvalitativa innehållsanalyser i Twitter, Facebook och bloggosfären. Studiens resultat visar att sociala medier har blivit en etablerad kanal för företagens arbete med frågor, kritik och feedback. Företagen arbetar kontinuerligt med att besvara frågor, kritik och feedback, vilket ligger i linje med hur konflikter och osäkerhet hos intressenter bör hanteras. Det förekommer både likheter och skillnader mellan företagens arbete. Genomgående är arbetet inte är ett utryck av spontana infall utan grundar sig i en strategi. Företagen anpassar sig till omständigheterna i sociala medier och använder sig av personliga budskap. Överlag visar företagen på en förståelse för sociala mediers förutsättningar och utnyttjar möjligheterna till dialog. Hur aktiva företagen är i arbetet med frågor, kritik och feedback skiljer sig till viss del dem emellan. Det finns även skillnader i hur arbetet ser ut mellan de olika sociala medierna. Tonen i dialogen som företagen deltar i på Facebook och Twitter är mestadels positiv. I bloggosfären är företagens arbete framförallt inriktat på att kommunicera med missnöjda kunder. Ett problem med arbetet i sociala medier är att det är svårt att utvärdera om det faktiskt påverkar relationen företag och kunder.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare. Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare? För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv. Vi har intervjuat de personer som är ansvarig för kommunikationen i sociala medier på Karlskogas, Karlstads och Örebro kommun. Det visade sig att de tre kommunerna använder och arbetar med sociala medier på olika sätt, men att målet med kommunikationen är att uppnå dialog och interaktion med medborgarna. Vi fann också att vägen till dialog inte är spikrak samt att kommunernas strategi för att uppnå dialog är att anpassa sig till de nya kanalernas möjligheter och genom att hålla dem aktiva och levande. Avslutningsvis har vi tagit fram konkreta rekommendationer till kommuner som vill använda sociala medier.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro. Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper. Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

ABSTRACT Elin Johansson, Hanna Johansson, Camilla Nilsson Say something interesting! A qualitative study of marketing communication on Facebook                               Pages: 36 With the emergence of social media, new ways has been created for companies to reach out to its audience. From being dependent on journalists to provide information, companies today have the ability to self-publish information in the open media channels. The use of social media should not replace traditional marketing communication though, but works best as a complement. It is a new environment that requires the company to adapt its working methods. Although the work is different, it is important that companies see social media as part of the overall marketing communication and not as a separate project. The purpose of this paper is to study recipient’s experience of company’s communications in social media. We have chosen to relate this to the instructions on methods of marketing communication and social media marketing as found in literature on the subject. This is to examine whether firms achieve the desired effect of the methods that are considered most appropriate. Does the message reach out? The focus of this study is marketing communication in the social media Facebook. The study consists of qualitative interviews to illuminate the recipients' views and experiences, as well as a literature study from the theoretical perspective of the sender of marketing communication in social media. The results showed that business as well as audience must interact in a functional relationship in social media. Companies should be more like the customer they are trying to reach. If companies choose to expose themselves in social media, time must be given to this, which is what the audience expects.  Key words: Marketing communication, social media, social media marketing, Facebook, recipients, sender

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade. I och med denna subjektivitet i gränsdragningen är det svårt att fastställa vad som är accepterat eller inte att skriva om på sociala medier, det tycks vara en gråzon. Att gränserna är diffusa innebär att de snarare bör betraktas som överlappningar mellan de tre sfärerna, än helt åtskilda från varandra.