Fastställande av moderskap är i svensk rätt oreglerat med hänvisning till den latinska mater-est-regeln vilken menar att den som föder barnet är barnets moder. Utvecklingen av reproduktionsteknologi har möjliggjort metoder som utmanar denna princip, däribland surrogatarrangemang. Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt surrogatarrangemang och dess mest centrala parter konstrueras i Statens offentliga utredningar. Genom en kvalitativ innehållsanalys har tre av Statens offentliga utredningar granskats för att, med ett socialkonstruktionistisk teoretiskt perspektiv, undersöka hur surrogatarrangemang, surrogatmodern, barnet samt de tilltänkta föräldrarna konstruerats. Begreppen kategorisering och diskurs har använts som analytiska hjälpmedel. Resultaten påvisar tre diskursiva mönster i Statens offentliga utredningar; den ekonomiska diskursen, diskursiva mönster kring normer och värderingar samt sårbarhetsdiskursen. I den ekonomiska diskursen konstrueras surrogatarrangemanget som ett handelsavtal och dess parter som producent, handelsvara och konsument. I diskursiva mönster kring normer och värderingar konstrueras bland annat de tilltänkta föräldrarna som oansvariga och surrogatmodern som en oförmögen beslutsfattare. I sårbarhetsdiskursen konstrueras surrogatarrangemanget och samtliga parter som sårbara. Den avslutande diskussionen lyfter bland annat hur denna studie bidragit med ny kunskap om konstruktioner av surrogatarrangemang i svensk statlig kontext. Vidare lyfter den avslutande diskussionen att lagstiftaren står inför dilemmat att dels motverka surrogatarrangemang, dels beakta barnets bästa i de fall där barn kommit till världen via ett sådant arrangemang.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en förståelse för gymnasieelevers erfarenhet och syn på psykisk ohälsa samt deras hjälpsökarbeteende vid psykisk ohälsa. Därtill vilken påverkan könsroller och normer kan ha på hur gymnasieelever samtalar om känslor och psykisk ohälsa, samt hur psykisk ohälsa kan yttra sig. För att uppnå detta syfte har fem semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från Mellansverige genomförts. Dessa intervjuer har sedan tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning, teori om socialkonstruktionism och ett genusperspektiv. De främsta resultaten från denna studie var att deltagarna från studien helst vänder sig till familj eller vänner vid psykisk ohälsa. Könsroller och normer kan ha en påverkan på hur killar och tjejer pratar om psykisk ohälsa och känslor. Skolrelaterad stress lyftes som en bidragande faktor till psykisk ohälsa och stigmatiseringen kring ämnet psykisk ohälsa upplevs stor vilket skapar en tystnadskultur särskilt i skolan. Slutsatser som dras är att det behövs mer fokus på ungdomarnas egna erfarenheter av psykisk ohälsa och förslag till vidare forskning med fokus på orsaker till psykisk ohälsa hos unga framförs.

Utomhusmiljön kommer ofta i skymundan och pedagogers fokus hamnar på inomhusmiljönoch dess betydelse för barns lärande och utveckling. Enligt forskningen i föreliggande studieser inte pedagogerna alltid utomhusmiljö som en undervisningsmiljö samt att de intar en passivroll. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka diskurser som pedagoger framhåller när de talar om lärmiljöer utomhus och dess betydelse för barns lärande och utveckling.Frågeställningen är; Vilka diskurser kommer till uttryck i pedagogers beskrivningar omutomhusmiljön? Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och diskurspsykologi, då det som analyseras är det talande språket. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger varav tre stycken arbetar I Ur och Skur förskolor. Med hjälp avanalysverktygen tolkningsrepertoar, kategorisering, retorik, funktion och effekt analyseradesdet inhämtade materialet. Studiens resultat synliggör fyra diskurser: Rörelse i förhållande till lärande, Närmiljön som resurs för lärande, Pedagogens positionering i utomhusmiljön samt Materialets agens och dess betydelse för lärandet. Utomhusmiljön lyfts fram som en positivmiljö för barns lärande och utveckling, särskilt som en miljö för rörelse av hela kroppen där kreativt tänkande frigörs i mötet med naturmaterial. I pedagogers uttalande blir det tydligt att de ser utomhusmiljön i ett vidare perspektiv än enbart förskolegården och närmiljön ses som en viktig och utmanande plats.

