SammanfattningStefan Soomro (2016). "Alla får inte samma läxa". ("Not everyone gets the same homework".) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDenna studie vill belysa läxpolicyn som ett viktigt fenomen i dagens svenska skola. Både formella och informella diskussioner om läxor förekommer överallt i samhället. Frågan som diskuteras här är hur dessa samtal inom skolans ram skrivs ner och dokumenteras i en policy. Om varje skola har en läxpolicy kan pedagoger, elever och föräldrar bättre förstå hur arbetet med läxor på skolan fungerar och det blir samtidigt lättare att arbeta medvetet mot en likvärdig utbildning på skolan. Syfte och preciserande frågeställningarSyftet med denna studie är att studera en skolas arbete med läxpolicy och utifrån deras arbete finna framgångsfaktorer. Förhoppningen är även att föreliggande arbete kan fungera som ett arbetsmaterial vid diskussioner om elevers läxor. Specialpedagogen är en person som kan använda dessa faktorer som lärdomar i sitt arbete och få en drivande roll på olika skolor. Följande frågeställningar är därför aktuella i sammanhanget:•På vilket sätt har skolan tagit fram sin läxpolicy?•Vilken forskning ligger till grund för skolans läxpolicy?•På vilket sätt används policyn i det systematiska kvalitetsarbetet?Teoretisk ram Teorin om socialkonstruktionism ligger som grund i denna studie. Det innebär ett synsätt om samhället som socialt konstrukturerat av människor i samspel med varandra. Enligt perspektivet konstrueras olika fenomen av människorna som använder begreppen, i den tid de används. Det gör att innebörden av de olika fenomenen kan förändras över tid. Framför allt språket lyftes fram som en viktig faktor och därför kallas denna förändring inom samhällsvetenskaperna för ”den språkliga vändningen”. Anhängarna till denna teori lyfter gärna fram att de sociala konstruktionerna har en viktig funktion när det gäller att skapa en bild av vad som är normalt och onormalt. Skolan är en verksamhet som ständigt utvecklas. En del nya begrepp och fenomen tillkommer och en del försvinner. Fenomen skapas här och nu av personer som direkt berörs av dem. Våra fördomar och vår förförståelse påverkar den bild vi skapar om vår verklighet som vi befinner oss i. Dessa upplevelser, som är socialt konstruerade, påverkar oss i vardagen. Teorin i detta arbete används för att belysa se hur samspelet fungerat, eller inte fungerat, på den aktuella skolan. Studien vill även visa på betydelsen av att skolors läxpolicy konstrueras tillsammans med människorna som skall använda den. MetodStudien använder en kvalitativ intervjumetod med fenomenologisk forskningsansats. Fenomenologi beskrivs som läran om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening i tillvaron. Intervjuerna i arbetet spelades in och granskades noga. Därefter analyserades svaren och utgjorde grunden till nya frågor. Uppmärksamhet riktas till hur författarens förförståelse och fördomar präglar arbete med granskningen. Att befinna sig i en cirkulär process, som sker vid tolkning av insamlad empiri, ökar förståelsen. För att ta reda på hur det egentligen går till att göra en läxpolicy behövs en motpart som kan ge en kontext där fördomar utmanas och sätts på prov. ResultatIntervjuerna med rektorn om läxpolicyn hade fokus på tillvägagångssätt, forskningsgrund och användningsområde i skolans kvalitetsarbete. Då analysen av svaren på dessa frågor färdig-ställts kunde resultaten sammanfattas i sju kategorier. Oavsett kontext anses dessa vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy. De sju kategorier är följande: 1) Begreppen. Öka kunskapen kring begrepp, som policy och rutiner, bland kollegiet.2) Delaktigheten. Elever och föräldrar görs tidigt delaktiga i arbetet med läxpolicyn.3) Tiden. En medvetenhet om den tid som krävs av pedagogen för individanpassade läxor.4) Undersök hemmiljön. Ta reda på och utvärdera hur läxarbetet fungerar i hemmet.5) Forskningen. Vad säger aktuell forskning om läxor och inlärning? Vad är en bra läxa?6) Lärande samtal. Kollegor pratar pedagogik för att få nya insikter och kunskaper. 7) Läxpolicy som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. En analys av ovanstående delar görs kontinuerligt och ingår som en del i skolans kvalitetsarbete. Skolan bör ha en återkommande diskussion om läxor. Frågan de skall ställa till sig själva är: Varför har vi läxor på vår skola?KunskapsbidragetForskning som behandlar läxpolicyarbete är svårt att finna. Den kända läxforskaren Harris Cooper (2001, 2007) framhåller vikten av en policy och nämner även vad den bör innehålla. Detta arbete fokuserar på hur en specifik skola arbetat fram sin policy och vilka lärdomar andra kan göra av det. Om en skola använder sig av läxor som en del av den ordinarie undervisningen, så bör de även ha en policy kring hur detta arbete ser ut precis som det finns en läroplan med centralt innehåll och kriterier för bedömning. Vi människor är olika och gör saker på olika sätt. Slutsatser och lärdomar i detta arbete är därför generellt skrivna, så de kan användas av alla skolor som funderar på att starta ett arbete med läxpolicy.