Syftet med denna studie var att undersöka hur man använder sig av litteratur i förskolan och ta reda på pedagogernas syn på arbetet med litteraturen i ett språkutvecklande syfte.Vi har observerat läsmiljön på olika förskolor samt intervjuat pedagoger för att få ett material att arbeta med. Teorin vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet. Vi fick genom vår studie syn på olika läsmiljöer och pedagogers engagemang kring olika bokaktiviteter. Studien visar även på medvetenhet från pedagogerna hur viktig boken kan vara som utgångspunkt samt miljöns betydelse för barns möjlighet till utveckling och lärande. Dock upptäckte vi att själva högläsningen i sig inte var lika prioriterad i tid och förberedelse som temaarbete utifrån en bok var. Det kommer även fram i studien att barn är intresserade av böcker och högläsning och vill ha möjlighet att kunna ta del av det under sin dag på förskolan. Man försöker göra barnen delaktiga och utgår oftast ifrån barnens intresse både när det gäller vilken litteratur som ska finnas på förskolan och till viss del av skapandet kring läsmiljön.

No description available.

Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling. På grund av frågeställningarnas utformning valde vi att inspireras av metoden stimulated recall. Studien genomfördes i tre led, inledningsvis med videofilmning av samlingen. Därefter utfördes en förintervju med pedagogerna och slutligen fördes en diskussion utifrån videofilmen. Undersök-ningen genomfördes på två avdelningar som ligger på två olika förskolor. Barnen var i åldern 3 - 5 år. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnliga pedagoger. Slutsatsen för studien är att pedagogerna anser att samlingens funktion är att skapa en vi-känsla i gruppen och att den är ett tillfälle för en planerad lustfylld lärandesituation. Pedagoger-na anser även att samlingen kan ses som ett verktyg för barninflytande. Barnens möj-lighet till inflytande och delaktighet i samlingen synliggörs i pedagogernas förhållnings-sätt gentemot barnen. Studien har uppmärksammat oss på vikten av att som pedagog fortlöpande fundera över samlingens funktion och syfte, så att den inte blir ett slentri-anmässigt inslag i verksamheten. Nyckelord: Förskola. Samling. Inflytande. Delaktighet. Sociokulturellt perspektiv.

Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet. Undersökningen har gjorts med kvalitativa me-toder, dels genom en enkät som delades ut till ett flertal förskolor i Skåne, dels i form av intervjuer med 10 barn i åldern 4-6 år från en förskola. Tidigare forskning i det här arbe-tet handlar mycket om det sociokulturella perspektivet på inlärning, Det vill säga att barn lär sig främst i samspel med andra och för att kunna samspela spelar språket en stor roll. Resultatet visar på en tydlig förändring i inställning till uppdraget. Alla pedagoger i min undersökning är överens om att inlärning sker spontant i den fria leken, men det framkommer också från många att det är viktigt att pedagogerna tar tillvara barns lek för att synliggöra lärandet och väcka barnets nyfikenhet. Tidigare undersökningar har visat att en del förskollärare tror att inlärning sker spontant och att det inte krävs speciell planering för det. Även Doverborgs pilotprojekt har fått stor betydelse i mitt arbete. Hon genomförde en fortbildning för förskollärare i syfte att göra pedagogerna medvetna om betydelsen och nyttan med pedagogisk dokumentation. Den har varit till stor hjälp eftersom hon i sin undersökning ställt frågor till deltagarna som tangerar mina frågor, samma frågor ställde hon efter avslutat projekt. Det har även tillkommit uppgifter från Kärre (2013) som stärkt mina slutsatser då hon var en deltagare i Doverborgs pilotprojekt och följt upp detta. Där har Kärre tillkommit som källa och kunnat förstärka det som min undersökning visade tendenser på, nämligen en ökad kunskap och medvetenhet hos förskollärare i användandet av pedagogisk dokumentation. Detta lig-ger även i vårt uppdrag som pedagoger och är en önskvärd utveckling.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lärande i träningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskola. Detta examensarbete undersöker interaktionsmönster i en träningsskoleklass och problematiserar dessa utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bakgrunden till studiens frågeställningar bygger på att det riktats kritik från Skolinspektionen (2010) och Skolverket (2009) mot att särskolan är alltför omsorgbetonad på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling. Utifrån de brister som påpekas menar Skolverket att det finns anledning att ifrågasätta de föreställningar särskolans personal har kring elevernas möjligheter till lärande. Få studier har gjorts av särskolans pedagogiska praktik enligt Emanuelsson m fl (2001). Dock visar forskning av Anderson (2002) och Östlund (2012) att relationer mellan lärare och elever i särskolan att kännetecknas av vertikala relationer och vuxencentrerad kommunikation.Syftet med studien är att undersöka interaktionen mellan författaren, i rollen som lärare, och elever i en träningsskoleklass. Arbetet har följande frågeställningar:•Hur kan interaktionsmönster som framträder i undervisningssituationer i en träningsskoleklass förstås ur ett sociokulturellt perspektiv?•Hur kan interaktionen tolkas med avseende på aspekter ur barn- respektive vuxencentrerad kommunikation?Studien har en hermeneutisk, kvalitativ inriktning. Genom observationer och analyser av videoinspelningar från undervisningssituationer synliggörs och tolkas interaktionen mellan författaren i lärarrollen och eleverna i en träningsskoleklass. Tolkningarna relateras till ett sociokulturellt perspektiv som utgår från att lärande sker i interaktion.Studiens resultat visar att den observerade undervisningen mestadels sker i gruppgemensamma aktiviteter vilket, ur ett sociokulturellt perspektiv, ger förutsättningar till mediering och möjliggör på så sätt lärande. Det ges utrymme för interaktion och dialoger mellan lärare och elever istället för att läraren intar en traditionell kunskapsförmedlande lärarroll. Kommunikationen är dock varierande utifrån barn- respektive vuxencentrerat perspektiv. Det finns tillfällen av horisontella relationer och ömsesidigt samspel vilket utifrån ett sociokulturellt perspktiv är en förutsättning för lärande. Vid andra tillfällen visar iakttagelser att läraren är styrande och uppgiftsorienterad vilket leder till en vuxencentrerad kommunikation och vertikala relationer. Det finns också indikationer i interaktionsmönstren som visar på att läraren har ett individinriktat perspektiv på elevernas möjligheter till kunskapsutveckling. Ur ett sociokulturellt perspektiv ses lärande som ett resultat av samspel mellan individen och omgivningen. Ett individinriktad synsätt på elevernas möjligheter till utveckling kan leda till att miljöns betydelse för elevernas utveckling förbises.Studiens kunskapsbidrag utgörs av de insikter som ges genom att författaren studerat den egna lärarrollen och undervisningen. Ett exempel är undervisningsformerna med realistiska händelser och problemlösing som präglas av dialoger och samspel vilket ur ett sociokulturellt perspektiv anses främja lärandet. Andra exempel är att undervisningen stundtals sker i en vuxencentrerad kommunikation med vertikala relationer samt att lärarens förhållningssätt vid vissa tillfällen kan förklaras med ett individuellt synsätt. Studien pekar också på att interaktionen styrs av traditionsbundna mönster som råder inom särskolan och att såväl lärare som elever antas ha formats i den pedagogiska praktikens historia. Sammanfattningsvis pekar iakttagelserna mot att det finns skäl att starta en reflektionsprocess för att utveckla såväl den egna professionen som särskolans pedagogiska praktik.

