<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.

Syftet med studien har varit att undersöka vad ett Pedagogiskt Förhållnings- och Arbetssätt (PFA) kan bidra med inom socialpsykiatrin. Två PFA utbildare har intervjuats och insamlade data har analyserats med det teoretiska perspektivet salutogenes samt teorin Känsla av Sammanhang (KASAM). Resultatet visar att PFA kan bidra med ett salutogent arbetssätt i komplettering till ett patogent behandlingsinriktat synsätt som av PFA utbildare upplevts finnas inom socialpsykiatrin. PFA kan utifrån det PFA utbildare uppger om PFA även bidra med ett kognitivt fokus där brukare anses göra så gott de kan utifrån sina kognitiva förutsättningar. PFA uppges av utbildarna ha som mål att kompensera svårigheter och bygga på intressen och styrkor genom att anpassa omgivningen. PFA kan därför även bidra med ett kognitivt fokus i komplettering till behavioristiska metoder. / The purpose of this study has been to examine what a pedagogical approach and way of work (PFA) can contribute to the municipal psychiatric care. Two PFA educators was interviewed and the empirical data has been analyzed with the theoretical perspectives salutogenesis together with the theory Sense of Coherence (SOC). The result shows that PFA can add a salutogenic practice to a pathogenic treatment focused practice. PFA can also from what is said about PFA in the interview be considered to contribute with a cognitive focus where care takers are considered to do their best from their cognitive prerequisites. PFA is from the educators said to aim for compensation of difficulties and build on interest and strengths by adapting the environment. PFA can therefore with its cognitive focus be considered to add a cognitive perspective to behavioristic methods.

Det finns fåtal studier från det socialpsykiatriska fältet som fokuserar på personalens interaktioner med varandra om sitt arbete. Denna studie undersöker dessa interaktioner på ett personalkontor i ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Denna etnografiska studie syftar till att beskriva och kartlägga interrelationen mellan yrkesidentitet och normer inom en arbetsgrupp på ett socialpsykiatriskt trapphusboende. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av en uppsättning begrepp från symbolisk interaktionism, främst Goffmans (bakre- och främre regioner och teamframträdande) och Fines (normer och ideologi inom gruppen) som används sensibiliserande i både insamlingen av det empiriska materialet genom sex stycken deltagande observationer och fem informella intervjuer och i analysen av detta material. I resultatet framkommer det att de informella verbala interaktionerna som sker under arbetsdagen, småprat i verksamheten, innehåller olika mängd normerande aspekter. Mängden av dessa påverkas av de olika möjliga personalkombinationerna där den ideologiska överrensstämmelsen mellan två personal följs av ett normerande prat som i sin tur både skapar identifikation i relation till vissa grupperingar och ens känsla om vad som ”man borde göra”.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem såväl som ett stort lidande för den enskilda individen. Många som lider av långvarig psykisk ohälsa är i behov av hemsjukvård där sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda och stötta patienten till hälsa. När patientens hem blir sjuksköterskans arbetsmiljö förändras relationen och sjuksköterskan kan stöta på utmaningar som inte förekommer inom slutenvård. Genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från olika kommuner har innehållsrika och varierande beskrivningar av upplevelsen av att vårda i hemmiljö inhämtats. Det framkom tydliga teman i analysprocessen som visar hur komplext det är att bedriva psykiatrisk vård i hemmiljö. Det är inte en självklarhet att sjuksköterskan får lov att utföra sitt arbete eller ens blir insläppt i patientens hem. Vårdrelationen blir då avgörande för kvaliteten och innehållet i vården. Patienten måste känna tillräckligt med tillit till sjuksköterskan för att ta emot vård och sjuksköterskan behöver känna sig trygg nog för att träda in i patientens privata sfär och utföra sitt arbete ensam bakom stängda dörrar. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa omständigheter genomsyras av stor respekt för patientens integritet, en holistisk människosyn, ödmjukhet inför allas olikheter, empati, utsatthet och flexibilitet inför en ständigt föränderlig arbetssituation.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>

Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.

