International migration is growing continuously. The cultural contact this entails has profound effects on groups and people, known as acculturation. For individuals migrating, these encounters lead to challenges connected to identity and sense of belonging. Scholars call for qualitative studies with an individual perspective and a process focus to collect unique experiences of acculturation, addressing constructions and identity. The aim of this thesis is to explore the developing constructions of identity and belonging in one acculturation process. Using a Grounded Theory approach and a constructivist/symbolic interactionism framework, this case study will exemplify these constructions as fundamental elements of acculturation as a process, through an analysis of one personal weblog. It was found that identity and belonging are interrelated and deeply entwined in relation to the acculturation process. Constructions of these phenomena are continuously contested, negotiated and reconstructed in diverse contexts and multiple social encounters.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få kunskap om hur genus konstrueras genom en manlig och en kvinnlig förskollärares verbala kommunikation med pojkar och flickor. Studien svarar även på vilka skillnader det finns i kommunikationen och hur förskollärarna själv beskriver kommunikationen med pojkar och flickor. Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har varit utgångspunkt för studien. Insamling av data gjordes genom att observera matsituationer, fri lek och samling samt genom intervjuer med en manlig och en kvinnlig förskollärare. Resultatet av studien visar att det finns både likheter och skillnader i hur manliga och kvinnliga förskollärare kommunicerar med pojkar och flickor. Resultatet visar även att förskollärarna är medvetna om att de kan kommunicera med pojkar och flickor på olika sätt, men de framhåller att kommunikationen utgår från individen och vilken relation de har till barnen.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att med feministisk kritisk teori belysa hur flickors sexualitet konstrueras som en del av en problembild i förvaltningsrättsliga domar vid beslut om tvångsvård enligt §3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och specifikt enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiri består av domskälen i 17 rättsfall i första instans där flickorna i domarna är 15–18 år gamla. Genom att studera domskälen vid tillämpandet av rekvisitet så kan vi synliggöra vad förvaltningsrätten tar fasta på som skäl för tvångsvård vid flickans egna beteende när det inte primärt handlar om kriminalitet eller missbruk. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på feministisk kritisk teori och teorin om sexuella script. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg ”What’s the problem represented to be?” där vi använt fem av de sex frågor som ingår i verktyget och formulerat om dessa för att passa vårt syfte. Dessa frågor lyder; 1) Hur framställs flickors sexualitet som ett problem?, 2) Vad underförstås och impliceras kring flickors sexualitet?, 3) Vilka följder får problemframställningarna och vilka subjekt konstrueras?, 4) Vad lämnas oproblematiserat när flickors sexualitet konstrueras som ett problem? samt 5) Hur skulle lösningen skilja sig om flickors sexualitet framställdes annorlunda? Den första och andra frågeställningen besvarade vi genom att kategorisera fram tre teman vilka innehöll tre framträdande diskurser; 1) Den vagabonderande flickan som ljuger, 2) Den sexuellt utåtagerande flickan och 3) Flickan som utsätter sig för risker. Med hjälp av dessa teman har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visar bland annat att problembilden som presenteras om flickorna handlar om att de frångår samhällets grundläggande normer genom att befinna sig i miljöer som inte anses lämpliga, att de har ett normbrytande sätt att uttrycka sin sexualitet på samt genom att ljuga och avvika från hemmet eller placeringar. Vi menar att detta konstruerande av flicknormen innebär ett begränsat handlingsutrymme och aktörskap för flickor att uttrycka sin sexualitet och ha rätt till självbestämmande. Tidigare studier visar att den vård som flickor många gånger hamnar i efter ett beslut om tvångsvård enligt LVU dessutom sällan har kunskaper för att hjälpa flickorna med de problem som antingen de själva eller samhället anser att de har.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan talar om kemi, vilket besvaras genom forskningsfrågan “Vilka tolkningsrepertoarer gällande kemi framträder i pedagogernas tal?”. Studien tar avstamp i ett problemområde där det finns en brist av forskning gällande kemi i förskolan. Forskning som undersöker naturvetenskap i förskolan visar att pedagoger känner sig osäkra inom naturvetenskap och därmed undviker de naturvetenskapliga ämnena, inklusive kemi, i förskolan men å andra sidan visar forskning att pedagoger är positiva gentemot ämnet. Kemi i förskolan är av betydelse eftersom tidigare forskning belyser att ett naturvetenskapligt lärande i tidig ålder kan bidra till att underlätta för barnen i deras fortsatta skolgång. Med en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt samt en inriktning på diskurspsykologi som metod har analysbegreppen varit retorik och funktion för att synliggöra tolkningsrepertoarer i pedagogernas uttalanden. Syfte och forskningsfråga har besvarats genom analyser av två fokusgruppsamtal med pedagoger i förskolan. I resultatet framträder tolkningsrepertoarer gällande svårigheter med konkretisering av kemi, kemi som underordnat andra ämnen samt pedagogernas roll som medupptäckare vid kemiundervisning. Det synliggörs en osäkerhet och en oro hos pedagogerna för att ses som okunniga samt oprofessionella av kollegorna men även hur de vill bevara sin goda relation genom att inte framställa sig som kunniga. Det tydliggörs hur de framställer sig som medupptäckare i kemiundervisning med barnen där pedagogerna själva menar att det inte krävs kunskap av dem för att skapa möjlighet till lärande. Det framkommer hur pedagogerna är omedvetna om när kemi uppkommer samt kan tillämpas i förskolans verksamhet.

