This essay will investigate if it is possible to experience the same experience on social media as in reality. This is to be done with Randall Collins theory of interaction rituals. This interaction ritual contains four aspects for it to be considered a successful interaction ritual. Social media has led to a revolution due to the social and cultural effects of the users. Technically, it has led to an evolution. This essay has been conducted with qualitative research method. Focus Group Interview starts with an initial discussion about the mobile phone as technology where applications and time aspects are in focus, as well as what the informants generally consider about social media. Previous research that has been done shows a lack of sociological and social psychological research. The previous research used in this paper shows that overuse leads to consequences for the user that society should be able to meet which is the problem. G H Mead's interaction theories have been linked to interaction on social media by interacting with people on social media and they connect themselves to social media automatically without thinking about before. It has become a natural act. I come before ME. The result shows that the mobile phone is used to connect to social media used to a large extent among the informants. They believe that what is presented on social media is impressed. The informants have experienced interaction rituals in the reality that gave them emotional energy. They indicate that the experience of successful interaction rituals through social media can be experienced to some extent, but that it precedes past experiences of events in the reality. / Denna uppsats ska utreda om det är möjligt att uppleva samma upplevelse på sociala medier som i verkligheten. Detta ska göras med Randall Collins teori om interaktionsritualer. Denna interaktionsritual innehåller fyra aspekter för att det ska anses vara en lyckad interaktionsritual. Sociala medier har lett till en revolution på grund av de sociala och kulturella effekterna bland användarna. Tekniskt sett har det lett till en evolution. Denna uppsats har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Fokusgruppsintervjun börjar med en inledande diskussion om mobiltelefonen som teknik där användningsområde och tidsaspekter är i fokus samt vad informanterna allmänt anser om sociala medier. Tidigare forskning som har gjorts visar en brist på sociologisk och socialpsykologisk forskning. Den tidigare forskning som används i denna uppsats visar på att en överanvändning leder till konsekvenser för användaren som samhället bör kunna möta vilket är problemet. G H Meads interaktionsteorier har kopplats till interaktionen på sociala media genom att människor interagerar med varandra på sociala media och de kopplar upp sig på sociala media per automatik utan att tänka sig för innan. Det har blivit en naturlig handling. I kommer före ME. Resultatet visar att mobiltelefonen används till att koppla in sig på sociala media som används i hög grad bland informanterna. De anser att det som presenteras på sociala media är intrycksstyrt. Informanterna har upplevt interaktionsritualer i verkligheten som gett dem emotionell energi. De tyder på att upplevelsen av lyckade interaktionsritualer via sociala media går att uppleva till viss del men att det föregår av tidigare upplevelser från händelser i verkligheten.

En splittrad bild av surfplattor presenteras i media där positiva och negativa åsikter debatterasmot varandra. Tidigare forskningsstudier visar att ett fördels- och nackdelsperspektiv ofta undersöks genom intervju- och enkätstudier. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare genom inlägg i en Facebookgrupp talar med varandra om surfplattor. Till grund för studiens resultat ligger analyserade inlägg rörande surfplattor som har publicerats på internet i en Facebookgrupp. Inläggen har publicerats i en grupp för svensklärare och är offentliggjorda av lärare på eget initiativ. Inläggen har analyserats med hjälp av interpersonell textanalys. Studiens resultat visar att sättet som lärare samtalar om surfplattor i ett socialt medium skiljer sig mot hur deras tal framförs i intervju- och enkätstudier. I resultatet framkom de att lärare i Facebookgruppen ställer många frågor och är intresserade av att lösa problem och situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Positiva och negativa åsikter rörande surfplattor framkom också beträffande situationer som uppstår på grund av surfplattor.

Syfte: Syftet är att utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit öka förståelsen för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet på sociala medier. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och präglas av en induktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad genom elva semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga företag arbetar med kundlojalitet på sociala medier utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Att besvara kommentarer och hålla hög svarsfrekvens var de främsta arbetssätten som framkom under faktorn kundnöjdhet. Tävlingar, inlägg som väcker känslor och säsongsbaserade inlägg användes för att skapa kundengagemang. I arbetet med tillit visar företagen upp sitt hållbarhetsarbete och arbetar för att minska osäkerhet. Uppsatsens bidrag: Studien teoretiska bidrag är en ökad förståelse för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet utifrån de tre aspekterna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Studien har även bidragit på ett praktiskt plan genom att belysa för tjänsteföretag vilka arbetssätt som kan vara bra att använda sig av i arbetet mot att skapa kundlojalitet via sociala medier. Förslag till vidare forskning: För att upplysa företag ytterligare om hur de kan arbeta på sociala medier för att skapa kundlojalitet anser vi att vidare forskning kan utföras från ett kundperspektiv. Detta kan bidra med information från en ny synvinkel och även styrka resultatet av denna studie. Vi ser även att forskare i framtiden kan utvidga den geografiska avgränsningen för ett mer generaliserbart resultat.

