Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

Possible selves är en dynamisk del av självkonceptet. Internationella studier har pekat på att akademiska possible selves kan vara en viktig förklaring till skillnader i skolresultat mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är högst aktuella i en svensk kontext. Samtidigt har sådana studier inte genomförts i Sverige. Avsikten med föreliggande kvalitativa studie var att studera hurpojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer konstruerar skolans betydelse för sin självbild genom sina akademiska possible selves. Sju respondenter intervjuades och materialet analyserades med en Interpretativ Fenomenologisk Analys (IPA).Analysen frambringade fyra huvudteman: Social identitet som akademiskt jag; Svenska skolan som en möjlighet till klassresa – en välsignelse eller börda?; Självförstärkande strategier samt; Förlitande till lärarinteraktion som självreglerande funktion. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Materialet pekar på att svårigheterna för ungdomarna att lyckas akademiskt ligger i en oförmåga till att självreglera sitt beteende så att det är i linje med akademiska possible selves. Resultaten är unika i avseendet att de visar att pojkarna förlitar sig till lärare som självreglerande funktion.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Sammanfattning  Utgångspunkten i studien är att belysa problematiken kring skolsegregationens påverkan på elevers skolresultat. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledare samt skolnämnden upplever skolsegregation. Studien har en teoretisk ansats där Bourdieus teorier om kapital, fält och habitus appliceras på resultatet. Vi använder en kvalitativ metod i studien, som baseras på sju semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av sex stycken rektorer som verkar inom en segregerad stad, samt en representant från skolnämnden i samma kommun. Samtliga informanter, stadens namn samt områden i staden är alla anonymiserade. Insamlad empiri har transkriberats och reducerats inför analysarbetet. Vår slutats utifrån det bearbetade resultatet är att aktörer finner förklaringarna främst i boendesegregationen och det fria skolvalet. Det kapital som värdesätts i skolan är det svenska språket. För att motverka segregationen krävs kompensatoriskt arbete i verksamheten. Ansvariga för motverkande av segregation återfinns på en politisk nivå, medan skolsegregationens effekter kan motverkas på skolnivå.

I den här kvalitativa studien har vi lyft fram hur tystnadskultur och misstro gentemot myndigheter påverkar det professionella arbetet. Syftet med studien var att förstå hur misstro mot myndigheter och valet att inte samarbeta eller prata med myndigheter påverkar det professionella arbetet med ungdomar. Det bristande förtroendet är förknippat med negativa erfarenheter som utsatthet och okunskap samt brist på kommunikation mellan ungdomar och professionella inom det sociala arbetet. Tystnadskultur grundar sig på kollektiva normer men även individuella skäl. Genom våra frågeställningar och intervjuer kunde vi undersöka vilka utmaningar som professionella möter i deras arbete relaterat till våra frågeställningar. Resultatet visar att misstro och tystnadskultur grundar sig på olika faktorer som negativa erfarenheter, normer i utsatta områden och ungdomars inflytande på varandra samt tankesätt.

Bakgrund: I Sverige har alla rätt till god hälsa. Faktorer som inverkar på hälsa är individens levnadsvanor och ekonomi. Faktorer som sjukdom, sociala relationer och arbetslöshet inverkar på antalet socioekonomiskt utsatta personer som ökar i antal. Distriktssköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete med personer i socioekonomisk utsatthet genom rådgivning, stöd och sätta upp individuella mål så personen hittar sin egen drivkraft till att göra livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med personer i socioekonomisk utsatthet   Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor. Nio distriktssköterskor deltog. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att bemötande, skapa tillit och behandla alla lika var viktigt. De beskrev olika strategier för att nå fram till dessa personer genom att möta personen där den är, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar för att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med livsstilsförändringar.   Slutsats: För att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med personer i socioekonomisk utsatthet och livsstilsförändringar var det viktigt att möta personen där den var, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar. / Background: In Sweden everyone has the right to good health. Factors affecting health are the individual's lifestyle and finances. Factors such as illness, social relationships and unemployment affect the number of socio-economically vulnerable people who increase in numbers. The district nurse has an important role in health promotion work with people in socio-economic vulnerability through counseling, support and setting individual goals so people who have their own driving force to make lifestyle changes.   Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experience of working health promotion with persons in socio-economic vulnerability.   Method: The study had a description design with a qualitative approach. Data was collected with semi-structured interviews based on an interview guide with open questions. Nine district nurses participated. The analysis was conducted with qualitative content analysis.   Main result: The district nurses described that attending, creating trust and treating everyone equally was important. They describe different strategies for reaching these people by meeting people where they are, making changes in small steps and having regular follow-ups to achieve a sustainable result in the health promotion work on lifestile changes.   Conclusion: In order to achive a sustainable result in the health promotion work with people in socio-economic vulnerability and lifestyle changes, it was important to meet people where it was, make changes in small steps and have regular follow-ups.

