Barnkonventionen ratificerades i Sverige för 31 år sedan och inkorporerades i svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen betraktar barn som rättighetsbärare. Syftet i denna uppsats var att undersöka hur man inom barn och unga i socialtjänsten arbetar med barn i olika åldrar med anknytning till barnkonventionen samt att undersöka hur socialtjänsten uppfattar samverkan med andra professioner i förhållande till konventionen. För att besvara syftet intervjuades fyra socialsekreterare. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades med hjälp av det barndomssociologiska perspektivet och samverkansteori. Resultatet visade att bilden av barn som rättighetsbärare var förankrad inom socialtjänsten med fokus på att barnet skulle höras och vara delaktigt. Vidare framkom att information gällande hur barnkonventionen skulle omsättas i det praktiska arbetet var efterfrågat. Det fanns brist på resurser i förhållande till det arbete som barnkonventionen krävde. Slutsatsen är att synsättet på barn som rättighetsbärare överensstämde med barndomssociologin. Bristande utbildning, rättspraxis och organisatoriska förutsättningar såsom budget riskerade att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Inom samverkan riskerade även resursbrist för professioner att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Korrekta förväntningar på varandras professioner och deras handlingsutrymme betraktades öka barnkonventionens inflytande i samverkan. / The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden 31 years ago and incorporated into Swedish law on 1 January 2020. The convention considers children to be rights holders. The purpose of this essay was to investigate how the social services work with children of different ages in connection with the convention and to investigate how the social services perceive collaboration with other professions in relation to the convention. To answer the purpose, four social secretaries were interviewed. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis. The results were interpreted with the help of the childhood sociological perspective and collaboration theory. The results showed that the image of children as rights holders was rooted in the social services with a focus on the child being heard and involved. Furthermore, it emerged that information regarding how the convention was to be implemented in the practical work was requested. There was a lack of resources in relation to the work required by the convention. The conclusion is that the view of children as rights holders was in line with the sociology of childhood. Lack of education, case law and organizational conditions such as the budget risked reducing the influence of the convention in matters. In collaboration, a lack of resources risked reducing the influence of the convention in the matter. Correct expectations of each other's professions and their scope for action were considered to increase the influence of the convention in collaboration.

Orosanmälningar som gäller barn och unga ökar, vilket innebär ett ökat tryck på socialsekreterare som arbetar med förhandsbedömningar. Samtidigt pågår organisatoriska förändringar inom socialtjänsten i Sverige, där effektivisering, standardisering och nya metoder är centrala. IVO har vid granskningar av socialtjänstens enheter för barn och unga hittat brister i arbetet med förhandsbedömningar, som pågått under en längre tid. Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie där har vi undersökt professionellas arbete med förhandsbedömningar för att få en förståelse för under vilka premisser detta arbete sker. Vi har även undersökt socialsekreterares upplevelser av arbetet med fokus på utmaningar och utvecklingsområden. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av fokusgruppsintervjuer med vinjetter, samt en semistrukturerad intervju, där vi intervjuat socialsekreterare som jobbar på socialtjänstens mottagningsenheter inom tre kommuner i norra Sverige. Resultaten visar att socialsekreterare använder olika tillvägagångssätt i arbetet med förhandsbedömningar, samt att det finns olika förutsättningar för hur arbetet med förhandsbedömningar kan bedrivas. Detta förklaras främst genom påverkan av politiska beslut, organisationens ramar, ärendets- och arbetets karaktär, och socialsekreterares handlingsutrymme. / Reports concerning children and young people's welfare are increasing, which means increased pressure on social secretaries who work with pre-assessments. At the same time, organizational changes are ongoing in social services in Sweden, where efficiency, standardization and new methods are central. IVO has, on reviews of the social service units for children and young people, found shortcomings in the work with pre-assessments, which have been going on for a long time. This exam is based on a qualitative study where we have examined the work of professionals with pre-assessments to get an understanding about under which premises this work takes place. We have also examined social secretaries' experiences of the work focusing on challenges and development areas. As a data collection method, we have used focus group interviews with vignettes, as well as a semi-structured interview, where we interviewed social secretaries working at the social services reception units in three municipalities in northern Sweden. The results shows are that social secretaries use different approaches in the work with pre-assessments, and that there are different conditions for how the work can be conducted. This is mainly explained by the influence of political decisions, the organization's frameworks, the nature of the case, the nature of the work and social workers discretion.

The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were  major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed. / Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.

Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services. / Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.

