Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.

Violence in close relationships is a social problem that occurs worldwide. Women who are exposed to violence in close relationships often experience shame and guilt. The need for support from various authorities and voluntary organizations is common. The woman exposed to violence is entitled to support from the social services, which is regulated in the social service law. This thesis aims to observe the abused woman's unique experience of the social services and the support she has received. Through a qualitative method, five semi-structured interviews have been conducted with women who have been exposed to violence in close relationships and have been in contact with the social services to receive support. The collected material has been divided into different themes which are; The Social Services ignorance, The trust to get the right help, To have the Social Services' trust, The abused woman's information seeker and Expected improvements of the Social Services. With the help of previous research and Empowerment, the various themes that are based on the content of the interviews are analysed and discussed. Finally, some concluding words are written about the results and proposals for further research. / Våld i nära relationer är ett socialt problem som förekommer världen över. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever ofta skam och skuld. Behovet av stöd från diverse myndigheter och frivilligorganisationer är vanligt. Den våldsutsatta kvinnan är berättigad stöd av Socialtjänsten, vilket regleras i Socialtjänstlagen. Detta examensarbete ämnar till att få ta del av den våldsutsatta kvinnans unika erfarenhet av Socialtjänsten och det stöd hon har fått. Genom en kvalitativ metod har fem semistrukturerade intervjuer utförts med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och varit i kontakt med Socialtjänsten för att få stöd. Resultatet har delats upp i olika teman vilka är; Socialtjänstens okunskap, Tilliten för att få rätt hjälp, Att ha Socialtjänstens förtroende, Den våldsutsatta kvinnans informationssökande och Förväntade förbättringar av Socialtjänsten. Med hjälp av tidigare forskning och Empowerment analyseras och diskuteras de olika temana som är baserade på innehållet av intervjuerna. Avslutningsvis skrivs några slutord om examensarbetets resultat och förslag till vidare forskning. Resultatet delas avslutningsvis upp i punkter vilka bland annat är; Att Socialtjänsten saknar kunskap om våld i nära relationer och att kvinnorna önskar ett ökat samarbete mellan kvinnojourer/ relationsvåldscentrum och Socialtjänsten

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggarens upplevelser av effekter kring implementeringen av IBIC, sett till möjligheten att nå måluppfyllelse för individen. Tidigare forskning samt rapporter från Socialstyrelsen har visat på viss problematik kring implementeringen brister i hantering av riktlinjer kopplat till rådande rättspraxis och de lagar som berörs. För att uppnå mitt syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare verksamma i samma kommun. Analysen genomfördes i form av en tematisk analys utifrån ”framework” metoden kopplat till Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater.Resultatet visar en komplex bild av IBIC som arbetsmetod inom socialtjänsten, då syftet bakom framtagandet av metoden skulle bidra till bland annat en ökad jämlikhet i besluten samt en ökad jämförbarhet kommuner emellan samt att IBIC skulle bidra till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Det studien visar är att det med IBIC följde ett större handlingsutrymme för LSS-handläggare att individanpassa utredningar och matcha behov. Som slutsats menar jag att det på ett sätt är gynnande för individen som får fler behov tillgodosedda men inte för målgruppen i sig då besluten beror på vilken handläggare som utreder. Det innebär att huvudmålet för införandet av IBIC i nuläget har fallerat då det inte finns jämförbarhet mellan kommunerna och att de i sin tur inte bidrar till en mer kunskapsbaserad socialtjänst. / The purpose of this study is to investigate the LSS case manager's experiences of effects around the implementation of IBIC, in terms of the possibility of achieving goal fulfillment for the individual. Previous research and reports from the National Board of Health and Welfare have shown certain problems with the implementation as there are often shortcomings in the management of guidelines linked to prevailing legal practice and the laws that are affected.In order to achieve my purpose, six semi-structured interviews were conducted with LSS officers active in the same municipality. The analysis was carried out in the form of a thematic analysis based on the "framework" method linked to Michael Lipsky's theory of Street-level bureaucrats. The result shows a complex picture of IBIC as a working method within social services, as the purpose behind the development of the method would contribute to, among other things, greater equality in decisions as well as increased comparability between municipalities and that IBIC would contribute to a more knowledge-based social service.What the study shows is that with IBIC there was greater room for discretion for LSS officers to individually adapt investigations and match needs. As a conclusion, I mean that in a way it is beneficial for the individual who gets more needs met, but not for the target group itself as the decisions depend on which case officer is investigating. This means that the main goal for the introduction of IBIC has currently failed as there is no comparability between the municipalities and that they in turn do not contribute to a more knowledge-based social service.

