Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom de samhällsorienterade ämnena på lågstadiet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. Den kvalitativa forskningsansatsen kompletterades med hjälp av en kvantitativ forskningsansats i form av enkätsvar från 98 elever. Den empiriska datan analyserades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att lärarna främst integrerar de estetiska lärprocesser de är bekväma med och enligt egen uppfattning bäst svarar mot elevernas kunskapsmål inom de samhällsorienterade ämnena. Det fanns även utmaningar i att inkludera estetiska lärprocesser i form av bristande kompetensutveckling och uteblivet material på skolorna.

The purpose of this study was to learn what music teachers has to say about assessment. To find out what kind of tools and methods music teachers use when it comes to assessment and grading. Both summative assessment and formative. Also, to understand more about what tools they choose according to the difficulties they face when teaching. Finally, if and how music teachers collaborate with colleagues when it comes to assessment. With the help of sociocultural theory, the analysis was made of four qualitative interviews with music teachers. The participants of this study work in Sweden and have a varied amount of working experience. This study shows that music teachers use a number of tools to gather information about their students’ knowledge. Some use videorecording and likes to use it while others feel the opposite. Notes are used commonly among the participants though in different ways. Social moderation and collaboration between colleagues are sometimes used formally like planning the whole music program together and other times used more informal as discussions and advice given between colleagues. Formative feedback is a natural part of music education according to these participants, mostly acted out through simply talking with students and showing how. Video recordings of students performing can also be used for giving feedback in the class together with other students as a method for formative assessment. Observations is something that the teachers also want to talk about as a way of gathering information about students’ knowledge and the professional decision about grades. Difficulties that affect the teachers’ assessment such as classroom design and time is brought up in the interviews. The music teachers must find a balance between documenting students’ achievements and simply being in the room, focusing on the present moment.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur TAKK används i arbetet med språkutveckling i förskolan. Varför och hur just det här pedagogiska verktyget används och vilka möjligheter samt begränsningar som kan finnas. Detta görs via våra tre frågeställningar “Hur används TAKK i arbetet med att främja barns språkutveckling?”, “Hur upplever pedagoger att arbetet med TAKK bidrar till barns språkutveckling?” och till sist “Vilka möjligheter och begränsningar finns det i arbetet med TAKK?”. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare från två olika kommuner. Därefter har respondenternas svar analyserats genom Lev Semjonovitj Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Detta perspektiv innefattar människans sociala erfarenheter och relationer samt de kulturella redskap denne använder. Redovisningen av analysen har delats upp i tre centrala teman som är direkt kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att pedagoger i förskolan använder TAKK som förstärkning till det verbala språket för att stötta barnen. Stöttningen är främst riktad mot barn som inte har det svenska språket eller som är i behov av extra stöd. Resultatet visade dock att TAKK används med hela barngruppen för att bidra till alla barns språkutveckling genom lärande i socialt samspel då de utvecklar ett gemensamt språk.