Abstract”Dagen då eleverna dödade läraren”Marie NilssonUlrika WendelNilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ”Dagen då eleverna dödade läraren” - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher – a day of technical activities using programme friendly Lego). Lärarutbildningen; Malmö högskola. Studiens syfte är att undersöka vad som sker bland elever under en praktisk uppgift i teknik. Två tredjeklasser, från olika upptagningsområden, har under en teknikdag arbetat med programmerbart Lego. Frågeställningarna som är centrala i denna studie är: Vad sker under arbetet med programmerbart Lego? Förhåller sig barn i en mångkulturell skola annorlunda till teknikämnet, jämfört med barn i en skola med elever som huvudsakligen har en i etnisk mening svensk bakgrund? Finns det skillnader avseende hur pojkar och flickor förhåller sig till teknik? Hur påverkar koncentrationen och interaktionen elevernas arbete med den praktiska uppgiften och vilka förutsättningar för inlärning skapades? Vi har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt hur teknikuppgiften påverkar och påverkas av den sociala interaktionen med observation som metod. Eleverna undervisades var skolklass för sig i det programmerbara Legot Robolab. Eleverna videofilmades under lektionen som varade i en och en halv timme per klass.Resultatet visar att skillnaderna mellan skolklasserna vad avser graden av koncentration och interaktion är tydliga men det finns även skillnader inom klasserna. Nyckelord: Teknik, interaktion, koncentration, sociokulturellt perspektiv, genus, etnicitet

SammanfattningSyfteVi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30).Teoretiska perspektivVi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch. Det finns inte så mycket forskning om det som vår studie bygger på, därför är allt som studeras inom detta område intressant för oss samt för andra som arbetar och möter denna elevgrupp. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011) menar att något som är intressant och meningsfullt är det inte bara för forskaren utan även för andra personer. MetodVi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer där vi har observerat vid tre olika tillfällen och intervjuat vid två olika tillfällen. Vår avsikt med att använda intervjumetoden var för att vi vill ta del av elevernas upplevelser på lektioner med olika lektionsupplägg. Vi valde att följa två praktiska lektioner och en teoretisk lektion. Vi gjorde våra intervjuer efter lektion ett och tre. ResultatUnder våra intervjuer framgår det tydligt från eleverna att de tycker den teoretiska lektionen är lugnare och de kommer bra igång med sin uppgift, de uppfattar också att de övriga eleverna kommer längre med sin uppgift. Vi som observerar upplever också lugnet i klassrummet under den teoretiska lektionen jämfört med den praktiska som mer flyter och inte är riktigt lika strukturerad. Eleverna som vi intervjuade utryckte även att båda lektionsuppläggen var bra genomförda och eleverna upplevde att de lärde sig något på samtliga lektionspass. NyckelordAppropriering, Medierande, NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Sociokulturellt perspektiv