Syftet med studien är att synliggöra hur maktpositioner som kommer till uttryck i förskollärares berättelser om barns inflytande får betydelse i planerad undervisning. Följande forskningsfrågor har utformats baserat på studiens syfte: Hur talar förskollärare kring sitt arbete med barns inflytande i planerad undervisning? samt Hur konstruerar förskollärare barns inflytande och hur förstås det med utgångspunkt i klassifikation samt inramning? Studien tar avstamp i socialkonstruktionism samt Bernsteins teori om makt och kontroll. Begrepp som används i arbetet är inflytande, planerad undervisning samt barnperspektiv och barns perspektiv. Metoden för insamling av empiri är kvalitativ och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studiens analys tillämpas en tematisk analys samt Bernsteins begrepp som makt, kontroll, maktpositioner, klassifikation samt inramning. Resultatet av studien visar att i förskollärares berättelser finns en variation av maktpositioner som har betydelse för barns inflytande i planerad undervisning. Förskollärares och barns maktpositioner behöver jämförelsevis inte vara högre eller lägre, utan de kan även vara jämlika. Det framgår att hur makt positioneras mellan förskollärare och barn möjliggör olika grad av inflytande, makten är även föränderlig och beror på vem som tar störst utrymme i planerad undervisning. Slutsatsen kan dras att förskollärare visar på en medvetenhet i sitt arbete med barns inflytande genom att tala om hur planerad undervisning grundar sig i barns uttryck. En strävan efter jämlika maktpositioner speglar sig i förskollärarnas utsagor när de berättar om sin vilja att tillvarata barns önskemål, därav är förskollärarnas roll utbytbar och barn intar en medbestämmande roll i planerad undervisning.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa oss i och undersöka pedagogers perspektiv på den digitala pedagogiska dokumentationen. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågeställningar: För vem görs den digitala pedagogiska dokumentationen, hur genomförs den och varför? Har de olika digitala plattformarna olika syften och målgrupp? Hur ser pedagoger på barns inflytande och inkludering i den digitala pedagogiska dokumentationen? För att besvara dessa frågor har vi utfört semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod. Vi valde att intervjua verksamma pedagoger och IKT-pedagoger för att få en inblick i deras arbete med digital pedagogisk dokumentation. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie som utgår från att kunskap och verkligheten konstrueras genom interaktion mellan människor i sociala möten. Det som framkom i vår studie var att de förutsättningar som verksamheten erbjuder är av avgörande faktor för hur pedagoger arbetar med digital pedagogisk dokumentation. Det blev även tydligt att samtliga intervjuade pedagoger såg en positiv påverkan av digitaliseringen av den pedagogiska dokumentationen. De menar att digitaliseringen har skapat fler möjligheter och underlättat det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av studien visar att pedagoger önskar ökad tillgänglighet för barnen och möjlighet till ett mer aktiv deltagande för föräldrar i verksamheten. Till sist uppenbarades också den nya dataskyddsförordningens eventuella påverkan i arbetet med den digitala pedagogiska dokumentationen.

Abstract Studiens syfte var att undersöka vilka världar som konstrueras i tre stycken populära bilderböcker för barn. Ämnet valdes med grund i reflektioner om böcker för barn. I förskolan finns en uppsjö av bilderböcker presenterade för barn. Som verksam inom förskolan har jag genom åren läst otaligt många böcker, äldre som nya, långa som korta berättelser. Jag har dock uppmärksammat att bilderna är av stort intresse, barnen ställer frågor, tycker till och betraktar gärna bilderna flertalet gånger. Detta väckte frågor som exempelvis vad för slags bilderböcker erbjudes barn i förskolan och vad kan möjligtvis bilderna i böckerna generera till barn?Med kvalitativ metod, närmre bestämt en semiotisk bildanalys analyserades således studiens tre bilderböcker ur dels bildernas grundbetydelse, denotativa följt utav bildens bibetydelse, konnotativa (Nordström, 1986). Uppsatsens teoretiska perspektiv är byggt på socialkonstruktionism, med detta menas bland annat att vi människor konstruerar världen med hjälp av olika kategorier vi skapat tillsammans (Whinter Jørgensen & Philips 2000). Arbetsmetoden för att besvara studiens syfte var således att genom en semiotisk bildanalys granska vilka sociala konstruktioner och världar populära bilderböcker för barn innehåller. Studiens resultat mynnade ut i att bilderböckernas världar präglades av vuxen och barn relationer i avskalade, plottriga och varma hem. Barnen framställs som själviska, bestämda och osäkra. Vuxna framställs som osjälviska, tålmodiga samt omhändertagande. Sammantaget resulterade detta i att böckernas sociala konstruktioner bland annat var av tålamod, missnöje, godhet, makt, besvikelse och glädje.