In this essay identity is investigated in relation to communication technology. With the help of qualitative interviews, I conduct a deductive survey to check if my empirical material is consistent with the chosen theories. Four people’s experience of identity and social media in society is compared with theories and previous research, after which I discuss similarities and differences. They perceive social media as a service to me used individually because, despite the name, it is perceived to be social to use it in company. The persons that are interviewed show a tendency to want to distance themselves from social media, perhaps because it is considered bad to be associated with it according to society’s discourse. However, it is used as a benchmark for social success, if you get a lot of ‘likes’ you have a large circle of friends. The clear conclusion in relation to theory and previous research is that social media functions as a place to retrieve information for development of your own identity. Without this information, the individual is at risk of exclusion from the social society. It is also apparent that the changes that have occurred in social society have occurred through the emergence of communication technology, due to mobile phones rather than social media. / Identitet undersöks i denna uppsats i förhållande till kommunikationsteknologi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer utför jag en deduktiv undersökning, för att kontrollera om min empiri stämmer överens med valda teorier. Fyra personers upplevelse och erfarenhet av identitet och sociala medier i samhället jämförs med teorier och tidigare forskning för att sedan diskutera likheter och skillnader. De upplever sociala medier som en tjänst som skall brukas individuellt eftersom det, trots namnet, inte upplevs socialt att använda det i sällskap. I intervjuerna framgår det även en tendens att vilja distansera sig från sociala medier, kanske för att det anses negativt i samhällets diskurs? Dock används det sedan som en måttstock för social framgång, om du får många ’likes’ har du en stor umgängeskrets. Den klara slutsatsen i förhållande till teori och tidigare forskning är att sociala medier fungerar som en plats att hämta information för utvecklingen av den egna identiteten.Utan denna information riskerar individen att drabbas av utanförskap. Det framgår även att de förändringar som skett i det sociala samhället har skett genom uppkomsten av kommunikationsteknologi, vilken beror hellre på mobiltelefoner än sociala medier.

Social media has become an integral part of modern day society and occupies a substantial part of peoples’ lives. At the same time companies are exploring new and effective ways to reach consumers. This has resulted in the marketing strategy called influencer marketing and Sweden’s first legal case concerning commercial content published by an influencer on social media. Although the case is in its adolescence and has been appealed, it is still of great interest to analyse and investigate further. This is achieved by conducting an empirical study of similar cases published by the self-regulatory organisation called The Swedish Advertising Ombudsman. Furthermore, legal reasoning and arguments from relevant German cases will be compared to and analysed with the Swedish case in order to gain a wider perspective and a deeper understanding. It is clear that commercial content published by influencers on social media should be subject to the same strict requirements as other commercial messages. Especially since the content derives from physical persons, i.e. influencers, the commercial connection must be clear and conspicuously disclosed unless it is already obvious from the context of the communication. The purposes of the social platforms vary and might not always functionally allow or make it possible to communicate a clear and understandable commercial context without having it disclosed. By cause of that, one of the arguments this thesis makes is that disclosing the commercial connection in a clear and conspicuous way should be the principal rule on social media. The other option should be avoided, as the risk of misleading consumers is too great.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka ungdomars inställning till sociala medier och hur sociala medier påverkar deras psykosociala välbefinnande och sociala förväntningar. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och fyra frågeformulär som mäter generellt välbefinnande. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att ungdomars inställning till sociala medier är både positiv och negativ, där lättillgängligheten och möjligheten till kontakt beskrivs som positiva aspekter medan näthat, sociala förväntningar och en falsk fasad beskrivs som negativa aspekter av sociala medier. Ungdomar påverkas i stor utsträckning av de sociala förväntningar som sociala medier medför och det psykosociala välbefinnandet uttrycks av ungdomarna bero på hur gott självförtroende man har.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.

Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data. I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser. De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen.  I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen.  Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier.  Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer.  På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.