Studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i förskolan, vilket samspel som pedagoger anser kan bli möjligt genom att arbeta med digitala verktyg och pedagogers uppfattningar om digitala verktygs påverkan på barns lärprocesser. Studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer och bygger delvis på det sociokulturella perspektivet som belyser samspelets betydelse för barns lärprocesser. Intervjuerna är gjorda med fem verksamma pedagoger på olika förskolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien visar att samtliga intervjudeltagare såg arbetet med de digitala verktygen som ett viktigt verktyg för att skapa samspel och lärprocesser. Ett annat resultat var attdigitala verktyg upplevdes som roligt för barn att arbeta med. Det kan leda till att det skapas meningsfulla situationer i förskolan där ett lärande kan ske. Resultatet visade även att de digitala verktygen skapar nyfikenhet och utforskande hos barnen. Deltagande pedagoger var delvis positivt inställda till förskolans arbete med IKT. Det har gett en stor variation till det traditionella arbetet, men informanterna såg bristen på utbildning inom IKT och tiden som en begränsning. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är viktigt för samhället i stort. Syftet med studien är att bidra med kunskap om specialpedagogikens roll i det proaktiva arbetet kring språkutveckling i förskolan och skolan. Studien vill vidare belysa värdet av tidiga insatser för att ge barnet/eleven goda förutsättningar i sin fortsatta språkutveckling samt i sin läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt vilar på Vygotskijs teori med det sociokulturella perspektivet i fokus. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sex pedagoger varav fyra är speciallärare och två är specialpedagoger. Studien har en tolkande ansats. Resultatet visar att det tycks finnas en samstämmighet kring de tidiga insatserna i det proaktiva arbetet kring språkutveckling har en avgörande betydelse för barnens fortsatta språkutveckling samt att arbetet ger goda förutsättningar i barnens läs- och skrivutveckling. Resultatet visar också att det förekommer en mängd olika språkutvecklande metoder och arbetssätt men struktur går före aktivitet samt att språkscreeningar används som ett stöd i speciallärarens arbete gentemot pedagogerna. Till sist kan vi också se att speciallärarens roll i förskolan och skolan är viktig, dock har det i den här studien varit svårt att få syn på speciallärarens specifika roll i det proaktiva arbetet. Studien genomsyras av högläsningens betydelse för barns språkutveckling. En specialpedagogisk implikation som framkommer i vårt resultat är att vi som speciallärare i språk-, skriv- och läsutvecklingen har en viktig uppgift i att gestalta och tillföra specialpedagogisk kompetens i förskolan och skolan.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, &amp; Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

Många förskolor arbetar idag med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) för att gynna barnens språkliga och kommunikativa utveckling. Syftet med studien är att undersöka användningen av TAKK och gester i förskolan samt hur TAKK finns representerad i förskolornas miljö. En frågeställning som undersöks är hur förskollärare och barnskötare i förskolan har lärt sig att använda TAKK. En annan är hur TAKK-tavlor (de bilder som förklarar hur olika tecken utförs) och andra gester, deiktiska och ikoniska, används i förskolan samt vilken roll TAKK-tavlan har som didaktiskt verktyg.   För att besvara frågeställningarna utfördes observationer på två förskolor samt en enkätundersökning riktad till de pedagoger som var delaktiga under observationerna. Resultatet belyser pedagogernas förhållningssätt gentemot TAKK och TAKK-tavlor, hur barn och pedagoger använder sig av TAKK och gester samt TAKK-tavlan som didaktiskt verktyg. Resultatet visar även att alla förskollärare och barnskötare som deltog i studien har lärt sig TAKK och att lika många barnskötare som förskollärare har gått på kurs för att lära sig TAKK. I enkätundersökningen svarade fyra av respondenterna att de helt håller med om att det finns TAKK-tavlor för barnen medan två delvis instämde. En respondent var mer tveksam. Resultatet belyser att pedagogernas användning av TAKK-tavlor, tecken och gester påverkar barnens användning av dessa. Använder pedagogerna på en förskola sig av flera TAKK-tecken men väldigt få deiktiska gester, som att peka på något, visar det sig i barnens användning av dessa gester. En förskollärare menar i enkätundersökningen att även om barnen inte förstår det som tecknas tycker de att det är intressant och att de gärna härmar. I resultatet framkommer det att ett aktivt TAKK-användande kan minska antalet deiktiska gester.