Socialtjänsten och deras hälsofrämjande arbete med ungdomar är ett uppmärksammat ämne i anslutning till ungas hälsa och välmående. Hur de anställda inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation och arbetet med unga med särskild problematik har även det varit på agendan. Studien syftar att undersöka hur medarbetare inom socialtjänsten upplever sin arbetssituation med att undvika externplacering av ungdomar, vilket innebär att ungdomen beslutas behöva omplaceras från hemmet till alternativ plats. Externplacering är såväl kostsamt som ett känsloladdat område för den utsatte ungdomen. I föreliggande studie användes kvalitativ metod och sex personer valdes genom ett strategiskt urval. Informanterna var socialtjänstanställda i en medelstor kommun i Mellansverige. Samtliga intervjuer genomfördes individuellt och majoriteten ägde rum på verksamhetens kontor. Informanterna sändes informationsbrev där studiens syfte samt medverkansförhållanden presenterades. Insamlade data analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att vidare forma ett resultat. Resultatet visar att flexibel anpassningsförmåga har betydelse för upplevd arbetssituation och hur medarbetarna upplever avsaknad av resurser och sitt behovsstyrda arbete. Stöd är också en viktig komponent i arbetssituationen och att stödet är lättillgängligt. Stöd ges även i form av planeringsunderlag.  Ansvar är en faktor som beskriver medarbetarnas arbetssituation då dessa ansvarar både för samverkan och är delaktiga vid beslut om externplacering.

Studiens syfte är att undersöka familjehemssekreterares syn på samarbetet inom det tredelade föräldraskapet bestående av socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar samt samarbetets påverkan på familjehemsplacerade barns anknytning. Studien undersöker även hur socialtjänsten hanterar sammanbrott i familjehemsvård. Med semistrukturerade intervjuer som metod fokuserar studien på fem familjehemssekreterares upplevelser då tidigare forskning saknar deras perspektiv. Resultatet visar att socialtjänsten inom det tredelade föräldraskapet brister i samverkan främst på grund av tid- och resursbegränsningar. Hög personalomsättning och bristande kompetens är vidare faktorer som nedmonterade det tredelade föräldraskapet. Socialtjänsten kunde på grund av detta inte ge det stöd som behövdes varpå familjehemmen fick ta ett större ansvar i det tredelade föräldraskapet, vilket ökade risken för sammanbrott. Det hade även negativa effekter på barns anknytning till både familjehemmet och till sina föräldrar. En bättre balans inom det tredelade föräldraskapet skulle därför kunna bidra till bättre förutsättningar för barn i familjehemsvård. / This study aims at investigating social workers’ view on the Swedish three-part parenthood, consisting of the social services, the foster home and the biological parents, and its effects on children's attachment. The study also explores how social services handle breakdowns in foster care. The main focus lies on the perspective of the social workers who are in charge of the contact and support of foster homes, due to the lack of this perspective in earlier research. The study follows a qualitative interview method, with a total of five interviews that took place both digitally and in person. Our findings show that the three-part parenthood lacked cooperation within the social services mainly because of time and resource issues. Furthermore, high staff turnovers and low competence were factors that dismantled the three-part parenthood. Because of this, the social workers could not give the support that was needed. As a consequence, the foster homes had to take a bigger responsibility, which increased the risk of breakdowns. It also brought a negative effect on children's attachment to both the foster home and to their biological parents. A better balance in the three-part parenthood could therefore facilitate a better outcome for children in foster care.

Socialtjänstens arbete med barn och unga går ut på att ge barn och deras familjer stöd och hjälp då det uppstår problematik i deras livssituation. Arbetet ska i så stor utsträckning som möjligt ske på frivillig väg och framför allt sätta barnets bästa i första hand. Trots denna intention om att ge stöd och hjälp åt familjer finns det mycket som tyder på att många föräldrar upplever en rädsla och oro inför kontakt med socialtjänsten. Anonyma diskussionsforum är en plattform där diskussioner om socialtjänsten är ett omdiskuterat ämne. Studiens syfte är därmed att studera diskussioner gällande socialtjänstens arbete med barn och unga på anonyma diskussionsforum, för att undersöka forumanvändares uppfattning av socialtjänsten samt hur föräldraskap diskuteras i förhållande till inblandning av socialtjänsten. Metodvalet för undersökande av diskussionstrådarna är diskursanalys med ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Resultatet har analyserats utifrån teoretiska ramverk som socialkonstruktionism, diskurspsykologisk teori samt teori om sociala fält och kapitalformer. Resultatet visar på att den dominanta diskursen gällande socialtjänsten på de anonyma forumen är att socialtjänsten är inkompetent. Vidare visar resultatet att kontakt med socialtjänsten är oförenligt med identiteten “en bra förälder”.

