No description available.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i matematisk problemlösning då eleverna arbetar tillsammans i grupp. Vidare undersöks elevperspektivet på den estetiska lärprocessen. Studien utförs i en årskurs ett där eleverna får lösa ett matematiskt problem i grupp. Eleverna dokumenterar med en film hur det löser problemet. Elevernas perspektiv undersöks genom att de besvarar en enkät om deras upplevelser. Resultatet av studien är att samtliga grupper löser problemet med hjälp av olika strategier. Genom att eleverna diskuterar och reflekterar med varandra kan de till viss del inspirera varandra till olika lösningsstrategier och lösningar. Slutsatserna resulterar i att problemlösning med estetiska lärprocesser är inspirerande för eleverna och resurskrävande för verksamheten. Genom estetiska lärprocesser kan eleverna konkretisera och reflektera över problemet samt lösa det utan hjälp av den ordinarie matematikboken.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar matematik utifrån förskolans läroplan och hur de arbetar med matematik i enighet med läroplanens strävansmål. Tidigare gjorda studier om pedagogers uppfattningar om matematik i förskolan har visat att pedagogers attityd och inställning till matematik är avgörande för barns matematikutveckling. För att kunna genomföra denna undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra förskollärare för att få en bättre förståelse och insikt i deras inställning. Uppsatsen hade ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att införandet av de mer detaljerade matematiska målen i den reviderade läroplanen har bidragit till ökad medvetenhet hos pedagogerna kring matematik men samtidigt uttrycker de flesta förskollärare att de behöver mer tid för att läsa, diskutera, tolka och komma till en gemensam förståelse för betydelsen av läroplanen. Pedagoger som blivit intervjuade är överens om att barns matematikinlärning sker genom sociala samspel med utgångspunkt i språket och barn lär sig bäst i vardagliga sammanhang. Förskollärarna i undersökningen poängterar även att barns tidiga och positiva erfarenheter av matematik i förskolan har en avgörande betydelse för deras framtida attityd till matematik.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan ser på sitt deltagande i barns lek. Det finns även ett intresse för att undersöka hur pedagogerna anser sig kunna påverka barnen genom den miljö som finns på förskolan. Därmed vill jag själv få en djupare förståelse för hur mitt agerande som pedagog kan påverkar barnen i verksamheten. De frågeställningar som är vägledande i mitt arbete är: Vilken betydelse anser sig pedagogerna ha i barns lek? Vad anser pedagogerna om sina möjligheter att påverka miljön i förskolan? Vilken betydelse får min närvaro i barnens lek och hur kan jag som pedagog anpassa miljön för att stimulera barns lek på bästa sätt? För att utforska detta har jag valt att använda mig av litteratur, forskning och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor med hjälp av fyra pedagoger.   Studien har visat att pedagogerna har en stor påverkan på barnen i deras lek. Hur pedagogerna väljer att delta i leken får betydelse för vilka kunskaper barnen kommer erövra. Studien visar även att miljön som barnen har runt om sig får betydelse för vilka lekar som uppstår. / The purpose with this survey is to find out how teacher´s in preschool see on their participation in children’s play. There is also an interest to find out if teachers believe they can affect the children through the environment in preschool. My curiosity is based on whether or not I as a teacher can affect the children in preschool.   My work is based on three questions: Which meaning does teachers think they have in children’s play? What possibilities do the teacher´s think they have to affect the environment in the preschool? What effect has my presence in the children’s play and how can I adjust the environment to stimulate the play?   To explore this I had help from literature, research and qualitative semi-structured interviews. I interviewed four teacher´s in two different preschools.  The studies have shown that teacher´s participation has great influence on the children’s play. How teacher´s choose to participate in the play has great meaning for the experience the children carries with them. The study also shows that the environment is important for which play the children emerges in.

Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa fullföljer sin utbildning och varför andra avbryter studierna på vård och omsorgsprogrammet på Komvux. Av vilken anledning fullföljer inte eleverna sina studier? Vad kan påverka studierna? Studien är kvalitativ och utgår från intervjuer med elever på vård och omsorgsprogrammet. Metoden som användes vid intervjuerna var halvstrukturerade frågor. Studiens konklusion är att eleverna inte fullföljer sina studier främst för att de blir gravida och för att de har svårt att hänga med pga. utbildningens upplägg och studietakt. Eleverna påverkas negativt av sin livssituation som tex att de har familj vilket gör att det är svårt att fokusera på studierna. Även hur undervisning bedrivs påverkar resultat och att det sociokulturella perspektivet har stor vikt för att eleverna skall fullfölja sina studier. Studien visar även att de som fullföljer sina studier sig har ett tydligt mål med sina studier som t.ex. att läsa vidare på Universitetet till sjuksköterska. / The aim of this study is to explore which factors that impact some students to continue and complete their studies in the health care program and why some of them had terminated their education. The method that was used was qualitative research interviews. In other words, interviewing the students with open questions rather than a questionnaire. The conclusion of the study was that the prime reasons for students who terminated their health care program were that they were pregnant or that they experienced that they could not cope with the study pace or the content of the studies. The students expressed that they were stressed by their own private living situation which led to difficulties in focusing on their studies. The results of the study also show how the scope of the health care program impacts on the students’ outcomes as well as how the social-cultural perspectives are of great importance for the success of the students’ attempts to finish their course. Finally, the study shows that they who completed their health care program had a clear goal with their studies e.g. to enter the Department of Nursing at the University.

Syftet med studien är att belysa och diskutera hur vila och återhämtning betraktas och ges utrymme i förskolan. Detta genomförs genom att undersöka verksamma förskollärares syn på vila och återhämtning i förskolans vardag. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i studien betraktar vila och återhämtning som en viktig del av förskolans uppdrag. Det framkommer att vilan ses som en del av helheten i förskolans uppdrag och integreras i den dagliga verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt och förmåga till såväl flexibilitet som individanpassning framstår som viktiga delar för att tillgodose barns behov av vila och återhämtning. / The purpose of this study is to illuminate and discuss how rest and recovery are considered and given space in preschool. This is done by examining active preschool teachers views of rest and recovery in the everyday life of preschools. The method which is used are qualitative interviews with five preschool teachers. The result shows that preschool teachers in the study consider the rest and recovery as an important part of preschool assignments. It appears that rest and recovery is seen as a part of the whole of preschool assignments and integrated into daily operations. The preschool teachers approach and ability for both flexibility and personalization appears as important parts to meet the childrens need for rest and recuperation.

Abstract The purpose of this study is to look at how the educationalists think and work when creating play environments in preschool for children with special needs. The goal is also to show what the educationalists see as possibilities and limitations in modelling their work. The study is based on qualitative interviews with five educators in the working environment. The theoretical outset of this study is based on a socio-cultural perspective. The results showed that the educators create different environments to suit the needs for all children. The play environment are shaped to inspire, challenge and educate. The results showed that the choice of different materials is of great importance in play environments. What the educators strive for in their work is to show visibility and give appropriate access to these materials. There needs to be an appropriate amount of impressions for the children in order for them to maintain their level of focus and concentration. Materials that allow the senses to be activated were shown to be the most important for children with special needs. This can give the children the stimulants they need to be able to learn and develop. In addition the result demonstrates a number of obstacles when modelling play environments. This could be a result of poor financial situations or poor facilities. What is very clear is that when creating and developing play environments it comes down to the educators to be resourceful and creative with the means at hand.