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll är viktig för alla elever – inte bara för de med särskilda behov. Detta gäller både i den ordinarie undervisning och med läxarbetet. Hur barns hemmiljö påverkar möjligheten att lära är allmän kunskap och behovet av en förståelse för skillnader i hemmen är av yttersta vikt. Det behövs en person på varje skola som för elevernas talan vid exempelvis diskussioner om läxans vara eller icke vara. Specialpedagogen bör vara denna person. Det är min önskan att rektorer kan se ett användningsområde för specialpedagogens erfarenheter och kompetens i ett läxpolicyarbete, där de sju kategorier som jag beskrivit ovan fyller en funktion. Nyckelord: läxa, läxpolicy, framgångsfaktor, socialkonstruktionism, specialpedagog / English summary: "Not Everyone Gets The Same Homework" (Stefan Soomro, 2016)A study on the process of writing a homework policy.This study wants to highlight the homework policy as an important phenomenon in Swedish schools. Both formal and informal discussions on homework are present everywhere in society today. The question is how these discussions within the school are documented in a policy. If a school has a homework policy then educators, students and parents can better understand the idea of homework.The intent was to study a specific school's work with their policy and then organize different kinds of knowledge in specific categories. Other schools can use this knowledge, with the special education teacher in a leading role, when writing a homework policy of their own. The theory of social constructionism is the foundation in this study. This means an approach on society as socially constructed by people interacting with each other. According to this perspective phenomenon is constructed by the people who use them. Therefore, the meaning of various phenomena may change over time. This study uses a qualitative interview method with a phenomenological research approach to get answers to questions about the homework policy process in a school. Our prejudices and our preconceptions affect the image that we create from the reality that we live in. These experiences, which are socially constructed, affects us in everyday life. After three interviews with one principal the results have been summarized in seven categories. Regardless of the context these categories are considered by the author to be of importance of writing a homework policy. These seven categories are as follows: 1) Concepts. Increasing knowledge about concepts, for example policies and procedures in a school environment.2) Participation. Pupils and parents must be involved at an early stage on the process of writing a homework policy.3) Time. An awareness of how much time is required for a teacher to personalize homework.4) Home environment. Evaluate pupils' and parents' experiences at home.5) Research. What does current research say about homework and learning? What is good homework? 6) Discussions on learning. Colleagues talking about education to gain new insights and knowledge.7) The homework policy as part of the systematic quality work. An analysis of the above parts is made continuously and is included as a part of the school’s quality work. The school should have a regular discussion on homework. The question they should ask themselves every year is: Why do we have homework in our school?Keywords: homework, homework policy, successful learning, social constructionism, special education teacher

Studiens syfte var att analysera förskollärares konstruktioner av digital teknik i relation till språkutvecklande undervisning. Initialt studerades litteratur som behandlar utbildning, undervisning, digital teknik och språkutveckling. Vidare bygger studien på en fokusgruppsdiskussion med fyra förskollärare. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalytisk ansats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet indikerar vikten av medvetenhet om hur språktillägnande går till, vikten av medvetenhet kring konstruktioner av den digitala teknikens roll samt vikten av en vilja att förändra, en stöttande omgivning samt god och gedigen kompetensutveckling. / ULF-projekt

I denna studie undersöker vi hur individer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland beskriver och förstår digitalisering av kulturarv i jämförelse med vad som står om digitalisering av kulturarv i Hallands fyra befintliga kulturplaner. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga personer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland. Därefter gjordes en tematisk analys av transkriberingarna och Hallands befintliga kulturplaner. Den tematiska analysen resulterade i sex teman, förståelse för kulturarv, förståelse för digitalisering, förståelse kring digitalisering av kulturarv, tillgänglighet, relationen till den fysiska platsen och kunskap & ansvar. Genom dessa teman visade resultatet på att det finns kopplingar mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner. Dessa teman representerar de kopplingar som vi anser finns mellan intervjupersonernas svar och Hallands kulturplaner. Tillgänglighet var den främsta gemensamma kopplingen mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner, eftersom både respondenterna och kulturplanerna betonar tillgänglighet i relation till de andra av våra framtagna teman och benämns mest.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.

