Det här är en kandidatuppsats som är skriven av studenter på Ersta Sköndal högskola under 2016. Den är skriven med utgångspunkt i problematiken vad som potentiellt händer om socionomstudenter har en alltför negativ bild av socialtjänsten, som grundar sig i en negativ bild som massmedia målar upp. Uppsatsen strävar efter att undersöka om socionomstudenter förändrar sin attityd till socialtjänsten som arbetsplats genom att genomföra sin praktik på socialtjänsten och försöker besvara vilka orsakerna till attitydförändringen har varit. Den har en kvalitativ ansats och bygger på sex intervjuer av socionomstudenter som praktiserat på olika socialtjänster i Stockholm. Uppsatsen utgår från tre teman för att lättare kunna studera hur attityder kan förändras, dessa teman är: innan praktik, under praktik och efter praktik. För att analysera vår insamlade empiri har vi använt av oss socialpsykologisk teori om attityder samt teori om professionsidentitet. Vi har även kopplat vår empiri till tidigare forskning om attitydförändring, praktik, utbildning och professionsidentitet. Uppsatsens resultat visar att attityden till socialtjänsten har förändrats från något negativ till något positiv för samtliga sex respondenter. Det visar sig nu att majoriteten av respondenterna har sökt sig till och arbetar vid sidan av studierna på de arbetsplatser där de utförde sin praktikperiod.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

Syftet med denna studie är att identifiera socialsekreterarens framgångsfaktorer i samtal med barn. Studien tar utgångspunkt i socialsekreteraren perspektiv kring vad de tycker är det som får det att fungera isamtal med barn inom socialtjänsten. För att identifiera framgångsfaktorer i samtalet så blir det nödvändigt att även belysa när det fungerar mindre bra i samtal med barn.Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma socialsekreterare intervjuats. Samtliga jobbar med barnsamtal på socialtjänsten inom Umeå kommun. Studien har tillämpat en semistrukturerad intervjuform och studiens data har bearbetats enligt konventionell innehållsanalys för att identifiera vad som möjliggör och vad som försvårar samtal med barn. Inledningsvis utgick inte studien från någon vetenskapsteoretisk grund men efter att resultatet bearbetats ansågs utvecklingspsykologisk teori tillämplig för att få en bättre förståelse för studiens resultat. De identifierade framgångsfaktorerna i samtal med barn utmynnade i vikten för socialsekreteraren att kunna känna tilltro för sin kompetens även när det finns organisatoriska utmaningar. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är flexibilitet, trygghet i yrkesrollen, kunna skapa allians, nyfikenhet, förförståelse för barnets utveckling, att inte vara dömande i yrkesrollen samt att se till barnets bästa. Studiens slutsats belyser att socialsekreteraren blir det viktigaste verktyget i samtal med barn.

Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation. / We knew that gender distribution within social services is unevenly matched. When we did our internship, one of us was in a relatively heterogeneous gender-divided group and the other in a more homogeneous. During our internships, we asked ourselves what kind of consequences gender distribution in a working place could have. The purpose of the essay is to problematize the image that an even gender distribution by definition is something good and to spark a discussion about this. We chose to work with a qualitative method in which we conducted eight semi-structured interviews with social secretaries working in the same area of expertise. Four of the interviews were conducted on a unit where gender distribution was relatively heterogeneous and four on a unit where gender distribution was homogeneous. Through the interviews, we wanted to investigate how the social secretaries perceived the importance o fgender and gender distribution. We also wanted to study how they experienced the efforts made to increase the representation of men in social services. The results of the study showed that the informants had many thoughts and experiences about men getting benefits because of their minority position. For example, it emerged that men are more respected by the management and that classic male behaviours are considered desirable, which was particularly evident in the homogeneous group. However, both groups agreed that a heterogeneous gender distribution is preferable as it can benefit the team. In the analysis of the result, we applied Hirdman’s (1988) theory of a gender system, a social constructivist approach and other relevant previous research in the field as ways of understanding the above. In the final discussion, with the view of the gender system applied, we emphasize that as long as the patriarchal structure of society can prevail, the superiority of men will continue to be reproduced. It is therefore important that the view of the sexes as complementary and the view of men as the norm continues to be discussed, so that the profit with more male social secretaries does not go beyond gender equality and the female social secretaries’ work situation.

This study aimed to gain an understanding of how social workers emotionally dealt with cases where there were suspicion or knowledge of sexual abuse of children occurring. This study was based on six qualitative interviews with social workers within child and youth units at social services in Stockholm County. The theoretical framework was Hochschild’s theory of emotional work. In accordance with previous research, our results showed that emotions in social work are extremely important and that children who have been exposed to sexual abuse cause a more emotional working environment. The social workers wanted to protect the children who had been abused. The results also showed that some form of specialist education should be compulsory required to work with children and to investigate their families and environment.