Individuals with substance abuse or mental illness/neuropsychiatric disorderssuffer a higher risk of developing comorbidity. Due to the complexity of comorbidity individuals may often need multiple support from both social services and health care. Previous studies have shown that the relationship is a crucial aspect of the recovery process between the social worker and the client. It needs to be based on mutual trust, user participation and clarity. Social workers had to balance between individuals right over their own life situations and the responsibility to decide on compulsory care when the person opposes help and exposes their life to serious injury. The study aimed to investigate how socialworkers described the experience of responding to and support individuals living with comorbidity. The method chosen was semi-structured interviews with six social workers from four municipalities in Skåne. The findings showed attempts to contemplate different challenges of individuals. There were noted difficulties when investigating a person due to their mental health. Furthermore, their experiences were described as motivating and humane work. Their experience described the role of a social worker as a representative between a zero tolerance society and to start working with the client where they were. In addition, it was noted as important to familiarize oneself with aspects that the substance abuse contributed to. The insights into why individuals resorted to substance use opened up discussions about alternative solutions that did not include addiction. The reflections that emerged were adaptations of how meetings were designed and how the individuals were made involved, through the help of different strategies to examine the individual’s wishes.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på skyddat boende beskriver effekter som blir av att kortsiktigt skyddsplacera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Studien baseras på personalens perspektiv på skyddsplaceringar genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda i verksamheter som bedriver skyddat boende för kvinnor i Sverige. Materialet bearbetades i en tematisk analys och analyserades utifrån tidigare forskning och de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och kristeori. I avslutande kapitel förs en fördjupad diskussion kring de säkerhetsbedömningar som genomförs vid en skyddsplacering, att barnperspektivet behöver förstärkas och att kvinnors utsatthet inte är till salu.  Resultatet visade på att personalen upplever att kortsiktiga skyddsplaceringar förekommer och att antalet skyddsplaceringar generellt har minskat under de senaste åren. Det påverkar verksamheterna genom att personalen känner tidspress att hinna med arbetsprocessen att hjälpa de skyddsplacerade kvinnorna, samt att verksamheterna har fått ta till olika åtstramningsåtgärder för att klara sig ekonomiskt. Personalen tolkar att kvinnor vid kortsiktiga skyddsplaceringar uttrycker oro och rädsla för sin framtid. De visar särskild oro för sina barns säkerhet och är rädda att de (eller barnen) ska behöva träffa förövaren igen om de inte har någonstans att ta vägen. Personalen upplever att det är privata aktörer med låga dygnspriser som konkurrerar ut dem från marknaden och att det har medfört att även dem har behövt sänka sina dygnspriser. Resultatet visar vidare på att de riskbedömningar som socialtjänsten gör kring hotbilden mot kvinnan kan bedömas för lågt i förhållande till verkligheten och inte visar på förövarens fulla kapacitet. Kvinnor riskerar då att bli utan skyddsinsatser eller blir placerade hos aktörer som saknar kunskap om våldets karaktär, lämpliga skydd- och säkerhetsåtgärder och utan personal som kan tillgodose stöd- och behandlingsinsatser.

Studien är en kvantitativ enkätundersökning och tar hjälp av tidigare forskning för att stryka dess resultat. Heder är ett ämne som ständigt är aktuellt och flera myndigheter i Sverige arbetar aktivt med att motverka det våld och förtryck som sker inom hederskulturer. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i attityder kring hur anställda inom socialtjänstens barn och ungdoms kontor ser på unga män gentemot unga kvinnor inom hederskulturer.  Studien är viktig då den påvisar attitydskillnader hos de anställda på socialtjänsten där de unga männen betraktas som mindre utsatta när det gäller dessa undersökta områden: skam, utfrysning, hot om våld, upplevelsen av våld, dubbelliv, tvångsäktenskap, offerskap och att tvingas styra sina familjemedlemmar i jämförelse med de unga kvinnorna. Fokuset i studien är att belysa de unga männens situation av att vara offer inom hederskulturer. Studien bidrar till att öka kunskapen om de unga männens situation men mer forskning inom området efterfrågas. / The study is a quantitative survey and takes the help of previous research to strengthen its results. Honor is a topic that is constantly relevant and several authorities in Sweden are actively working to counteract the violence and oppression that takes place in honor cultures. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in attitudes about how employees in the social services' children and youth offices view young men in comparison with young women in honor cultures. The study is important as it shows differences in attitudes among employees in the social services where the young men are considered less vulnerable in these areas studied: shame, ostracism, threats of violence, the experience of violence, double life, forced marriage, being a victim and being forced to control their family members in comparison with the young women. The focus of the study is to shed light on the young men's situation of being a victim in honor cultures. The study contributes to increasing knowledge about the young men's situation, but more research in the field is requested.