I Sverige är socialtjänsten formellt underställd politiken. Denna studies syfte var att undersöka socialtjänstens enhetschefers perspektiv på socialnämndpolitikernas roll och möjlighet att påverka socialtjänstens arbete. Studien hade en kvalitativ ansats och datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem enhetschefer för olika myndighetsutövande enheter inom socialtjänsten. Tematisk analys, rollteori och teori om social makt valdes ut till analysen. Studiens huvudresultat visade att enhetschefer ansåg att socialnämndspolitikerna ska sätta övergripande mål och riktlinjer för socialtjänstens arbete utan att detaljstyra. Tillit till tjänstepersonernas kompetens är viktigt. Politikerna har makten över strukturella beslut som exempelvis budget, medan socialsekreterarna har störst inflytande över individärenden. Enhetscheferna önskade högre budget för att kunna öka antalet anställda. Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet i denna studie att tjänstepersonerna oftast är de som står för yrkesetiken. Goda relationer och tätare samarbete beskrevs som gynnsamma faktorer för framtida samarbete vilket är relevant för yrkesutövande att stäva efter. / Swedish social services are formally subordinated to municipal politics. This study’s purpose was to examine the perspective of middle managers in social services regarding the role of social committee politicians and their capacity to influence the work of social services. This qualitative study obtained data through semi-structured interviews with five middle managers. Thematic analysis, role theory and theory of social power were chosen for the analysis. Main results of the study showed that managers expect politicians to set the overall goals and guidelines, but not control in detail. Politicians have power over structural decisions such as budget, while social secretaries exert the greatest influence over individual matters. In contrast to previous research, this study showed that social workers more common than politicians take responsibility for professional ethics. Good relationships and closer cooperation were described as favorable factors for future cooperation, which is relevant for professionals to strive for.

This study examines collaboration between social services, inpatient- and outpatient psychiatric care regarding to discharge from psychiatric inpatient care. The research questions examined in the study were how professionals working in these organizations perceive the discharge process with regards to limiting factors, facilitating factors and their experiences of how the patient have experienced discharge. The study is based on two focus group interviews with professionals working in psychiatric inpatient- and outpatient care and three individual interviews with professionals working in the social services. The results show that facilitating factors for collaboration are clear communication, when patients already have contact with the social services since before, and when the professionals already have an established professional relationship. Poor communication, unclear responsibilities, and lack of respectfor each individual profession, were the main limiting factors. The legislative requirement for a fast discharge process was a limiting factor due to social care efforts long lead time. / Den här studien undersöker samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk sluten- och öppenvård när patienter ska skrivas ut från psykiatrisk slutenvård. Forskningsfrågan för studien är hur professionella som arbetar inom dessa verksamheter ser på utskrivningsprocessen utifrån begränsande och främjade faktorer samt hur de tror att utskrivningarna upplevs av patienterna. Studien bestod av två fokusgrupper med professionella från psykiatrisk sluten- och öppenvård samt tre individuella intervjuer med socialsekreterare. Resultaten visar att främjande faktorer för samverkan är när det finns tydlig kommunikation, när patienter redan har kontakt med socialtjänsten sedan tidigare samt när samverkansaktörerna har upparbetade relationer. Bristande kommunikation, oklara ansvar och brist på respekt för yrkesroller var begränsande faktorer i samverkan. Lagstiftningenskrav på en skyndsam utskrivningsprocess var en begränsande faktor utifrån långa uppstartstider för vissa sociala omsorgsinsatser.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barn som har upplevt våld i nära relation. Frågeställningarna bestod av att belysa konsekvenser för barn som har upplevt våld samt undersöka vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda. Studiens data samlades in genom att genomföra två fokusgruppsintervjuer med fyra socialsekreterare i vardera, urval till arbetet begränsades till ett visst län i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna för studien var kristeorin och anknytningsteorin, som även användes under fokusgruppsintervjuerna och analysen i studien. Resultstet visade att barn kan drabbas av flera fysiska och psykiska konsekvenser efter att ha upplevt våld i nära relation, både långvariga och kortvariga. Socialtjänsten kan även erbjuda olika insatser och dessa anpassas efter barnens och familjens behov och förmåga att ta till sig ny kunskap. Materialet analyserades med hjälp av teorierna och det framkom att dessa inte var något socialsekreterarna utgick ifrån när de arbetade med barn som har upplevt våld.

The purpose with this study is to examine how social workers collaborate with clients that have both financial aid and substance abuse problems. The study aimed to examine if the social workers experienced that there were limits in their work when collaboration takes place. The study is based on eight semi-structured interviews with social workers from four different municipalities in Sweden. Criteria for the social workers were whether they should work with financial aid or addiction treatment. The interviews were analyzed with former research and theoretical concept discretion. The results of the study show that collaboration in social service is different depending on errand. Often it happens with information exchange. The result of the study also shows that social workers' work is affected by collaboration. Sometimes it supports their own work and sometimes it can create obstacles in their own work. One part of the result is that the nearness is an important component for functioning collaboration and the geographical nearness and distance affects the social worker’s work. That creates questions if the digital world can be helpful for collaboration in social service.