Fenomenologin har sin grund inom filosofin och intresserar sig för att studera upplevelser och upplevelsen av personens mening, hur personen upplevde en viss händelse och vad personen upplevde. Syftet med den här studien är att studera den versionen av fenomenologi som beskrivs i kurslitteraturen som användes på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Fenomenologerna är intresserade av att gå tillbaka till själva upplevelsen och studera individens livs erfarenheter av respektive fenomen. Fenomenologin vill studera fenomen och upplevelser för att få ett holistiskt perspektiv av individen. Vid arbete med psykisk ohälsa vill fenomenologerna att den professionella ska ta hänsyn till personens egna livserfarenheter. / Phenomenology is based on philosophy and is interested in studying experiences and the experiences of the person´s meaning, how the person experienced a certain event and what the person experienced. The purpose of this study is to study the version of phenomenology described in the course literature used in the bachelor's program Social Psychiatry at Malmö University. The study is a qualitative literature study. The phenomenologists are interested in going back to the experience itself and studying the individual's life experiences of each phenomenon. Phenomenology wants to study phenomena and experiences in order to get a holistic perspective of the individual. When working with mental illness, the phenomenologists want the professional to take the person's own life experiences into account.

Målet med denna uppsats är att bidra till kvalitetsutveckling gällande behovsbedömning och beslutsformulering vid handläggning enligt socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att granska handläggningsprocessen gällande boendestödsbeslut. Med utgångspunkt i denna granskning vill vi komma fram till förslag på förbättringsområden. Förslagen ska vara förenliga med krav från och behov hos lagstiftaren, den enskilde, socialtjänsten/kommunen och biståndshandläggaren. Beslut om boendestöd är idag tidsbegränsade, oftast till ett år, utan att den enskilde egentligen ansökt om det. För den enskilde stödmottagaren innebär detta bristande rättssäkerhet, otrygghet och brist på kontinuitet. Vi har i denna uppsats försökt kartlägga skälen till att besluten ser ut på detta sätt genom att tillämpa en hermeneutisk metod. Av vår genomgång framgår att det inte finns stöd för rutinmässig tidsbegränsning av beslut i lagstiftningen. I vissa fall, där det kan förutses att behovet förändras över tid, kan det dock vara motiverat. Målgruppen för boendestöd har ofta långvariga funktionsnedsättningar och stödbehov som kan antas kvarstå över längre tid än ett år. Enligt de kommunala riktlinjer som vi har granskat är boendestöd en insats som ska tidsbegränsas. De biståndshandläggare som vi har tillfrågat tidsbegränsar i 80 procent av fallen beslut om boendestöd till en giltighetstid på upp till ett år. Det huvudsakliga skälet till detta är att biståndshandläggarna anser att det underlättar uppföljning av besluten. Resultatet av vår studie pekar på att ett antal åtgärder skulle kunna öka kvaliteten på behovsbedömning och beslut om boendestöd. Dessa innebär främst implikationer för kommun, socialtjänst och biståndshandläggare att arbeta vidare med i syfte att skapa en mer rättssäker och evidensbaserad biståndshandläggning. / The intention of this study is to contribute to quality enhancement regarding needs assessment and shaping of decisions of the social service called living support (i.e. boendestöd) according to the law of social service. The aim of this study is to review the process of needs assessment concerning living support. Based on this review we want to give suggestions to possible improvements. Our suggestions must be compatible with demands and requirements from the lawmaker, the individual, the social service/the municipality and the process officer. Today, decision of living support is time limited, usually to a year, without the individual actually having applied for it. This leads to a lack of legal security, personal security and continuity for the individual. In this study, we have tried to locate the reasons for why the decisions are constructed in this way by using a hermeneutical method. Our study shows no support for perfunctory time limiting of decisions according to the law. In some cases where there can be forecasted that the need changes over time, it can though be motivated. The target group for living support often have prolonged impairments and needs of support highly estimated to last more than a year. According to municipal guidelines, reviewed by us, living support is an inset to be time limited. The process officers we have asked in 80 per cent of all cases time limits the decisions up to one year. The main reason for this is that the process officers regard time limiting as making follow-ups of the decisions easier. The result of our study points to a number of measures for increasing the quality of needs assessment and decisions of living support. These measures have implications for the municipality, the social services and the process officers with the purpose of creating a more legally secure and evidence based process of needs assessment.

