No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare uppfattar och använder grupparbete som arbetsmetod i bildämnet. En kvalitativ studie har genomförts i form av intervjuer med tre bildlärare från tre olika högstadieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att bildlärarna var positivt inställda till att använda grupparbete som arbetsmetod i sin bildundervisning. Att elevers bildspråk, samarbets- och kommunikationsförmåga utvecklas genom grupparbeten var några positiva aspekter som framkom i resultatet. Resultatet visar även att svårigheter som bildlärarna uppfattade med grupparbete var bedömning. En av bildlärarna ansåg att lämpliga moment vid grupparbeten var idé och konceptplanering medan de andra två ansåg att eleverna med fördel kunde arbeta från idé till slutprodukt tillsammans. Resultatet visar även att eleverna uppfattades arbeta självständigt i större utsträckning och var i mindre behov av handledning av läraren, när de arbetade i grupp än när de arbetar individuellt.

Denna studie handlar om den fria lekens betydelse för socialt samspel. Hur och på vilket sätt barnen och pedagogerna använder sig av socialt samspel i leken. Studien bygger på observationer av en barngrupp på en förskola, därefter har resultatet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen som har lyfts upp är socialt samspel, kommunikation och pedagogens förhållningssätt. Observationerna har använts som hjälp till att redovisa resultatet. Resultatet visar att pedagoger har en viktig uppgift att stötta barn som har svårt med det sociala samspelet och hjälpa dem in i leken och under pågående lek. Kommunikationen framträder också som en viktig del i det sociala samspelet då barnen övar på att turas om i leken genom att ta kontakt både verbalt och icke verbalt med varandra. En närvarande pedagog kan kommunicera med barnen så att alla som vill blir delaktiga.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

The aim of this master thesis is to investigate how parents’ in multilingual families perceive language learning and reading for young children, and how their practice of this can be understood in relation to their language situation and cultural background.This study focuses on the interaction between parents’ and young children in the light of the literacy practice. Important concepts such as early childhood literacy and family literacy have been used to study language, culture and literacy practice as phenomena that interact. The theoretical framework is a sociocultural perspective. Through qualitative interviews with seven parents’, it was found that multilingual families have a strong ambition for their children to learn all the languages spoken in the family. They also have a high ambition to read to their children. The ability to do so is not proportional the circumstances to give children a good start at an early age by consciously practicing language and reading to the child in the mother tongue. Lack of access to books in the mother tongue is one of the reasons. Some also prefer reading Swedish books in order to practice Swedish. Another reason is an ambivalent attitude to which order the languages in the family should be prioritized. Considering cultural aspects, the parents’ childhood memories of literacy practices from their background is linked to factors such as parents’ who are illiterate, lack of reading, but also rich oral storytelling traditions. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

This study examines journalism student’s information use atSödertörn University during the writing process of theirbachelor thesis. The students are divided in two groupsfollowing the schools main bachelor programs majoring injournalism.The method used in this study has been a reference analysisof the student’s bibliographies along with five semistructuredinterviews. The study stems upon a socioculturalperspective and drives the thesis that information use is asituated activity. In order to analyze which criteria used bythe students to determine source credibility, the concept of“cognitive authorities” has been used.The results of the reference analysis show that the studentsuse a large quantity of empirical material, first and foremostnewspaper articles. Monographs and anthologies are alsofrequently used and a high quantity of those could also befound in the students’ curriculums.The interview study shows that the respondents are verymuch aware about the differences in writing a news articleand writing a bachelor thesis. But even if the information uselooks different between these two, the demands from thestudents of the sources are similar to the demands found inearlier research on active journalists; they ought to be current,easy to access and credible.This study strengthens the thesis that information use issituated and that the information use among these journalismstudents differs from earlier research groups. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students’ information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students. The teachers mention their ability to guide students in their search for sources and literature.Librarians consider the information literacy of students pretty poor or very poor, and one respondent says that more experienced students often have greater knowledge. The teachers agree that there are differences between more and less experienced students, but both positive and negative exceptions occur. Both librarians and teachers consider information literacy among students as important, because it is important to find relevant information to essays and papers. The three perspectives are connected or not connected to answers that the three librarians and the three teachers reply in interviews. This is important for how they do re-search, talk about and teach information literacy. / Program: Bibliotekarie

The aim of this study was to examine how children in ages 3 to 4 use the public library with the research questions: What does children’s, in ages between 3 and 4, information behavior look like when they visit a public library in leisure time with a parent? What is the nature of interaction between child and parent, child and the staff of the library, and between child and other visitors? What is the function of the cultural tools in relation to the children’s information behavior? The theoretical frame of reference consisted of Lev Vygotsky’s “the zone of proximal development” and Roger Säljö’s theory about using cultural tools. To answer the questions I have observed 4 children together with their mothers and siblings at a public library. From the result of the observations I found that every child had their own information behavior. Two of the children only used one kind of cultural tool – books. The two others used different kinds of cultural tools. They used the computer, the drawing table, read comics and books. They were on different levels in using those cultural tools, depending on earlier experience at the library. The ones who influenced the children’s information behavior most, were the mothers. The children did use the library like their parents did. All the children got some kind of help in their zone of proximal development from their mothers. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs. Vi är intresserade av att undersöka hur barn och pe-dagoger uppfattar leken samt om det finns någon skillnad mellan barns och pedagogers syn på lekens betydelse i förskolan och skolan.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen berättar om verkliga aktiviteter och händelser när det talar om om leken, dels den fria och den styrda leken. Leken enligt barnen och pedagoger är något lust-fyllt och motiverande. Pedagogerna anser även att samspelet har en viktig roll i barnets vardag och att leken utvecklar lärandet.