Sex- och samlevnadsundervisningen har inte alltid varit obligatorisk i skolor i Sverige. Sedan den blev obligatorisk år 1955 har undervisningen förändrats mycket men framförallt fått kritik för att inte vara inkluderande, jämlik och jämställd. Lärare behöver bättre kunskaper i ämnet för att bli mer bekväma men även stöd för att öka möjligheterna till en mer inkluderande och jämställd undervisning.  Syftet med den här studien är att genom en Foucaulteansk diskursanalys belysa hur olika sexuella läggningar, kön och könsidentiteter samt sex konstrueras i materialet för sex- och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet. Studien strävar efter att inspirera till en mer jämställd, jämlik och inkluderande sexualundervisning. Resultaten visar att undervisningsmaterialet som studerats inte fullt ut förhåller sig till Skolverkets riktlinjer och brister bland annat i att vara inkluderande. Till exempel när det kommer till olika kön och könsidentiteter samt etniciteter och funktionsvariationer. I vissa fall är materialet rent bakåtsträvande. Detta innebär bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen idag konstruerar och vidmakthåller exkluderande strukturer, vilket i sin tur motarbetar en jämlik undervisning. I och med att en ny läroplan för sex- och samlevnad tas i bruk hösten 2022, ges förslag på framtida forskning av jämförande karaktär mellan det nya och det nuvarande undervisningsmaterialet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa vilken teoretisk kunskap biståndshandläggare samt enhetschefer som arbetar med äldre har kring våld mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur kunskap används i det praktiska arbetet i situationer där våld mot äldre kan förekomma. Trots att våld mot äldre är globalt erkänt som ett socialt problem är det tämligen outforskat. Yrkesverksamma som arbetar med målgruppen utgör en viktig roll i att uppmärksamma våldsutsatta äldre där kunskap om våld och dess konsekvenser är en förutsättning för möjlighet till stöd. Datainsamlingen består av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt enhetschefer. Analys av studien har genomförts genom att tillämpa ett teoretiskt ramverk bestående av socialkonstruktionism och ålderism. Resultat från studien visar att det saknas specifikt inriktad utbildning kring våld mot äldre samt brister i kunskap kring riktlinjer och rutiner inom aktuella verksamheter. Resultatet visar även på att erfarenhet och samverkan har betydelse i att synliggöra våldet.  Nyckelord: äldre, våld mot äldre, kunskap, yrkesverksamma, socialkonstruktionism, ålderism / The purpose of the study is to investigate and highlight what theoretical knowledge aid managers and unit managers who work with elderly have about violence against elderly. The study also aims to investigate how knowledge is used in practical work in situations where violence against elderly may occur. Although violence against elderly is globally recognized as a social problem, it is rather unexplored. Professionals working with the target group play an important role in drawing attention to elderly people exposed to violence, where knowledge of violence and its consequences is a prerequisite for the possibility of support. The data collection consists of six semi-structured interviews with aid managers and heads of unit. Analysis of the study has been carried out by applying a theoretical framework consisting of social construction and ageism. Results from the study show that there is a lack of specifically focused education on violence against elderly and lack of knowledge about guidelines and routines within current activities. The results also show that experience and collaboration are important in making violence visible.    Keywords: elderly, violence against elderly, knowledge, professionals, social constructionism, ageism

Fritidshemmet har en viktig samhällelig funktion för barn mellan 6–13 år. Verksamheten kombinerar meningsfull fritid med undervisning och främjar barns sociala lärande. Men barns tillträde till fritidshem är villkorad och styrs av sina vårdnadshavares livssituation. Verksamheten är avgiftsbelagd och en majoritet av Sveriges kommuner kräver dessutom att vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar på heltid. Det kan exkludera barn vars vårdnadshavare är arbetssökande, långtidssjukskrivna och föräldralediga. Syftet med studien är att skapa kunskap om vad barn som inte stannar kvar på fritidshem efter skoldagens slut gör. Studiens frågeställningar är: Vilka hinder och möjligheter skapas, av deltagare och andra, för att barnen ska kunna fortsätta att umgås med sina vänner?, Hur skapas möjligheter och begränsningar för socialisation i deltagarnas spatiala rörelse? och Vilka aktiviteter väljer deltagarna att göra och vilka aktiviteter beskriver deltagarna att de måste göra? De teoretiska utgångspunkterna hämtas ur socialkonstruktionismen med fokus på både individers agens som styrande för individers valmöjlighet och samhälleliga strukturer som möjliggörande eller begränsandeför individens val. Studiens empiri bygger på en metodologisk triangulering för att stärka och validera mitt resultat. Datamaterialet består av fem samtalspromenader tillsammans med sex barn, tre semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem barn och ett fokusgruppssamtal tillsammans med två biträdande rektorer och två fritidshemslärare. Analysen visar att barn som inte stannar kvar på fritidshem kan riskera att bli socialt isolerade, antingen helt och utan stöd att lära sig umgås med vänner eller under den del av tiden när barnets vänner är kvar på fritidshemmet. Barn ber inte vuxna i sin närhet om hjälp när de behöver hantera kränkningar.