Abstrakt   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett fenomen som har existerat sedan tidens början. Ett perspektiv på psykisk ohälsa i sin helhet som då är grundad på kulturella värderingar/uppfattningar kallas i den moderna kontexten för, kulturell psykiatri. Liksom hur psykisk ohälsa rent generellt (ingen specifik psykisk sjukdom) tolkas/uppfattas, bearbetas och inte minst vilka tillvägagångssätt det finns för att behandla olika psykiska sjukdomar beror helt enkelt på bland annat vilka kulturella uppfattningar en individ/grupp besitter. Härmed ligger fokuset på att ta upp vissa av dessa kulturer och undersöka deras synsätt på psykisk ohälsa i sin helhet. Några avgränsningar som har gjorts under arbetet är bland annat att ta upp vissa av kulturerna som existerar i andra delar av världen än inom västvärlden då författaren själv befinner sig där. Det för att uppmärksamma läsarna om hur vissa andra kulturer av världen tolkar psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilka sociala faktorer spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer. Centrala begrepp: Några upprepade centrala begrepp i uppsatsen är bland annat kultur och stigma som har definierats i ett avsnitt. Teorier: I uppsatsen har författaren använt sig av tre teorier. Den första teorin är av Cecil G Helman (2015) som presenterar de fyra olika sociala beteenden utifrån ett kulturellt perspektiv. De andra teorin av Erving Goffman och den tredje teorin av både  Bruce &amp; Pilan (2011), diskuterar begreppet stigma och ställer den i relation till kulturell psykiatri. Metod: Den metodik som har använts för att undersöka syftet och samla in data är kvalitativ litteraturstudie. All information presenterat i arbetet är framtaget av både primära samt sekundära källor såsom, vetenskapliga artiklar och dokumentärer. Resultat &amp; Slutsats: Ett väldigt upprepande begrepp som har nämnts från början av arbetet till dess slut är nämligen termen “stigma”. Ett tydligt resultat av arbetet påvisade att stigma och tabu kring psykisk ohälsa existerade i alla kulturer till en viss grad. Några bakomliggande orsaker till detta var bland annat de redan existerande  traditionella och kulturella värderingarna som präglade till en stor del av synen på psykisk ohälsa. De intervjuade i dem olika dokumentärerna, förklarade hur de har blivit kallade olika namn såsom exempelvis “dum”, och “galen”, men även hur deras egna familjer på grund av vissa extrema värderingar och den redan existerande stigman vände ryggen mot dem. Bra att observera är att både resultatet och slutsatsen inte går att generalisera till en hel kulturs och lands uppfattning kring psykisk ohälsa. / Abstract   Background: Mental illness is a phenomenon that has existed since the beginning of time. A perspective on mental illness in its entirety, which is then also based on cultural values ​​/ traditions, is called in the modern context, cross cultural psychiatry. It shows how mental illness in general is interpreted / perceived, processed and at last what kind of approaches are made to treat various mental illnesses. It simply depends on, among other things, what cultural values one does possess. Therefore this essay’s purpose is to address some of these cultures and examine their views on mental illness in its entirety. Some delimitations that have been made during this essay include addressing only some of the cultures that exist in other parts of the world than in the western world. This is to draw readers' attention to how certain other cultures in the world interpret mental illness. Aim: The aim of this study is to investigate which social factors play a role in how mental illness is perceived and processed in certain cultures. Key words: Some of the most repeated key words in this essay include culture and stigma that have been defined in a seperate section.Theories: In the essay, the author has used three theories. The first theory is by Cecil G Helman (2015) who presents the four different social behaviors from a cultural perspective. The second theory by Erving Goffman and the third theory by both Bruce &amp; Pilan (2011), discuss the concept of stigma and place it in relation to cross cultural psychiatry. Method: The methodology that has been used to investigate the purpose and collect data is qualitative literature study. All information presented in the work is produced by both primary and secondary sources such as scientific articles and documentaries. Results &amp; Conclusion: A very repetitive concept that has been mentioned from the beginning of the work to its end is namely the term “stigma”. A clear result of the work showed that the stigma and taboo surrounding mental illness existed in all cultures to a certain degree. Some of the underlying reasons for this were, among other things, the already existing traditional and cultural values ​​that characterized a large part of the view of mental illness. They interviewed individual in various documentaries, explained how they have been called different names such as "stupid", and "crazy", but also how their own families due to certain extreme values ​​and the already existing stigma turned their backs on them. It is good to note that both the result and the conclusion cannot be generalized to an entire culture or a country's perception of mental illness.