Förväntat kunskapsbidrag: PISA (Skolverket, 2012) och TIMSS (Skolverket, 2011b) visar att svenska elever presterar på en lägre nivå i matematik vid internationella jämförelser med jämnåriga i andra länder, samtidigt som flera vuxna har en negativ inställning till matematik. Som matematiklärare och blivande specialpedagog med ett stort intresse för matematik uppkommer frågan; vad är det som gör att så många elever och vuxna har en negativ inställning till matematik? I det här arbetet undersöks frågan för att öka kunskapen inom matematik och specialpedagogik.Syfte:Syftet med den här studien är att undersöka vuxnas erfarenheter av, inställningar till och upplevelser av skolämnet matematik.Frågeställningar:•Vad är informanternas erfarenhet av skolämnet matematik? •Hur har denna matematikerfarenhet påverkat dem?•Vad hade kunnat göras annorlunda?Teori:Den teoretiska förankringen i det här arbetet är ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket är en övergripande beteckning på ett antal teorier om människans utveckling och lärande (Jakobsson, 2012). Många teoretiska ramverk som relateras till det sociokulturella perspektivet har sin grund i Vygotskijs arbeten. Vygotskij var intresserad av det sociala samspelet mellan människor och hur det påverkar individen, samtidigt som han lyfter fram att vi i det sociala samspelet har en möjlighet att ta över och ta till oss kunskap från våra medmänniskor (Dysthe, 1995; Säljö, 2000; Vygotskij, 1934b/1999).Metod:Genom kvalitativa intervjuer i form av livsberättelser intervjuas fem specialpedagoger. Valet föll på narrativa intervjuer i form av livsberättelser, då det är ett sätt att förmedla hur vi ser på världen (Ekman, 2004). Intervjumaterialet tolkades sedan hermeneutiskt, vilket innebär att på djupet förstå vad en händelse innebär känslomässigt och inte bara begripa vad som händer intellektuellt. Hermeneutik är lämpligt att använda när man vill få tillgång till informanternas egna upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015; Thurén, 2007). Resultat:•I intervjuerna framkommer det att flertalet av informanterna upplever gruppindelning inom matematik som något negativt. Känslan av utanförskap nämns som en negativ faktor. Materialet visar också att indelning i grupper kan vara positivt. Det som omnämns är en bra känsla av att få vara i en mindre grupp där det är lugnare.•Under informanternas skoltid upplevdes att matematik var ett ämne där ett svar med dess uträkning antingen var rätt eller fel. Den känslan av rätt eller fel bidrog till uppgivenhet hos informanterna. •Majoriteten av informanterna tar upp matematiklärarens bemötande som en faktor som påverkat dem negativt. Om matematikläraren hade sett dem och bekräftat dem i det som de kunde inom matematik, istället för att påpeka det som de inte kunde, hade deras självbild i matematik varit annorlunda. •Informanterna uppger alla att de efter några års misslyckanden inom matematiken gav upp hoppet om att någonsin bli bra i matematik. De poängterar att de var lättare att ge upp och acceptera än att kämpa i motvind, där några informanter utvecklade matematikängslan. Specialpedagogiska implikationer:Efter arbetet med den här studien blir målet att som specialpedagog tillsammans med matematiklärarna skapa ett positivt klimat i klassrummet, där olika arbetssätt används för att öka inlärningen i matematik. Matematiklärarna och specialpedagogen bör arbeta för att matematikboken ska bli ett komplement till den laborativa matematiken och inte tvärtom. Vidare bör de verka för att matematik ska bli ett skolämne där samarbete är ett naturligt inslag under lektionerna, där eleverna hjälper varandra och på det sättet lär av varandra (Vygotskij, 1934b/1999). I rollen som specialpedagog arbeta med klassrumsobservationer för att identifiera de elever som bär på en negativ inställning till matematik och eventuell matematikångest, för att sedan med hjälp av matematiklärarna och elevhälsoteamet förändra elevernas syn på matematik och förändra deras självbild till det positiva. I yrkesrollen ingår även att handleda arbetslagen i bemötande, hur viktigt det är att alla vuxna i skolan bemöter eleverna som ett vem och inte som ett vad (von Wright, 2000).Nyckelord: Bemötande, livsberättelser, matematiksvårigheter, självbild, sociokulturellt perspektiv.

Det övergripande syftet med denna studie är att se hur barn utformar sin fria lek då de vistas i naturmiljön, samt vilka material/artefakter från naturen som används i leken. Studien kommer att använda en kvalitativ metod och deltagarna består av barngrupper med barn i åldern tre till fem år. Barngrupperna har observerats under sin fria lek i ”skogsdungen” på sin förskolegård då de leker med material från naturen. Resultat i denna studie var en lek som var fartfylld, högljudd, fysisk och aktiv, där olika former av kommunikation, statusar och artefakterna utmanade barnen kroppsligt. Det sociokulturella perspektivet användes för att analysera empirin, i vilket lärande tolkas genom barns möjlighet att ta in artefakter och med dessa verktyg utveckla sin förståelse för omvärlden och hur man i sin tur agerar i den. Slutsatser ur studien är att leken i naturen är lustfylld, spännande och inspirerande ur barns perspektiv. Sampel utformas efter lekens innehåll, och visar en makt ordning. Lekmiljön i naturen visar även pedagogs perspektiv och där finns det en del problematik att ta in så som säkerhet och risktänk.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra. Den andra typen av mål handlar om att barnens förmåga och förståelse för matematik ska utvecklas, vilket kräver att förskollärarna måste känna till hur sådan utveckling sker för att kunna urskilja, synliggöra, stödja och dokumentera barnens matematiska lärande. Min undersökning bekräftar att barnens lärande sker tillsammans med andra, att variation och fri lek är viktiga och att pedagogerna har en avgörande roll.