Detta examensarbete bygger på en problematik där det saknas forskning kring hur förskolepersonal resonerar om barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Eftersom förskolepersonalen ska möjliggöra barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö medför det att detta område blir betydelsefullt att studera. Detta då det kan ge konsekvenser i form av att förskolepersonal och blivande förskollärare får en medvetenhet i sitt och andras resonemang kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Genom fokusgruppsamtal på två förskolor med sammanlagt sex förskolepersonal har föreliggande studie synliggjort att förskolepersonalen konstruerat tolkningsrepertoarer som lyder Vem bestämmer? Variationer i förskolepersonalens resonemang, Vi måste låta barnen ha mer inflytande och Barnens idéer till förändringar - Det kan vi prova!. I dessa tolkningsrepertoarer använder förskolepersonalen sig av retoriken för att bygga upp många variationer i sitt sätt att tala om ämnet där de många gånger stärker sina resonemang med extremisering.

Personer med funktionsnedsättningar har historiskt mött motstånd gällande rätten att utöva sin sexualitet. Detta är något som har följt med samhället i tiden, likaså motsättningar samt kritik finns än idag. Samtidigt är diskursen kring sexualitet och funktionsnedsättning ett underforskat ämne än idag, specifikt i kontexten Sverige. Det finns internationella regler gällande rättigheterna hos personer med funktionsnedsättningar i form av en FN-konvention. Det saknas dock fortfarande nationella riktlinjer gällande att bemöta och tillgodose de sexuella behoven hos personer med funktionsnedsättningar i socialt arbete. Det saknas även en akademisk förberedelse avseende ämnet funktionsnedsättning och sexualitet för blivande professionella yrkesutövare. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter skildrar sina uppfattningar om de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. Vidare syftar studien till att beskriva och analysera hur professionella inom LSS-verksamheter bemöter de sexuella behoven hos klienter med funktionsnedsättningar. För att studiens syfte skulle besvaras användes en kvalitativ metod. Empirin i studien insamlades genom halvstrukturerade intervjuer med sju professionella inom LSS-verksamheter. De professionella tillhörde yrkeskategorierna LSS-handläggare och enhetschefer för LSS-boenden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman: ”Samhällets syn”, ”Ett professionellt förhållningssätt och resonemang”, ”Mycket resurser men ändå inte” och ”Måste ha det i ryggsäcken för att kunna bemöta behoven”. Studien har socialkonstruktionism som en övergripande teoribildning för att förstå det empiriska materialet. Vidare analyserades materialet med hjälp av symbolisk interaktionism, begreppet stigma samt typifieringsscheman som hänger ihop med vår övergripande teoribildning. I resultatet påvisas att de professionella hade ett öppet synsätt till sexualiteten hos personer med funktionsnedsättningar och såg det som en naturlig del av livet. Flera professionella arbetade för att frågan skulle lyftas ytterligare och ville bekämpa stereotyper. De professionella beskrev dock en samhällssyn som baseras på invalidering, rädsla och fördomar i relation till personer med funktionsnedsättningar. De professionella skildrade en bild av samhällsnormer i relation till sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar. De beskrev att dessa personers sexualitet bör normaliseras i samhället. Beroende på vilken yrkestitel de professionella hade varierade deras resurser till att kunna tillgodose de sexuella behoven. Vissa professionella beskrev begränsningar i resurserna i form av lagstiftning, professionsetik och brist på riktlinjer. De professionella som hade tidigare erfarenheter och kunskaper om funktionsnedsättning och sexualitet hade bättre möjligheter att bemöta klienternas sexuella behov. Alla professionella uttryckte att de saknade kunskaper gällande sexualitet hos personer med funktionsnedsättningar i sina respektive utbildningar, något som hade kunnat hjälpt dem att bättre förstå samt professionellt bemöta och hantera klienternas sexualitet. Det skulle även återspeglas positivt på interaktionen med klienterna och deras behov.