Studien syftar till att undersöka ålderns betydelse i förskolans praktik med särskilt fokus på barns inflytande. I studien tillämpades en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på avdelningar med barn i 1–5 års åldern. Studiens resultat framhåller att yngre och äldre barns inflytande i förskolan är villkorat, och att barns ålder får betydelse för vad dessa villkor innefattar. Studiens resultat analyseras med utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med stöd i centrala begrepp hämtade från diskursanalys, för att förklara bakomliggande åldersnormer och hur dessa påverkar barns inflytande i förskolans kontext. Studiens slutsats framhåller hur normer om ålder utgör både hinder och möjligheter för barns inflytande, och att villkoren relateras till normer om vad barn i en viss ålder bör behärska eller inte.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie var att undersöka mediala konstruktioner i nyhetsartiklar av kvinnor inom narkotikarelaterad kriminalitet under åren 1990, 2000, 2010 samt 2020. För att besvara syftet har 112 artiklar från tre av Sveriges största nyhetstidningar analyserats och bearbetats med avseende på konstruktioner, drivkrafter och femininitet samt aktörskap. För att samla in nyhetsartiklar har olika sökord relaterade till syfte och frågeställningar använts för att sedan analyseras utifrån tematisk analys. Uppsatsen antar en socialkonstruktionistisk ansats samt utgår från genusteori, teorin om det ideala offret samt använder begreppen göra kön och normativ femininitet. Vår studie visar att det finns en viss skillnad i hur kvinnor konstrueras i media under de olika tidsperioderna. Resultatet visar att kvinnor konstrueras ha olika roller med olika mycket inflytande inom narkotikarelaterad kriminalitet. En del av kvinnorna konstrueras komma in i narkotikarelaterad kriminalitet via män, medan andra kvinnor skildras som ledare för stora organisationer. Ett annat resultat var att media lägger stor vikt vid kvinnors utseende, snarare än på deras roller inom den narkotikarelaterade kriminaliteten. Vidare fann vi att flertal artiklar framställer att kvinnorna befinner sig i olika former av utsatthet. Resultatet visade även att media gör kön, då kvinnor som är involverade i narkotikarelaterad kriminalitet skildras som något annorlunda än männen som är det samt att media fokuserar på att kvinnorna är mammor. De mediala konstruktionerna är i linje med samhälleliga föreställningar om kön och kan också tänkas ha inverkan på hur samhället ser på och behandlar dessa kvinnor, därav är det viktigt att belysa vilken inverkan mediala konstruktioner kan ha.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin egen och samhällets uppfattning av och förväntningar på det manliga och kvinnliga samt hur dessa uppfattningar och förväntningar påverkar barns genuskonstruktion. De teorier som varit fokuserade under studien är socialkonstruktionismen och Judith Butlers performativitetsteori. Syftet har undersökts genom att hålla intervjuer av ostrukturerad och semistrukturerad karaktär där intervju personerna har varit förskollärare på ett antal förskolor i olika delar av landet. Analysen har utgått från en tematisk analysstruktur där data har analyserats och kategoriserats löpande. Resultatet visar på att förskollärare på samtliga förskolor arbetar genuspedagogiskt genom olika metoder. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att samhället och dess strukturer och förväntningar påverkar hur barn konstruerar genus på och utanför förskolan. Den huvudsakliga slutsatsen som kan dras i relation till studien är att en medveten pedagog är nyckeln till framgång i förskolans genuspedagogiska arbete.

Den här studien har framkommit då vi sett en problematik om att barn blir avvisade av sina kamrater i förskolan. Det har lett till att de inte fått samma möjlighet att utveckla sina sociala och kommunikativa förmågor. Detta har gjort att vi vill undersöka hur förskollärare själva talar om samspel och om det är en lika viktig aspekt i förskolan som i forskningen. Syftet med studien är att identifiera olika diskurser som framkommer när förskollärare talar om barns samspel med hjälp av fokusgruppsamtal. Forskningsfrågorna som vi utgått ifrån är: Vilka diskurser skapas när förskollärare talar om barns samspel i förskolan? Hur resonerar förskollärare kring barns samspel i förskolan? Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med en diskurspsykologisk metodologisk utgångspunkt. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal med sex förskollärare genomförts i södra Sverige. Slutsatsen som vi kom fram till var att kommunikation är grunden till ett fungerande samspel, vad gäller både vuxna och barn. En annan slutsats som framkom var att samspel var avgörande för hur barn ska klara framtida relationer i livet och behövde därför goda kunskaper inom verbal och icke-verbal kommunikation.

