Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 1 arbetar med läsundervisningen i ämnet svenska samt vilka faktorer som påverkar läsundervisningens upplägg. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. / <p>svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

Studien syftar till att synliggöra vilka faktorer som styr valet av skönlitterärt material och beskriva skönlitteraturens roll i relation till kursplanen. Genom en intervjustudie synliggörs två gymnasielärares selektionsprocesser för skönlitterärt material i SVA. Diskussionen förankras i tidigare forskning kring ett sociokulturellt perspektiv på lärande, litteraturdidaktik och forskning rörande skönlitteratur i andraspråksundervisning. Studien pekar på att litteraturundervisningen i SVA är elevcentrerad och att det skönlitterära materialet väljs utifrån elevens språkliga förmåga och personliga preferenser för att stödja läs- och språkutveckling. Dessutom pekar studien på att litteraturvetenskapligt inriktad undervisning står tillbaka i SVA för en didaktik som influeras av reader-response teori.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med att hantera de konflikter som uppstår mellan barnen, samt hur barnen hanterar konflikterna på egen hand. Vi har även studerat om pedagogerna använder sig av några konflikthanteringsstrategier och i så fall vilka. Studien har gjorts utifrån två olika teoretiska perspektiv, relationell pedagogik och det sociokulturella perspektivet som vi kopplat till vårt ämne. I bakgrunden lyfts begreppet konflikt samt innebörden av det, vilka olika konflikthanteringsstrategier det finns och dess innebörd samt kommunikationens betydelse för konflikthantering. Vi tar även upp om individens självbild och identitet samt på vilket sätt det kan vara viktigt att arbeta med för att skapa en bra atmosfär i förskolan. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat pedagoger, samt observerat pedagoger och barngruppen i sin helhet utifrån en kvalitativ metod. Vår studie har visat att konflikter kan förhindras och lösas genom användning av olika konflikthanteringsstrategier utifrån vad för sorts konflikt som uppstår och vilka barn som är inblandade. Studien har även resulterat i att de flesta pedagoger hävdar att det är viktigt att diskutera konfliktens händelse med de inblandade och låta de delge sina åsikter krig händelsen. Övervägande pedagoger under utförandet av intervjuerna ansåg att arbeta med empiri och samspel är viktigt för att förebygga konflikten. De menar även att man måste diskutera hur man som individ ska vara mot andra människor.

Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur tre F-3-lärare använder skönlitteratur i ämnet svenska och om och hur det kopplas till läroplanens texter om värdegrund. Som metod har vi använt oss av kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Lärarna anser att skönlitteratur har möjlighet att påverka elevernas syn på sin omvärld. Resultaten visar även att lärarna arbetar med skönlitteratur på olika sätt beroende på syftet och att högläsning i större utsträckning än tystläsning har använts i ett värdegrundsarbete. Lärarna anser främst att arbete med skönlitteratur kan vara problematiskt när en enskild elev eller en hel elevgrupp ska få litteratur som ligger på dennes nivå, både i innehåll och textnivå.

Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

Studiens syfte var att undersöka vilken uppfattning åtta förskollärare uttrycker om sitt arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Teoretiskt grundar sig studien på ett sociokulturellt perspektiv och utgår från semistrukturerade intervjuer för att bilda en kvalitativ forskningsprocess. Studiens mest framträdande resultat är att förskollärarna definierar fysisk aktivitet olika samt att endast ett fåtal förskollärare utför dokumentations och utvärderingsarbete gällande fysisk aktivitet. Slutsatsen av studien är att om förskollärare inte bedömer vad som är fysisk aktivitet utifrån samma kriterier, kommer barns fysiska aktivitet kompenseras på olika sätt och därmed blir inte förskolan likvärdig varhelst den sker.

I dagens samhälle tillbringar de flesta små barn i Sverige en stor del av sin vakna tid på förskolan, vilket gör att verksamheten har en betydande roll i barns liv. Trots långa, stressiga dagar måste förskollärare finna sätt att undervisa på, så att barn i förskolan får tid och stöd till att utveckla deras talspråk. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares förhållningssätt gentemot barn kan påverka barns talspråksutveckling. Detta undersökte vi genom att göra kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer i barngrupp. Vi besökte olika förskolor i Mellansverige, där vi träffade sju förskollärare, samt sex olika barngrupper. Vi har i vår studie, tagit avstamp i den sociokulturella teorin. Studiens resultat har visat att barn utvecklas mest då förskollärare utgår från barnens intressen. Detta innebär att det är viktigt att förskollärare lyssnar på vad barn är intresserade av och därefter utgår från det i sin undervisning med barnen. Därför är det viktigt att förskollärare blir medvetna om sitt förhållningssätt gentemot barn. Med förhållningssätt menar vi bemötande, samspel, kommunikation, barnsyn och inkluderande arbetssätt. Begreppet barnsyn innebär hur vuxna ser på barn och gör dem delaktiga i sitt lärande. Att utgå från ett barnperspektiv är att se utifrån barnets synvinkel och inte bara anta vad barnet vill och är intresserad av. En förskollärare som har ett gott förhållningssätt till barn, möjliggör för barn att tillägna sig talets gåva. Detta innebär att barn skapar mening genom att kommunicera och samspela med andra individer i förskolans sociala arena.