Denna kvalitativa dokumentstudie har som syfte att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar framställs i förvaltningsrättsliga domar gällande beslut om omhändertagande enligt 3 § Lag (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Undersökningen sker utifrån rekvisiten missbruk av beroendeframkallande medel och något annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiriska material består av totalt 24 domar i första instans, uppdelat på 12 domar vardera där flickor respektive pojkar är föremål för den rättsliga prövningen. Studien utgår ifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet följt av diskursteori och genusteori. Genom att studera nämndens yrkande och förvaltningsrättens skäl för avgörande vid tillämpandet av de utvalda rekvisiterna ger det oss möjlighet att synliggöra om könen framställs könsneutralt. Vid analysen använder vi oss av Carol Lee Bacchis analysverktyg ”What´s the problem representera to be?” (WPR). Analysverktyget består av sex frågor där vi tagit inspiration av fyra av frågorna och sedan anpassat dessa till syftet med vår studie. Frågorna har vi sedan använt och utgått ifrån när vi analyserat vårt empiriska material och skrivit fram vårt resultat. De frågor vi har använt oss av är följande; 1) Hur framställs flickors respektive pojkars beteende som ett problem? 2) Vilka antaganden ligger till grund för problemrepresentationen? 3) Vad lämnas oproblematiskt i problemrepresentationen? 4) Vilka effekter skapas av representationen av problemet? Till dessa frågor har vi genom vårt material tagit fram fyra problemrepresentationer som genomgående varit centrala i de förvaltningsrättsliga domarna. Dessa är; missbruk eller användning av alkohol och droger, bristande insikt i det egna beteendet, vistelse i olämpliga miljöer och avvikande beteende. Studiens resultat synliggör att det finns rättsliga prövningar där förvaltningsrätten inte har förhållit sig könsneutralt. Detta var specifikt framstående där rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende prövades.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Föreliggande arbete inriktar sig på att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sånglärares elevbemötande påverkas av elevens biologiska kön. Med hjälp av videoobservationer av lärarnas sångundervisning i kombination med semistrukturerade intervjuer med de observerade lärarna har olika teman framkommit i analysarbetet av lärarnas elevbemötande och uttalade uppfattningar kring kön och genus. Resultatet visar att den mest markanta skillnaden i lärarnas bemötande är hur mycket lärarna skrattar eller skämtar med eleverna. Lärarnas förhållningssätt till sångarens roll presenteras samt hur det påverkar lärarnas lektionsupplägg. Vidare behandlar resultatet hur det sociala samspelet mellan lärare och elev fungerar, hur uppmuntran och beröm ges samt hur lärarnas uppfattningar kring känslomässiga skillnader mellan pojkar och flickor tycks påverka sångundervisningen och lärarnas elevbemötande. I diskussionen behandlas bland annat hur genusordningen styrks genom såväl lärarnas elevbemötande som elevernas bemötande av lärarna samt hur normer och förväntningar färgar deras sociala interaktioner. / The purpose of the study is to, from a gender perspective, investigate how vocal teachers treatment of the student is affected by the student’s biological sex. With the help of video observations of the teachers vocal tutoring in combination with semi-structured interviews certain themes have emerged from the analysis of the teachers treatment of the students and stated views on sex and gender. The result shows that the most significant difference in the teacher’s attitude towards the students is the amount of teachers joke and laughter. The teachers approach towards the singers function is presented along with how that seems to affect the teachers approach towards vocal tutoring. The result also display how the social interaction appears between the teacher and students, how encouragement and praise is given and how the teachers perceptions on emotional distinctions between boys and girls are effecting the vocal tutoring and the teachers treatment of the students. In the chapter on discussion I present, among other things, how both teachers and students due to their attitude towards each other confirm the gender order and lastly how social structures and expectations affects their social interactions.

