Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen & Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson & Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ”Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?” och ”Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?” Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats. I den använda konstnärliga metoden väljer de en specifik position att betrakta platsen från. Denna distansering ger eleverna möjlighet att se platsen på ett nytt sätt och genom att visualisera sin förståelse i en iscensättning, skriver de en annan berättelse om den undersökta platsen. Studien visar att eleverna i sina representationer synliggör förmågor som finns inskrivna i styrdokumenten, både ämnesspecifika förmågor och förmågor som handlar om hur eleverna konstruerar och presenterar sig själva. En grundläggande tanke i socialkonstruktionismen är att subjektet konstrueras genom språket, och i de inspelade processamtalen blir det tydligt hur eleverna genom den konstnärliga metoden konstruerar egen och kollektiv identitet.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö. För att beskriva synen på barnen och deras subjektsskapande samt synen på förskolebarnen ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv används litteratur av exempelvis Kenneth Hultqvist, Elisabeth- Nordin Hultman, Hillevi Lenz Taguchi, Ulla Lind och Simon Lindgren. Detta förstärks av teorier om synen på barn och lärande hämtade från Reggio Emilia filosofin. Även Birgitta Knutsdotter Olofssons teorier om lek används för att analysera och belysa materialet ytterligare. Barnen i undersökningen omvärderar och utmanar hela tiden sina kunskaper med hjälp av kommunikation och språk genom leken. Detta kan man se i deras förmåga till att kommunicera med varandra, med hjälp av språket, men också i deras förmåga att utveckla användandet, utforskandet och experimenterandet med hjälp av förhandlingar mellan varandra. Språket och förmågan till kommunikation blir centralt. Leken, användandet, utforskandet och experimenterandets verklighet utvecklas i det oändliga av förskolebarnen i undersökningen med en ständig inverkan från yttervärlden.

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla.  Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor. Våra teoretiska utgångspunkter är receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat. Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda. Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur. Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse. Dessa resultat har sedan kopplats till medieteorier om påverkan. Genom att analysera materialet som framkommit vid intervjuerna med hjälp av medieteorierna har studien visat att populärkulturens har en konstruktionistisk påverkan. Detta innebär att tv-serierna om terapi har en påverkan men dess inverkan sker subtilt i den meningen att den hjälper till att förstärka normer som statuerats på annat håll, ur den samhälleliga inställningen till ämnet eller nyhetsskildringar. Genom att tv-serier ger en representativ skildring av terapi bidrar detta till att normalisera och förstärka terapin och terapeutens roll i samhället. Detta är möjligt och har varit nödvändigt eftersom det under de senaste 15-20 åren växt fram ett större intresse för psykisk hälsa och dess betydelse har omförhandlats. Den tidigare karikatyriska bilden av terapeuten och patienten har ersatts av en modern representation som gör bägge parter mer rättvisa.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Två böcker utvaldes utifrån kriterierna nämligen, Louise Boije af Gennäs bok Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. Ett konkret plan för utförande av diskursanalys konstruerades och utifrån detta konstruerades två övergripande diskurser med avseende på det sexuella; homo romantica och homo erotica. Homo erotica diskursen syftar till hur själva sexualiteten konstrueras medan homo romantica snarare handlar om hur samhället organiseras utifrån heterosexuella relationer. Både diskurserna bygger på heterosexualiteten som norm. Dessa diskurser bildar tillsammans den samtida sexualitetens diskurs. / The purpose of the following paper is to exam the discourse of sexuality in the contemporary. The thesis takes its incipience in social constructionism and its view of sexuality. Earlier scientific research is presented; the history of sexuality is touched, and different kinds of social psychological perspectives on sexuality as well. Further more, the epistemological point of attack is hermeneutic and the method qualitative. The research project that was executed, discourse analysis, took its starting-point in the social constructionism perspective. Two books were chosen from the criteria, namely Louise Boije af Gennäs’ Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorwalls’ Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. A concrete plan of execution of the discourse analysis was constructed and two discourses of sexuality were constructed from this: homo erotica and homo romantica. The discourse of homo erotica allude how sexuality in itself is constructed while homo romantica is rather about organization of society on the basis of heterosexual relationships. Both discourses are founded upon heterosexuality as norm. These discourses together constitute the contemporary sexuality.

I have with this thesis sought to understand how chick lit could be useful in the classroom in the teaching of Swedish B-course in high school. Based on the model of critical literacy I am arguing that this genre would help to meet the objectives of the policy documents which, among other things, are to critically examine and analyze various types of texts. I have found that some of these texts could be used for analyzing and critically examine the ideological dimensions of texts and cultural heritage by the model of critical literacy, and also as a counterweight to the more traditional teaching of the canonical literature as a literary historical stuff that students should learn. I have also wanted to create a basis for discussions about literature in the classroom based on the chick lit genre. To do this I have, based on three themes and questions from the model of critical literacy, tried to focus on issues that might emerge from the ideological analysis and critical review. The model aims to deconstruct norms of society, and in the work of chick lit, I wanted to show how you could deconstruct norms around gender.