I Sverige finns något som benämns samhällsvård, det vill säga vård och behandling av olika målgrupper i dygnet-runt-miljö. Placering i samhällsvård kan göras i fyra olika former av vård, nämligen familjehem, hem för vård eller boende (HVB), särskilda ungdomshem och stödboenden. HVB-hem arbetar på uppdrag av socialtjänsten, som tar emot barn och unga för vård eller behandling i förening med ett boende. De barn och unga som placeras på ett HVB-hem bor med någon annan än sina biologiska föräldrar, vilket innebär att personalen träder i föräldrarnas ställe. Personalen bär på ett stort ansvar att ge klienten stöd och skydd, men också omsorg och gränssättning på ett professionellt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka hur personalen inom HVB-hem arbetar för att möta och tillgodose klientens individuella behov. För att ta reda på detta har vi undersökt två HVB-hem i två olika kommuner i Sverige. Då uppsatsen bygger på en komparativ analys med kvalitativ ansats valde vi att jämföra två olika HVB-enheter, nämligen ett privat och ett kommunalt, för att se om det finns skillnader och likheter i arbetssättet för att tillgodose klientens individuella behov. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med totalt åtta personal i båda HVB-enheter. Studien ledde fram till ett resultat som visade flest likheter mellan det kommunala och det privata HVB-hem som vi undersökte. En av likheterna som framkom, utifrån det empiriska materialet, var att klienternas individuella behov handlar främst om trygghet, kärlek och omsorg. En ytterligare likhet var att personalen kommunicerar utifrån ett lågaffektivt bemötande för att uppfylla klienternas individuella behov. En annan likhet var att det rådde total enighet bland respondenterna om att kommunikation och god relation är det mest väsentliga i arbetet med barn och unga med diagnoser. Av samtliga respondenter nämndes vikten av lågaffektivt bemötande, empati och tålamod, särskilt då det kan uppstå svårigheter i arbetet med barn och unga med någon form av diagnos. Att vi fick fram dessa likheter är för at samtliga hem för vård eller boende (HVB) i Sverige arbetar under socialtjänstens lag samt mål. Utifrån resultatet kan konstateras att klientens individuella behov tillgodoses på närliknande sätt och metoder på respektive HVB-hem som vi undersökt. / In Sweden, there is something called community care, that is, care and treatment of different target groups in a 24-hour environment. Placement in community care can be done in four different forms of care, namely family home, homes for care or living (HVB), special youth homes and assisted living facilities. HVB-home works on behalf of the social service, which receives children and young people for care or treatment in association with a residence. The children and young people who are placed in an HVB-home live with someone other than their biological parents, which means that the staff take the place of the parents. The staff bear an important responsibility to provide the client with support and protection, but also care and boundary setting in a professional manner. This essay aims to investigate how the staff within HVB homes work to meet and satisfy the client's individual needs. To find out, we investigated two HVB homes in two different municipalities in Sweden. Since the essay is based on a comparative analysis with a qualitative approach, we chose to compare two different HVB units, one private and one municipal, to see if there are differences in the way of working to meet the client's individual needs. The material has been collected through interviews with eight personnel in the respective HVB units. The study led to a result that showed the most similarities between the municipal and private HVB homes that we examined. One of the similarities that emerged, based on the empirical material, was that the clients' individual needs are primarily about safety and care. A further similarity was that the staff communicate based on a low-affective approach to fulfill the clients' individual needs. Another similarity was that there was total agreement among the respondents that communication and good relationships are the most essential in working with children and young people with diagnoses. All respondents mentioned the importance of a low-emotional approach, empathy and patience, especially when difficulties can arise when working with children and young people with some form of diagnosis. The fact that we found these similarities is because all homes for care or living (HVB) in Sweden work under the social services law and goals. Based on the results, it can be concluded that the client's individual needs are met in closely similar ways and methods at the respective HVB homes that we examined.

The aim of this qualitative study is to examine how social secretaries’ work with homeless clients and the factors that contribute to their recovery process from homelessness. Data from interviews with seven social secretaries were analyzed using Maslow's hierarchy of needs (2015) and the concept of social exclusion (2014). The study found that social secretaries take a holistic approach in investigating all clients' problem areas. However they experience limited room for maneuver due to social services laws and guidelines, as well as divided opinions on housing interventions. The research also identified central factors that strengthen clients' recovery process, including access to resources, strengthening social relationships and the clients' own motivation. Furthermore, social secretaries identified hindering factors such as negative social relationships and social exclusion that may impede the clients' recovery. The study also found that the lack of job opportunities and affordable housing, can act as an additional hindering factor. In conclusion, the study highlights the need for a comprehensive approach in social work with homelessness that takes into account the complex and multifaceted nature of the recovery process. A holistic perspective can help create sustainable solutions that help homeless individuals recover and rebuild their lives.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera verksammas syn inom socialtjänsten, på barns risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att belysa eventuella utvecklingsområden som finns i arbetet med barn och unga. Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma från socialtjänsten. Samverkan, aktuella lagar och BBIC har varit de teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna analys. Resultatet av denna studie indikerar på att det finns många risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa, samt brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan som arbetar med barn och unga, trots att det tillkommit nya bestämmelser med syfte att beakta barnen i högre utsträckning. Slutsatsen av denna studie visar vikten av att öka kunskapen om de risker för utsatthet för barn och unga som råder. Det bör även ske en förbättring med implementering av de nya bestämmelserna för ett större fokus på att beakta barnen och stärka samverkan för att fånga upp barnen i tid.