Forskning kring tjock representation är knapp och en aspekt som har negligerats i debatter kring inkluderande och mångfald. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur vår samtid, i en engelskspråkig kontext, ser på tjockhet i film och tv. Detta utforskas genom fallstudien Reflect, en animerad kortfilm från 2022. Fallstudien är vald då Reflect omskrivs i media som Disneys första film med en tjock huvudkaraktär. Uppsatsen ämnar besvara hur Disney har porträtterat och hanterat den tjocka huvudkaraktären i Reflect, samt hur denna kortfilm har mottagits och vilka diskussioner som den har väckt. Detta görs genom att närläsa filmen samt analysera dess mottagande på filmdatabaser, sociala medier och i massmedia. Resultaten diskuteras med hjälp av teorier inom representation, socialkonstruktionism, fat studies och mottagandeteori. Resultaten visar att filmen porträtterar huvudkaraktären som en tjock karaktär vars kroppsstorlek gör att hon sticker ut. Detta leder till självtvivel som hon övervinner på ett självständigt sätt. Resultaten visar vidare att mottagandet både är positivt och negativt och att diskussioner har väckts kring sättet som Disney väljer att fokusera på en tjock karaktär.

This study was aimed to investigate how a ”us and them” emerged in a group of young poeplés description and approaches to individuals and groups with a religiois identity. As a method to investigate this, a qualitative and semi-structured interview was done with six high school students from northern Sweden. When the interviews was done, an analysis was made using a social constructionist framework in general and three constructions of a ”us and them” as social, congruent and conflictual in particular. The results showed that all students used a social, congruent and conflictual creation of ”us and them” related to religion in different ways. The social construction was found to be interwined with the congruent construction in most students desciptions. Most of the students described that a sense of fellowship and shared values is what creates an ”us” and separates groups into ”us and them”. In the students approaches to religions and people in general, who were incongruent with themselves, the conflictual construction of ”us and them” was shown. This category included extremism, generalization of religious individuals and political views. / Denna studie syftade till att undersöka och försöka beskriva hur ett ”vi och dom” framträdde i en grupp ungdomars beskrivning och förhållningssätt till individer och grupper tillhörande en religiös livsåskådning. Som metod för att undersöka detta genomfördes en kvalitativ och halvstrukturerad intervju med sex gymnasieelever på ett naturbruksgymnasium i norra Sverige. Efter genomförandet av intervjun analyserades resultatet med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt ramverk i allmänhet och tre konstruktionerna av ett skapande av ett ”vi och dom” som socialt, kongruent och konfliktuellt i synnerhet. Resultatet visade på att samtliga elever använde sig av ett socialt, kongruent och konfliktuellt skapande av ett ”vi och dom” kopplat till religion på olika sätt. Den sociala konstruktionen visade sig vara sammanvävd med den kongruenta konstruktionen i de flesta elevers resonemang. Eleverna beskrev att en känsla av gemenskap och gemensamma värderingar är det som skiljer grupper åt och som skapar ett ”vi och dom”. I elevernas förhållningssätt till religioner och människor som de upplevde som inkongruenta med sig själva visades den konfliktuella konstruktionen av ett ”vi och dom”. Till denna kategori hörde generaliseringar, religiösa individer, politiska åsikter och tankar kring extremism.

Denna studie syftar till att belysa upplevelser av att leva i ett s.k. mellanförskap och därtill attstudera vid konstnärliga utbildningar. Detta analyseras med stöd av postkolonial teori. Mellanförskap i den här bemärkelsen är en term i syfte att förklara den sortens identitet somsammanfogas av flera olika kategorier, där etnicitet och rasifiering är särskilt centrala. Jag vill därtill bidra med kunskapsfördjupning inom det bildpedagogiska fältet kringmellanförskapserfarenheter. Ambitionen för arbetet är att synliggöra brister i mötet medpersoner som upplever social orättvisa i ett mellanförskap på konstnärliga utbildningar ochbildlärarutbildningar, samt hur detta påverkar deras möte i estetiska val. I studien framkommerdet ofta att det finns en känslan av en stark vithetsnorm på dessa utbildningar. Det finns få tidigare studier på ämnet av individers estetiska preferenser i relation till derasutbildning på konstnärliga institutioner. Denna studie ämnar tillföra en nyansering i forskningengenom att fokusera på hur mellanförskapet speglar estetik och social samhörighet. I denna studiebesvarar jag två frågor: 1. Hur upplever studenter i mellanförskap det bemötande de får påkonstnärliga utbildningar? 2. Hur upplever studenter i ett mellanförskap att deras estetiskauttryck blir bemötta? Jag har genom en fokusgrupp haft samtal och workshop med personer som lever i mellanförskapoch har gått eller går en konstnärlig utbildning. Fokusgruppen utövade tillsammans trekonstaktioner genom en konstnärligt gestaltande performance som ägde rum på Konstfacksvårutställning 2022.