Det finns många faktorer som bidrar till hälsa varav utbildning och arbete är två bestämningsfaktorer för hälsa. Arbete bidrar till sociala relationer, personlig utveckling, betydelse för individens ekonomiska resurser, struktur i vardagen och delaktighet i samhället vilket påverkar hälsan positivt. Lika så är utbildning en bestämningsfaktor för hälsa. Utbildning leder till att lättare få ett arbete. Unga vuxna boende i socioekonomiskt utsatt område är en grupp som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. En åtgärd för unga arbetslösa i socioekonomiskt utsatt område är Ungdomspoolen VOX. Verksamhetens mål är att öka anställningsbarheten hos ungdomar 16–25 år i Varberga/ Oxhagen [VOX] området.   Studiens syfte är att beskriva hur ungdomar i ett socioekonomiskt område uppfattar Ungdomspoolen VOX:s arbete med att skapa förutsättningar till utbildning och arbete. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av empowerment och hälsans bestämningsfaktorer. Kvalitativ metod valdes med ett målstyrt urval som utgjordes av sex ungdomar aktiva i verksamheten. Dataanalysen utgjordes av manifest innehållsanalys. Resultatet utgörs två huvudkategorier kategorier; ”Praktiska aktiviteter” och ” Insatsens kännedom om områdesrelaterade behov” och visar att Ungdomspoolen skapar praktiska förutsättningar till utbildning och arbete samt att verksamhetens områdesnära relationer samt motivationshöjande bemötande också skapar förutsättningar till utbildning och arbete. Informanterna menar dock att ungdomens enskilda vilja för möjligheter behövs för att verksamheten ska möjliggöra förutsättningar till utbildning och arbete. / There are many factors that contribute to health of wich education and work are two determinants for health. Work conspires social relationships, personal development, financial resources, structur in life and participation in society, factors that positively affect health. Likewise, education is a determining factor for health. Education makes it easier to get a job. Young adults living in socioeconomic exposed areas is a group that risks ending up outside the labor market. Third sector actors affect Swedish society as the sector promotes workinclusion for exposedness groups. An organized measure for young people in socioeconomic exposed areas is the Youthpool. The aim of the activity is to increase the employability of young people aged 16–25 in the Varberga/Oxhagen [VOX] area. Work takes place in collaboration between the municipality and third sector.  The aim of the study is to describe how young people in a socioeconomic exposed area perceive the Youthpool VOX: s work to create conditions for education and work. . Empowerment and determinants of health is used as the studys theoretical perspective. Qualitative study design is used, and the work of analysis consist of manifest contentanalysis. The work of the analysis resulted in two main categories: “Practical activities” and “The iniatives knowledge of area-related needs”.  The results show that the Youthpool creates practical conditions for education and work and that the arearelated activities as motivation treatment also creates condition for education and work. However, the informants believe that the young people’s individual will for opportunities is needed for the activity to enable conditions for education and work.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers?  Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do experience questioning.  Conclusion: We interpret the results as some of the female teachers seem to struggle in order to keep their subject legitimized. Lastly, authority seems to be in parallel to personal characteristics where gender, ethnicity and physical attributes are crucial in order to experience authority and legitimacy. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor?  Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning.  Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både elever, kollegor och ledning.  Slutsats: Vi tolkar resultatet som att vissa av kvinnorna i vår studie upplever det svårt att hålla deras ämnen legitima. Slutligen verkar auktoritet ges i förhållande till personliga karaktärsdrag där framförallt kön, etnicitet och fysiska attribut är direkt avgörande för att uppleva auktoritet och legitimitet.