Följande kvalitativa studie avser att finna arbetssätt som främjar förskollärarprofessionens sociala hållbarhet. Det eftersom en stor del rapporter vittnar om ett ohållbart klimat i förskollärarens yrkesroll med allt fler sjukskrivningar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare och rektorer resonerar kring professionens sociala hållbarhet. De forskningsfrågor som studien ämnar besvara är: Vad framträder i förskollärare respektive rektorers resonemang kring professionens hållbarhet? Hur positionerar förskollärare respektive rektorer sig själva och sina kollegor i resonemanget kring professionens hållbarhet? Samt vilken retorik använder såväl förskollärare som rektorer sig av i resonemanget kring professionens hållbarhet? Forskningsfrågorna tar avstamp i socialkonstruktionismen med de diskurspsykologiska begreppen tolkningsrepertoar, subjektspositionering och retorik som analysverktyg för empirin. Empirin är hämtad från intervjuer med såväl förskollärare som rektorer via mailkorrespondens. Resultatet visar att delar av yrket framställs som ohållbara genom att de inte går att påverka av förskollärarna själva. I resultatet framkommer även lösningar som kan föra professionen i en hållbar riktning. Slutsatsen är att delaktighet i arbetsplatsen, förekomsten av kollegialt lärande, kommunikation och en stöttande ledning är viktiga byggstenar i konstruktionen av en hållbar profession.

Denna studie kommer att göra en innehållsanalys av fyra utvalda Alfons Åberg böcker. I böckerna kommer vi se närmare på illustrerade ord, utmärkande ord i berättelsetexten och läsande eller skrivande karaktärer. Denna studie är viktig för barns språkutveckling då den bidrar med ett nytt perspektiv på bilderböcker som språkutvecklande verktyg för barn i förskoleåldern. Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter. Studiens forskningsfrågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? De vetenskapsteoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är socialkonstruktionism, multimodal teori samt  innehållsanalys som metod. Studien genomfördes genom att Alfonsböckerna valdes ut och innehållet analyserades och kategoriserades utifrån dess innehåll. Studiens resultat visar att substantiven och de gestaltade artefakterna som framställs upprepas ett flertal gånger under bokens handling, och förmedlar kunskap via representationerna i böckernas innehåll till läsaren. Läsande och skrivande framställs som vardagligt och något som görs naturligt i böckerna. Studiens slutsats är att Alfons-artefakterna har potential till att bidra till utvecklingen av barns ordförråd och läsförståelse genom dess innehåll.

Detta examensarbete baseras på förskolepersonals resonemang kring sexuella läggningar och vilka språkliga mönster samt förhållningssätt som är utmärkande i diskurserna. Utifrån forskning finns en osäkerhet kring begreppet sexuella läggningar bland förskolepersonal. Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad kunskap om vilka resonemang som uppstår i ett samtal om sexuella läggningar med förskolepersonal. Föreliggande studies forskningsfrågor är följande: Vilka språkliga mönster uppträder när förskolepersonal samtalar om sexuella läggningar? Vilka diskurser skapas utifrån förskolepersonals förhållningssätt gentemot begreppet sexuella läggningar? Examensarbetet har utgått ifrån socialkonstruktionism då förskolepersonalens resonemang genom språket analyserades. Den kvalitativa studien genomfördes på två olika förskolor, där sammanlagt sju förskolepersonal, från båda förskolor, medverkade i form av fokusgruppssamtal. Resultatet visar på flera diskurser som förskolepersonal konstruerade under ett samtal kring olika sexualiteter. En diskurs som tillåtande, en diskurs om att inte överdriva diskursen, en diskurs som ett problematiserande förhållningssätt samt en diskurs som ett dilemma. Den sammantagna slutsatsen som föreliggande studie därför har kommit fram till blir att oavsett vilka verktyg förskolepersonalen använder för att skapa en tillåtande diskurs eller på vilket sätt deras förhållningssätt synliggörs utifrån deras resonemang, finns ändå ordet sexualitet som ett dilemma inom verksamheten.