I juni 2019 lagstadgades Läsa-skriva-räknagarantin som enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska ge elever rätt till tidigt stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna kvalitativa studie undersöker med hjälp av semistrukturerade intervjuer hur åtta skolor i tre kommuner organiserar arbetet efter genomfört kartläggningsarbete med Hitta språket i förskoleklass och Nationellt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1. Informanterna är förskollärare, lärare i årskurs 1 och 2, speciallärare samt lärare med specialpedagogisk kompetens. Inledningen förklarar Läsa-skriva-räknagarantin ur Skolverkets förklaringsmodell och leder fram till syfte och frågeställningar. I bakgrunden ges läsaren en beskrivning om varför Läsa-skriva-räknagarantin tillkommit. Det teoretiska ramverket låter läsaren se att studiens teoretiska ansats är kvalitativ och studien belyses genom ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000 och Vygotskij, 1995) samt genom det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020). Metoddelen klargör hur datainsamlingen gått till och vilka urval som gjorts inför intervjuerna. Här presenteras också skolor och informanter samt visas hur den tematiska analysen och de etiska övervägandena format studien. Resultatet av studien visar att det i första hand är förskollärare som genomför kartläggningen i sin klass medan lärare i årskurs 1 får någon form av stöd med genomförandet av speciallärare. Efter bedömning av Hitta språket och Bedömningsstödet i samråd med speciallärare ser stödinsatserna olika ut. På organisationsnivå omnämns pedagogiska forum där speciallärare medverkar. På gruppnivå utgör resultatet grund för planering av anpassningar i klassrumsundervisningen både i förskoleklass och årskurs 1. Speciallärare engageras oftast på individnivå från och med vårterminen i förskoleklass och i årskurs 1. Uppföljning sker systematiskt och skolorna är på väg mot ett större kunskapsfokus i samband med överlämning mellan förskoleklass och årskurs 1. Studiens åtta skolor tar hjälp och stöd av Skolverkets Läsa-skriva-räknagaranti i elevbedömningen vilket visar att en större medvetenhet i skolorna än tidigare genomlysning från Skolinspektionen (2022). Studien visar en likvärdighet i analys- och bedömningskunskaper om Läsa-skriva-räknagarantin oavsett vilken skola eller kommun som eleverna tillhör.  Nyckelord:Läsa-skriva-räknagaranti, sociokulturellt perspektiv, intervjustudie, tematisk analys

Allt fler elever får svårigheter i matematikämnet och undervisningen är till stor del läroboksstyrd. Detta gynnar inte alla elever. Undervisningen bör vara mer varierad och innehålla fler uttrycksformer och synliggöras med stöd av konkret material för att tillgodose elevers olika behov. Övergången från den konkreta fasen till den abstrakta fasen främjas genom laborativt arbete. Denna studie grundar sig på frågan om hur tillgängligheten av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet ser ut. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material och dess betydelse för elevers lärande i matematik på mellanstadiet. Studien var kvalitativ och baserad på nio intervjuer med lärare och specialpedagoger. De teoretiska ramverken som studien utgick ifrån var det sociokulturella perspektivet med medierande verktyg i fokus samt Bruners teori om upplevelsestadier. Resultatet visade att lärarna och specialpedagogerna har en positiv inställning till konkret material på mellanstadiet och att det gynnar lärandet i att gå från det konkreta till det abstrakta. Lärarnas och specialpedagogernas upplevelser var att aktiviteter med konkret material också höjer elevernas motivation, vilket leder till en mer positiv inställning till ämnet. Samtidigt visade studien att tillgängligheten av konkret material varierar på skolorna och att det finns faktorer som begränsar användandet i praktiken. Stora elevgrupper, elevers ovilja, brist på material och kunskap om material var några anledningar. Att inte hinna med matematikbokens alla delar angavs också som ett hinder då det tar tid att arbeta laborativt. Samtidigt visade resultatet att förutsättningar för att arbeta mer varierat finns, då det är lärarna som styr över lektionens innehåll. Resultatet visade att lärarens roll är avgörande i vad för material som används och hur det används. Lärarens kunskaper om material är av betydelse då materialet i sig inte leder till utveckling. Slutsatsen är att konkret material behövs på mellanstadiet för att fler elever ska få ökad förståelse för det matematiska innehållet och uppnå det abstrakta tänkandet.