Studiens syfte är att undersöka hur slöjdlärare ser på särskilt stöd i slöjd, deras dilemman kring att utforma stödet och hur mycket tid de lägger på elever i behov av stöd. Frågeställningar i denna studie är: Hur mycket lärartid får elever, i behov av särskilt stöd, i förhållande till andra elever? På vilket sätt anser några slöjdlärare att de ger särskilt stöd under slöjdlektionerna och hur tillgodoser de det särskilda stödet, för att eleverna ska nå lägst betyget E i slöjd? Vilka dilemman, anser de intervjuade slöjdlärarna att det finns i samband med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd? Hur kan särskilt stöd i ämnet slöjd utformas enligt de intervjuade slöjdlärarna? Jag valde att genomföra en multipel fallstudie med fyra fall. Jag korsanalyserade resultaten och generaliserade hur dessa lärare anser att de undervisar elever, i behov av särskilt stöd, på i slöjdämnet. Men jag kunde inte generalisera om vad alla slöjdlärare tycker. Metoden var observationer av fyra slöjdgrupper och intervjuer av fem slöjdlärare. Observationerna visade att elever, i behov av särskilt stöd inte fick mindre lärartid än övriga elever, snarare mer tid. Mina observationer visar att det är de, enligt lärarna, duktiga eleverna som i mer förekommande fall blir utan lärartid. Resultatet visade att när lärarna ger stöd sker det i huvudsak på tre olika sätt. Man kan se det utifrån tre olika perspektiv: Ett, att lärare stöttar eleven, utifrån ett relationellt perspektiv. Två, att lärare underlättar för eleven, utifrån ett kategoriskt perspektiv och tre, att lärare stimulerar elevens tänkande vilket jag analyserat tillhöra Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Det är också dessa perspektiv och idéer som varit studiens teoretiska ansats. Studien belyser även lärarnas dilemman i sitt dagliga arbete. Både vad gäller slöjdens organisering och hur de bör möta elever utifrån nya krav, då ämnet teoretiserats och att arbetstiden upptas alltmer av dokumentation. Lärarna i studien ville ha mer tid med eleverna för när lärarna fick önska ville de ge mer personligt stöd under lektionstid. Det förutsätter antingen mer resurser i klassrummet, eller ett mindre antal elever i grupperna för att klara av att hinna med. I diskussionen belyser studien att de olika perspektiven kan infinna sig samtidigt. Alltså lärare kan tycka runt elevers svårigheter utifrån flera perspektiv på samma gång. Likaså med styrdokument, att kategorisering av elever pågår hela tiden. Studien visade att det är de duktiga eleverna som är ”förlorarna” på grund av att lärarna lägger den största delen av tiden på elever i behov av särskilt stöd och de duktiga får vara mer självgående. / <p>Godkänd</p>

En kort summering av vår studie är att den handlar om förskollärares perspektiv på beslutsprocessen kring barn i behov av särskilt stöd. För att samla information har vi läst om hur tidigare forskning ser ut inom området samt intervjuat sex förskollärare för att ta reda på hur man går tillväga för att tillgodose barn det behov de behöver. I resultatdelen har vi presenterat de svar vi har fått. Vi har bland annat kommit fram till att en beslutsprocess kan se olika ut från fall till fall. I de flesta fall har förskollärarna berättat att ekonomin har en stor roll i beslutet samt att en diagnos på barnet kan vara avgörande när det gäller att få stöd eller inte. Förskollärarna berättar även att de är delaktiga i processen och anser att de har stort inflytande men att vårdnadshavaren och högre chefer är de som är mest väsentliga.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av äldre har när det gäller musik och äldre. Forskning om sambandet mellan musik och äldre är nästintill frånvarande och den forskning som finns om ämnet rör sig främst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgångspunkt i en kombination av forskning om äldre i allmänhet och forskning om äldre med demenssjukdom.   För att söka svar på syfte och forskningsfrågor tar studien sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla är utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för äldre på institution. I studien framkommer en enighet där informanterna menar att musik kan påverka äldre både fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. / The purpose of this study is to explore the thoughts of four persons with formal training in music and their experiences with music and elderlies. Former research of music and elderlies is almost non-existent and the research available is mainly concentrated to the subject music and elderlies with dementia. This study is therefore based on a combination of research of music and elderlies in general and research of music and elderlies with dementia.   The method consists of qualitative interviews, here defined as a semi-structured interview form in dialogue with the informants. The informants have varied backgrounds, but they have in common that they are formally trained in music pedagogy and/or music therapy and work, or have worked, with music and elderlies in an institution. The four informants believe that music may affect the elderlies physically, emotionally, cognitively and socially.