Syftet med denna studie är att studera den språkliga konstruktionen av det våldsutsatta barnet utifrån SOU-rapporter (statens offentliga utredningar). Som teoretiska och metodologiska utgångspunkter har vi utgått ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Därtill har vi integrerat feministisk teoribildning med betoning på genus. Som metod har vi utifrån diskurspsykologi valt att använda Edleys analysmodell bestående av tolkningsrepertoar subjektsposition samt ideologiska dilemman. I vårt resultat kom vi fram till fem olika tolkningsrepertoarer innefattande två subjektspositioner vardera. Första tolkningsrepertoaren belyser barnet som offer i form av brottsoffer och omyndig. Vår andra tolkningsrepertoar behandlar delaktighetens svårigheter gällande det aktivt deltagande barnet och det passivt deltagande barnet. Tredje tolkningsrepertoaren uppmärksammar barnet i förhållande till rättigheter där vi lyfter barnet som ägare av rättigheter samt barnet som underordnad rättigheter. Tolkningsrepertoar fyra ser till barnet relaterat till ansvar utifrån det ansvarstagande barnet och barnet under vuxnas ansvar. Den femte tolkningsrepertoaren skildrar barnet i relation till omsorg där vi i vårt material kunnat utläsa den omsorgsfulla mammans barn samt den våldsutövande pappans barn. Sammanfattningsvis har vi utläst den komplexitet som råder gällande det våldsutsatta barnets delaktighet i relation till omsorg och rättigheter.

Syftet med studien var att identifiera vitbokens (Ds 2014:8) konstruktion av romer och problematisera vilka konsekvenser spridningen av dessa beskrivningar kan få för romers positionering i samhället i dag med särskilt fokus på skolan. Hur konstrueras och positioneras romer i de diskurser som framträder i regeringens vitbok? Hur kan dessa konstruktioner positionera romer i dagens samhälle, och då i synnerhet i skolan? Studiens teoretiska utgångspunkt återfinns inom socialkonstruktionismens uppfattning att allt vi upplever som naturligt, eller ”naturliggjort” i själva verket är fenomen skapade i social interaktion. Inspiration har också hämtats från såväl diskursanalys/teori, postmodernism samt poststrukturalism och som metod användes diskursanalys. Resultatet visar att romer konstruerats som orsak till eller del av ett ”problem” både i historisk tid såväl som i nutid men att subjektspositionen ändrats från samhällsfarlig parasit till offer för diskriminerande praktiker och expert. Historiska praktiker framsprungna ur rädsla och misstänksamhet för romer har resulterat i en stark rädsla och misstänksamhet bland romer som definitivt bidrar negativt till deras positionering i samhället och då även i skolan. Min slutsats blir att det behövs andra metoder och tekniker i tillägg till kompetensutveckling för att grupperna romer och resande ska kunna leva och verka i det svenska samhället som just romer och resande.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga våldsbrottslingar porträtteras i media med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Studien har sin utgångspunkt i olika stereotyper som kan användas i medias framställning av kvinnliga gärningspersoner. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys använts. Uppsatsen utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats vilket innebär att kvinnligt och manligt ses som något som är socialt konstruerat. De teoretiska utgångspunkterna ligger i olika konstruktioner som förekommer i medias framställning av den kvinnliga brottslingen samt i genusteori. Media kan använda olika stereotypa beskrivningar av kvinnliga våldsbrottslingar och kan därför också reproducera uppfattningen om den kvinnliga brottslingen som en avvikande kvinna. Slutsatsen som dragits är att media bidrar till en ensidig bild av den kvinnliga brottslingen och att det krävs ytterligare forskning kring kvinnor och brottslighet i media då detta forskningsfält idag är förhållandevis litet. / The aim of this study was to investigate how the female criminals are portrayed in media, with a scientific theoretical basis of social constructionism. The study is based on various stereotypes that can be used in media's representation of female offenders. To investigate this, a qualitative content analysis was used. The essay is based on a social constructivist approach, which means that female and male is seen as something socially constructed. The theoretical bases are located in gender theory and the various designs which exist in Media’s image of the female offender. Media can use various stereotypical descriptions of violent female offenders and can also reproduce the perception of the female offender as a abnormal woman. The conclusion drawn is thatmedia contributes to a one-sided picture of female offenders and that further research on women and crime in media is needed as this field of research is relatively small.