Abstract This study aims to carefully and thoroughly examine how private housing companies in Malmö consciously work towards promoting sustainability within areas facing socio-economic challenges. To gain an in-depth understanding of this subject, a qualitative research methodology was used, collecting empirical data through interviews with representatives from four prominent private property companies in the region. The study was analyzed and evaluated using a theoretical framework thoughtfully designed to encompass the comprehensive aspects of sustainability: social, environmental, and economic. This provided an opportunity to study how these companies actively contribute to and promote sustainability within these specific domains.   The results of the investigation reveal a clear and significant insight - private housing companies in Malmö prioritize ensuring economic sustainability as their primary objective, primarily seeking to maximize returns on their investments. It is evident that the economic dimension dominates the decision-making process and guides the investment strategies of these companies. Social and environmental sustainability receive less attention and are not given the same priority as economic profit. This challenges the overarching goal set forth in Agenda 2030 to provide affordable housing for all, where social and environmental considerations are fundamental components.

Hållbarhet är en förutsättning för att både nuvarande och kommande generationer ska kunna tillgodose sina behov. I fastighetsbranschen omfattas hållbarhet av många ämnesområden, dock är energieffektiviseringar ett återkommande ämne. Det befintliga fastighetsbeståndet behöver renoveras för att uppfylla energidirektiv och andra krav som ställs på fastighetssektorn. Däremot finns det motstridiga intressen hos olika aktörer, specifikt vid bostadsrenoveringar. Energiförbrukningen är hög i flerbostadshus med belägenhet i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns problem som hyreshöjningar, stigmatisering och segregation i bostadsområdena.  Syftet med studien är att undersöka privata bostadsföretags förhållningssätt till hållbara renoveringar i flerbostadshus, belägna i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö. Undersökningen genomfördes via intervjuer med respondenter från fyra privata fastighetsföretag och deras senaste årsredovisningar. Det empiriska materialet har analyserats och utvärderats utifrån det teoretiska ramverket. Slutsatsen visade att privata bostadsföretag har flera utmaningar för att genomföra hållbara renoveringar i socioekonomiskt utsatta områden. Det finns utmaningar med att inkludera hyresgästerna som berör renoveringen, eftersom det finns särskiljande intressen. Bostadsföretagen har utmaningar med att genomföra renoveringar som gynnar de sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekterna, eftersom det missgynnar företagens intressenter som hyresgäster och samhället. / Sustainability is a condition to the present and future generations to meet their needs. Sustainability enclose many subject fields related to the real estate sector, but energy efficiency is a recurrent subject. The existing real estate stock is in need of renovations in order to achieve the energy directive and other demands in the real estate sector. However, there are contrarious interests of different actors, especially in housing renovations. The energy consumption is high in multi-dwellings located in socio-economic vulnerable areas. There are problems that involve rent increases, stigmatization and segregation in these areas.  The purpose of this study is to investigate the private housing companies approach to sustainability considering renovations of multi-dwelling buildings, located in socio-economic vulnerable areas in Malmö.  The research was conducted through interviewees with four private housing companies and their latest versions of annual reports. The empirical results have been analysed and evaluated in terms of the theoretical framework. The conclusion of this study showed that there are multiple challenges for private housing companies to perform sustainable housing renovations in socio-economic vulnerable areas. There are challenges to include the tenants that concern renovations, since there are different interests. The housing companies challenges to perform renovations that support the social, environmental and economic aspects of sustainability, because it disfavors the stakeholders of the companies as tenants and the society.