<p>Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt. Normer och institutioner har förklarats med hjälp av Johansson (1999), Connell (2003), Rubin (1984) och Berger och Luckmann (1979). Empirin har tagits fram genom semistrukturerade djupintervjuer (Kvale, 1997) med elva kvinnor. I studien framkom kunskap om att kroppen och genus är betydande för den sexuella situationen. Onani kan ibland upplevas som skamfyllt. Många fantiserar även vid onanistunden. Den sexuella situationen påverkas mycket av relationen personen är i. Tre olika relationer har framkommit; är den rena relationerna, sexuella relationer och episodiska sexuella möten (Giddens, 1995). Respondenterna vittnar om destruktiva relationer och idealiserar den hängivande sexuella relationen/situationen. Det framkom påverkan från samhällsnormer som betydande i den sexuella situationen/relationen, dessa verkar på olika plan och kan därför upplevas som förvirrande för individen.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Två böcker utvaldes utifrån kriterierna nämligen, Louise Boije af Gennäs bok Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. Ett konkret plan för utförande av diskursanalys konstruerades och utifrån detta konstruerades två övergripande diskurser med avseende på det sexuella; homo romantica och homo erotica. Homo erotica diskursen syftar till hur själva sexualiteten konstrueras medan homo romantica snarare handlar om hur samhället organiseras utifrån heterosexuella relationer. Både diskurserna bygger på heterosexualiteten som norm. Dessa diskurser bildar tillsammans den samtida sexualitetens diskurs.</p> / <p>The purpose of the following paper is to exam the discourse of sexuality in the contemporary. The thesis takes its incipience in social constructionism and its view of sexuality. Earlier scientific research is presented; the history of sexuality is touched, and different kinds of social psychological perspectives on sexuality as well. Further more, the epistemological point of attack is hermeneutic and the method qualitative. The research project that was executed, discourse analysis, took its starting-point in the social constructionism perspective. Two books were chosen from the criteria, namely Louise Boije af Gennäs’ Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorwalls’ Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. A concrete plan of execution of the discourse analysis was constructed and two discourses of sexuality were constructed from this: homo erotica and homo romantica. The discourse of homo erotica allude how sexuality in itself is constructed while homo romantica is rather about organization of society on the basis of heterosexual relationships. Both discourses are founded upon heterosexuality as norm. These discourses together constitute the contemporary sexuality.</p>

Den här kvalitativa studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Positioneringsteorin används för att analysera den producerade empirin. Två pedagoger och fembarn i åldrarna två till tre år på en förskola i västra Sverige har deltagit i studien. Videofilmninghar använts som metod för att producera empirin. Syftet med studien är att studera pedagogernasförhållningssätt gentemot de yngsta barnen i åldrarna två till tre vid bildskapande. Syftet är ocksåatt studera de positioner som pedagoger och barn intar och tilldelas under aktivitetens gång. Vårfrågeställning har varit: Hur gestaltar sig samspelet mellan pedagog-pedagog och pedagog-barnunder bildskapande? Resultatet visar att pedagogernas subjektspositioner bidrog till hur barnentog sig an bildaktiviteterna samt positionerna som de blev tilldelade. En bidragande faktor ibildaktiviteterna var också huruvida barnen positionerade sig själva och de andra barnen samtpedagogerna. Det sociala samspelet skiftade under aktiviteternas gång beroende på vilkasubjektspositioner som var aktuella. Men det förekom ompositionering vid flera tillfällen utifrånvad situationen krävde. De båda pedagogerna intog vitt skilda subjektspositioner underaktiviteterna. / This qualitative study is based on a social constructionist perspective. Positioning theory is used to analyze the produced empirical data. Two preschool teachers and five children two to threeyears old at a nursery school in western Sweden have participated in the study. Video recordinghas been used as a method to produce the empirical data. The purpose of the study is to study theeducators approach towards the youngest children aged two to three during activities in thecreative arts. The aim is also to study the positions educators and children adopt and assignduring the activity. Our research question was: How is the interaction between teacher-teacherand teacher-child during creative arts portrayed? The result shows that teachers' attitudescontributed to the way the children took on the art activities and the positions which they wereassigned. It also contributed to how the children responded. A contributing factor in the artactivities were also whether the children positioned themselves and the other children andteachers, or were positioned themselves. Social interaction shifted during the activity dependingon the subject positions that were active at the time. During the activities there wererepositioning several times based on what the situation demanded. The two teachers took verydifferent subject positions during the activities.