I denna studie har syftet varit att undersöka hur förskollärare möjliggör för barns språkutveckling under lunchen samt hur förskollärare använder ett språkutvecklande arbetssätt och förhållningssätt till språkutveckling. Syftet undersöktes i två delstudier genom observationer och intervjuer av fem förskollärare på tre förskolor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I delstudie 1 användes videoobservationer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Interaktionsanalys och Tematisk textanalys. I delstudie 2 användes intervjuer som insamlingsmetod och datan analyserades med hjälp av analysmetoden Systematisk textkondensering. Resultatet för delstudie 1 visade att alla fem förskollärare använde lunchen för att möjliggöra till språkutveckling. Detta synliggjordes genom att förskollärarna initierade till samtal och hade ett förhållningssätt i samtalen som var språkutvecklande: förskollärarna presenterade begrepp, benämnde föremål, lyssnade och bekräftade barnen och utgick från barnens uttalanden. Dessutom användes språket för att förmedla kunskap, såsom att använda sig av det talade språket, kroppsspråk och även teckenspråk. Resultatet visade även på att vissa av förskollärarna använde sig av ramsor och lekar vid lunchen. Resultaten för delstudie 2 visade att alla fem förskollärare ansåg att lunchen var en tid för språkutveckling, men i en av intervjuerna uttrycktes en önskan att mer tid skulle finnas till att stödja vissa barn. Resultatet visade på att samtal vid lunchen sker, dock att förskollärarna förhöll sig olika till lunchen. Att förskollärarna ändå möjliggjorde till språkutveckling var givet. Det som skiljde de åt var i hur stor utsträckning samtal förekom och hur nyanserade de var samt huruvida lunchsituationerna innehöll spontana eller planerade undervisningstillfällen.

Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

I den här studien har syftet varit att undersöka förskollärares uppfattningar angående den pedagogiska måltidens ändamål. För att undersöka syftet har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat totalt sex förskollärare från fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter har datan analyserats utifrån en teoretisk grund. Studiens teoretiska grund bygger på fyra begrepp från den sociokulturella teorin: den proximala utvecklingszonen, mediering, appropriering och interaktion. Utöver den sociokulturella teorin har vi även analyserat datan med hjälp av begreppet didaktisk relief.  Resultaten har presenterats utifrån fyra identifierade teman. Dessa teman var: Barns möjligheter till delaktighet och inflytande; samspel och samtalsfärdigheter; normer och värderingar; samt förskollärarens förhållningssätt. Utifrån temat barns möjligheter till delaktighet och inflytande visade resultatet att samtal som utgår från barnens intresse och erfarenheter där alla är delaktiga prioriteras. Barnens samspel uppmuntrades genom att förskolläraren utmanar varje individuellt barn utifrån dess förmåga. De lyfter även att barn under måltiden får möjlighet att utveckla samtalsfärdigheter. Vidare så visade resultatet att normer och värderingar präglar måltidssituationen genom förskolans kultur i form av regler och rutiner. Utifrån det sista temat förskollärarens roll framkommer det bland annat att faktorer i den fysiska miljön och strukturella villkor kan förhindra förskollärares möjligheter att uppnå sina mål som påverkas av förskollärarens förhållningssätt.

Till följd av covid-19 pandemin har det växt fram ett nytt arbetssätt som kombinerar kontors- och distansarbete vilket benämns som hybridarbete. Det är ett flexibelt arbetssätt som har många fördelar och tycks därför vara uppskattat av många, men kan samtidigt innebära en del utmaningar. Tidigare forskning visar till exempel att den flexibilitet som hybridarbete medför kan utgöra en möjlighet för medarbetares hälsa genom ökad balans mellan privat- och arbetsliv. Forskning visar också att interaktionen mellan kollegor kan minska vid hybridarbete vilket kan utgöra en utmaning för medarbetares lärande och hälsa. Syftet med studien är att belysa medarbetares upplevelser av hybridarbete inom en kommunal verksamhet avseende informellt lärande och hälsa. I studien utgörs den teoretiska referensramen av det sociokulturella perspektivet på lärande och teorin känsla av sammanhang (KASAM). Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att medarbetarna upplevde att livspusslet var enklare att få ihop vid hybridarbete. Gällande utmaningar upplevde medarbetarna att interaktionen mellan kollegor minskar. Slutsatsen är att hybridarbete tycks vara ett komplext arbetssätt som både kan möjliggöra och utmana informellt lärande och hälsa hos medarbetaren