I denna studie undersöks socialsekreterarens moraliska värderingar och resonemang i en situation där polis kräver henne på sekretessbelagd information om en klient med utvisningsbeslut. Studien är genomförd med en kvalitativ vinjettmetod där 10 respondenter, samtliga yrkesverksamma socialsekreterare, tagit del av ett fiktivt fall och utifrån detta besvarat ett tiotal frågor kring värderingar, dilemman och beslutsfattande. Data har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Analysen har genomförts genom Zygmunt Bauman och Tim May ́s  teori om ansvar och moraliskt handlande samt Simone de Beauvoirs teori om människans utövande av frihet. Resultatet visar att samtliga respondenter ställer sig kritiska till polisens order samt upplever en konflikt mellan personliga värderingar och arbetsplikt. Majoriteten uppger att de skulle sätta sina personliga värderingar åt sidan och i första hand agera utifrån vad de anser vara arbetsplikten. Flertalet beskriver samtidigt kompromissande strategier, där deras personliga värderingar får ta plats genom tysta och individuella motståndsstrategier, för att på så vis kringgå det upplevda moraliska dilemmat. Resultatet visar sammanfattningsvis på en stor variation i socialsekreterarens handlande och uppfattning av personligt och yrkesmässigt ansvar, samt upplevelse av frihet. / In this study, the social worker ́s moral values and reasoning are investigated in a situation where the police require her to handle out secret classified information about a client with deportation decisions. The study was conducted with a qualitative vignette method in which10 respondents, all working social workers at the social services, responded to a fictitiou scase, answering ten questions about values, dilemmas and decision-making. Data has been analyzed using a content analysis. The analysis was carried out through Zygmunt Bauman and Tim May's theory of man ́s moral action as well as Simone de Beauvoir's theory of man'sexercise of freedom. The result shows that all respondents are critical to the police's orders and they all experience a conflict between personal values and work obligations. The majority state that they would put aside their personal values and primarily act on basis ofwhat they consider to be the duty to work. at the same time the majority describe compromising strategies, where they let their personal values take place through silent and individual resistance strategies, in order to bypass the perceived moral dilemma. Inconclusion, the results show a great variation in the social workers actions and perception ofpersonal and professional responsibility and their freedom.

Uppsatsen utgår ifrån hur socialarbetares vittnesmål problematiserar det sociala arbetets struktur gällande ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Genom kvalitativa intervjuer undersöker studien hur barnfamiljer med svag ekonomi upplever att vardagen påverkas av deras ekonomiska situation, vad de tvingas avstå ifrån samt vilket stöd de erfarit från myndigheter och civilsamhälle. Studiens teoretiska ansats utgörs av Baumans teori om konsumtionssamhället, Goffmans Stigma, Bourdieus kapital samt Beckers stämplingsteori.  Uppsatsens resultat påvisar hur familjernas upplevelser av ekonomisk utsatthet i Sverige 2018 skiljer sig ifrån varandra samtidigt som beröringspunkter kan uttydas; föräldrarnas krympta valmöjligheter att samt deras kamp för att ge sina barn möjligheter att delta i samhället på samma villkor som andra. Familjernas upplevelser av att tvingas avstå från saker som andra har av ekonomiska skäl förklarar den ekonomiska utsatthetens skiftningar och hur deprivationens omfattning varierar mellan studiens deltagare. Familjernas erfarenheter av stöd genom statliga myndigheter i samband med ekonomiska problem kan sammanfattas genom deras negativa erfarenheter av socialtjänstens bemötande. De flesta föredrar att vända sig till civilsamhällets ideella organisationer när de behöver stöd: ekonomiskt såväl som känslomässigt. Innebörden av familjernas upplevelser av att avvika från normen i konsumtionssamhället kan ifrågasätta tanken bakom en skälig levnadsnivå och statliga myndigheters förhållningssätt gentemot ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Children and adolescents that reappear for investigation in the Child Protective Services (CPS) can be interpreted as an issue for the social services ambitions to provide service for potential families in need of assistance. This study was based on information gathered from social workers investigating the situation for 882 children during two months, in two municipalities in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between adverse childhood experiences and being the subject of more than one previous investigation at the CPS. The study provides an estimate of the likelihood of  being the subject of more than one previous investigation. Results show that certain adversities concerning the child and in the family situation increased the odds of having been exposed to several investigations. Findings from the study also show that the risk of being investigated several times increases incrementally with accumulated adverse childhood experiences.

The aim of this study is to enhance the understanding of the possibilities and limitations of using the swedish law; SoL 5 kap. 2 §, among child- welfare workers and social workers within foster- care. The purpose of this law is to be able to prohibid or limitate inadequate foster-homes from taking care of foster-children. Qualitative interviews were conducted with three child-welfare workers and three social workers within foster-care, from three different municipalities. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material and the theoretical framework of the study consists of Michael Lipskys theory about street-level bureaucracy. We also took part of previous research and other relevant literature in the field of foster-care to analyze the material. The result we found was that the knowledge and use of the law; SoL 5 kap. 2§ was limited. Some of our respondents had never heard about the law and none of our respondents had experience of using the law in their cases. Our respondents then, started to resonate about why they think that they have little knowledge about the law, and connected it to that there are deficiencies within the organization that create limitations in the social secretary's work in foster-home care. This limitations results in the social-workers having little knowledge about the law and not using it, even though they have high discretion in their everyday- job. To limitate inadequate foster-homes from having- and receiving placements, the social workers moved the child from the foster-home, and later gave negative references if other municipalities called, when they were thinking of placing a child in that specific foster-home. Our results show that this was not an optimal way of trying to limitate inadequate fosterhomes. Our respondents had experiences of other municipalities placing children in fosterhomes that they had given bad references about.

No description available.