Syftet med studien är att diskutera och problematisera hur pedagoger resonerar kring barns konflikter i förskolan. Följande frågeställningar används för att uppfylla studiens syfte: Vilka konflikthanteringsstrategier samtalar pedagoger om kring barns konflikter? och Hur framställs barn i konflikter utifrån pedagogers resonemang? Studien har sin grund i fyra fokusgruppsamtal med sjutton verksamma pedagoger från förskolans kontext. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen och diskursanalys. Diskurspsykologi används som analysmetod med analysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, extremisering och förminskning. Studiens resultat presenteras i två teman: Hur pedagoger framställer barn i konflikter samt Vilka konflikthanteringsstrategier pedagoger talar om. Resultatet visar att det sker en kategorisering och ett förgivettagande i pedagogers framställan av barn. Resultatet visar också att de konflikthanteringsstrategier som pedagoger talar om kan uppdelas i förebyggande, medlande och avbrytande strategier. Slutsatsen är att konflikthantering inte ska generaliseras då risken finns att pedagoger fastslår en olämplig strategi och därmed riskerar att negligera barns olika förutsättningar och behov.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen. Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet? Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.

Syftet med studien var att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i fyra rikstäckande tidningar i Sverige. För att besvara syftet användes diskursanalys som teori och metod samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i tidningsartiklarna i flera olika sammanhang, som i diskussioner kring bristande resurser och politiska åtgärder. Det framställs även i diskussioner kring att ämnet ska komma till tals för att göra det mindre stigmatiserat samt att det är vuxnas ansvar att förebygga psykisk ohälsa och fånga upp de barn och unga som mår dåligt. Psykisk ohälsa identifierades ofta med ensamkommande barn, unga tjejer, självmord och/eller olika diagnoser. Tidningarna använde ett empatiskt språk och förmedlade en bild av att barnen och de unga var sårbara, samtidigt som de använde ett alarmerande språk och hade ett kritiskt förhållningssätt mot samhället.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger i fokusgruppssamtal samtalar om barns konflikter på en yngrebarnsavdelning, vilket besvaras genom forskningsfrågorna “Vilka diskurser präglar pedagogers samtal kring normativa påståenden om genus och barns konflikter?” och “Vilka kategoriseringar av barn framträder i fokusgruppssamtal med pedagoger?”. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskursanalys och diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Den kvalitativa datan producerades genom två fokusgruppssamtal med tre pedagoger på vardera yngrebarnsavdelning. Resultatet visar tydliga diskurser som präglar hur pedagoger samtalar. Diskurserna som synliggörs i denna studie är att det talas om att pojkar är mer utåtagerande än flickor, det talas om flickors könsöverskridande beteende som positivt och pojkars könsöverskridande som oönskat. Den sista diskursen som synliggörs är att pedagogerna uttrycker att det inte finns någon skillnad i pojkar och flickors utåtagerande beteende på yngrebarnsavdelningen. Resultatet visar även att pedagogerna i studien kategoriserar barnen utifrån deras beteende i de yngre åldrarna men när de samtalar om de äldre barnen på förskolan kategoriseras de efter kön. Slutsatsen är att pedagogernas samtal präglas av diskurser som kategoriserar de äldre barnen efter kön, men när pedagogerna talar om de yngre barnen präglas samtalet av diskurser som inte kategoriserar efter kön utan istället efter beteende.