The purpose of this study is toget an understanding of howpreschool teachers think about and work with pedagogical documentation and how they visualizeparticipation of the children. As a theoretical frame,we have used the sociocultural perspective of learning and education that is about progress and learning, which is achieved by interaction and cooperation in a social context. This survey is based on interviews and observations which has been compared in order for us to come to conclusions to see if the pedagogical thoughts is equivalent to the practice. The result of the study shows that all of the preschool teachers agree that the pedagogical documentation is an important way to work in order for the children to declare their thoughts and wonders in the environment of the preschool. The thoughts of the children are important in order to develop the organization. The teachers organize the education in a way to create conditions for the children to be able to affect and change thepreschool. The teachers are well aware of their own way to think and act which affects the children’s ability to participate. / I denna studie har vi undersökt förskollärares arbetssätt i den pedagogiska dokumentationenoch strävat efter att få en inblick i pedagogernas tankar kringhur de arbetar för att synliggöra barns delaktighet.Studienutgår från det sociokulturellaperspektivet. Vihar genomfört intervjuer och observationer och jämfört dessa med varandra för att kunna dra slutsatser kring hur de pedagogiska tankarna stämmer överens med praktiken. Studiens resultat visar hur de undersökta pedagogerna arbetar med den pedagogiska dokumentationen.Pedagogernaanser att barnens uttryck är viktiga för innehållet i verksamheten, och de skapar förutsättningar för att barnen ska kunna påverka och förändraarbetssättetoch verksamheten. Studienvisar att pedagogerna har stor medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt och hur detta spelar roll för vilkenmöjlighetdet har för barns delaktighet, samt hur de rent praktiskt arbetar med den pedagogiska dokumentationen.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur TAKK kan användas som en metod för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder förskolepedagogerna sig av TAKK i verksamheten? På vilket sätt kan TAKK användas som metod i kommunikationen mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? Hur är TAKK synligt i verksamheten? Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några centrala begrepp används för att analysera och förstå resultatet. I studien genomfördes deltagande observationer på två olika förskolor, på vilka fem förskolepedagoger deltog. Under observationerna spelades samtalen in, fältanteckningar skrevs och de tecken som fanns uppsatta på väggarna blev fotograferade. Resultatet av studie visar att TAKK används i förskolan, framförallt tillsammans med barnen och att det är mest vid samlingar och matsituationer. Något annat som framkom var att trots tecken-bilder som stöd användes inte TAKK ännu i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Tecken-bilderna skulle kunna användas som ett stöd för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Förskolepedagogerna skulle kunna använda tecken-bilderna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska som ett stöd när de kanske inte kommer på tecknet men det kan även bli mer tydligt för vårdnadshavarna om de samtidigt får se tecknet på bild. Slutsatserna som kan dras av detta är att det var tydligt att förskolepedagogerna hade viljan att använda sig av TAKK i kommunikationen och att de kunde se att det kunde vara en hjälp om både förskolepedagogerna och vårdnadshavarna förstod de olika tecknen. Men det krävs en del arbete från förskolepedagogerna om TAKK ska bli en naturlig metod att använda i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

No description available.

Studiens syfte är att utveckla vårt arbetssätt i musik och hem- och konsumentkunskap samt öka förutsättningarna för elevers förmåga att kombinera teori och praktik. Forskning om lärande i utbildningssammanhang visar stort intresse för begrepp som teori och praktik, vilket vi tar fasta på i föreliggande studie. Studien har en aktionsforskande ansats där vi för in aktioner i både musik- och hem- och konsumentkunskapsundervisning. Aktionerna har genomförts i årskurs åtta och nio. De valda aktionerna gick ut på att synliggöra hur eleverna utifrån valda aktioner arbetade med och kombinerade teori och praktik i våra ämnen. Vi har genom att vi filmat eleverna under deras arbete och sedan analyserat materialet fått fram tre huvudteman: elever visar, elever använder begrepp och elever visar och använder begrepp. Eleverna uttryckte sig i vissa situationer enbart teoretiskt och i andra situationer enbart praktiskt. I resultatet tycker vi oss se att om eleverna använder sig av begrepp de är vana vid i ämnet samt får möjlighet att använda redskap för att förtydliga vad de menar, bidrar det till att lärandet går djupare. Samlärande, vilket aktionerna uppmuntrade, tycks också fungera bättre när eleverna både visar praktiskt och beskriver vad de gör med kända begrepp. Implikationerna för vår fortsatta undervisning är att det behövs ett aktivt arbete både från lärarens och elevens sida för att kunna koppla samman det teoretiska med det praktiska arbetet. Det är även viktigt att eleverna känner till och kan använda ämnesspecifika begrepp. / The aim of this study is to develop our working methods regarding the subjects of Music and Domestic Science, as well as develop the necessary tools to enable pupils to combine both theory and practice. Research relating to learning for educational purposes shows great interest in terminology such as “theory and practice”, which we have focused on in our presented study. The study has an action research approach where we have applied teaching actions in both Music and Domestic Science. The actions have been carried out for school years eight and nine. The chosen actions were to make transparent how pupils work with, and combine theory and practice in our subjects. We have through filming the pupils during their work and subsequent analysis of the material come to three main themes: pupils show, pupils use terminology and pupils show and use terminology. The pupils expressed themselves in some situations purely theoretical and in other situations only practically. Our conclusion is that deeper learning was possible for pupils that expressed themselves in terms that they normally use in the subject and had the possibility to use utensils to explain what they were doing. Cooperative learning, which the actions encouraged, was considered to work well when the pupils showed both practical as well as described what they did with already known terminology. The implications for our continued lessons are that active work is needed both by teachers and pupils in order to combine the theoretical with the practical work, as well as the importance in that pupils know and can use subject-specific terminology.

The reason for my study is to gain knowledge about how pupils perceive their knowledge acquisition in recreation centre. I want to lift the informal learning when the pupils learn something outside educational planning situations. It can be knowledge gathered on their own or with other pupils. The perspective I assume in my study is socio-culturally taken from Lev S. Vygotskijstheory. My empirical material has been based on pupil interviews and observations at a private unit with a section for 30 children in primary school age. The qualitative study shows that a majority of pupilsdo not connect Recreation centre knowledge to informal knowledge activities over time. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på sin kunskapsinhämtning på fritidshemmet. Jag vill lyfta fram det informella lärandet då eleven lär sig någonting utanför pedagogiskt planerade situationer. Det kan vara kunskap som inhämtas på egen hand eller tillsammans med andra elever. Ett sociokulturellt perspektiv inspirerat av Lev S. Vygotskij utgör det teoretiska ramverket för denna studie. Mitt empiriska material har utgått från elevintervjuer och observationer på ett enskilt fritidshem med elever i lågstadieåldern. Den kvalitativa studien visar att en majoritet av eleverna inte kopplar kunskap till informellt lärande över tid.

No description available.