Läroplanen för grundskolan betonar att skolan ska främja elevers utvecklinggenom att använda varierade arbetsformer samt ett varierat innehåll. Skolverkets forskningsrapport; Lusten att lära – med fokus på matematik (2001–2002) skriver att en varierad undervisning är viktig i matematik. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av olika artefakter, modes och semiotiska resurser, och till vilken grad, vid introduktionen av matematiklektioner. Vi använde oss av strukturerade observationer med kompletterande intervjuer och bearbetade det insamlade materialet med kodning och kategorisering. Resultatet visar att vilka modes, semiotiska resurser och artefakter, samt hur de används varierar. Slutsatserna av studien är att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka resurser de har tillhands och hur de ska använda sig av dem samt att medvetet välja resurser som tar hänsyn till det multimodala perspektivet.

Genom en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie undersöks här vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning i ämnet moderna språk. Bakgrunden är Skolverkets vision om att grundskolan år 2022 ska ge eleverna en adekvat utbildning inom digital kompetens. Den teoretiska ramen behandlar det sociokulturella perspektivet på lärande. Forskningen som presenteras behandlar olika perspektiv på och strategier för ordinlärning samt hur man lär ut ord i språkundervisningen. Resultatet i undersökningen visar att den undersökta gruppen är väl insatt i digital ordinlärning. Resultatet pekar också på att digitala glosinlärningsprogram är användarvänliga verktyg som passar många olika elever, svårighetsgrader, lärandestilar och inlärningssätt. Inlärningen blir tidseffektiv, eleverna hinner träna fler gånger under samma tidsperiod jämfört med analog glosträning. Eleverna får dessutom omedelbar feedback och läxan kan inte tappas bort, eftersom den finns tillgänglig i molnet och inte på lösa lappar eller i boken. Digital glosinlärning kan även höja motivationen hos eleverna men det är inget självändamål. Nackdelar som synliggjordes var att orden inte lärs in i en kontext vilket kan göra att orden glöms snabbare. Glosinlärningsprogrammen rättar dessutom strängt vid stavning vilket kan vara problematiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationen på glosinlärningen kan även sjunka för de som inte har självdisciplin att hålla sig borta från andra sajter. Studien visar att elever med högre betyg var något mer benägna att använda digitala glosinlärningsprogram. Ett fåtal elever ansåg sig ha sämre IT-vana, och samtliga dessa var flickor. Undersökningen visar också att de digitala programmen ställer höga krav på lärarnas språkliga kompetens och noggrannhet så att orden skrivs in rätt i programmen. Skolan behöver också se till att en god trådlös uppkoppling finns så att eleverna kan använda de digitala programmen utan avbrott.

Denna litteraturöversikt är en sammanställning av ett urval från tidigare forskning som gjorts inom det kooperativa lärandet. Det som specifikt undersöks är det kooperativa lärandets effekter på elevers läskunskaper inom årskurs 1-6. Till denna litteraturöversikt har det tagits del av sjutton peer-reviewed granskade artiklar, vars innehåll överlag visar på en positiv effekt, inte bara på elevers läskunskaper utan även bland de kommunikativa förmågorna överlag. Det framgår även att det främst är låg- och medelpresterande elever som drar mest nytta av det kooperativa lärandets metoder. Dock finns det inget konkret empiriskt material som visar på en positiv effekt för högpresterande elever. En studie som redovisas visar resultat som motsäger vad föregående studier kommit fram till. Framtida forskning bör undersöka hur det kooperativa lärandet kan ge en positiv utveckling av samtliga elevers lärande. Detta för att lärare ska kunna skapa ett mer inkluderande och individanpassat lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>

<p>Validerat; 20160617 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidslärares och rektorers syn på rollen som rastaktivist speglas i hur rastverksamheten organiseras, särskilt i relation till elevers informella lärande. För att finna svar på detta innefattar examensarbetet totalt nio stycken semistrukturerade intervjuer med pedagoger och rektorer. Ur intervjupersonernas svar har det gått att urskilja totalt fem stycken huvudteman och två underteman: personal (med rektorer och pedagoger som underteman), effekter, eleven, arbetsprocesser samt miljö. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats tematiskt. Det sociokulturella perspektivet, med sitt fokus på språk och samverkan har legat till grund för vidare analys och diskussion. Intervjupersonerna har förmedlat vikten av att rastverksamheten är prioriterad och välorganiserad, såväl miljömässigt som arbetsmässigt. I och med det finns möjlighet till positiva effekter för elevernas välmående och utveckling enligt intervjupersonerna. De förmedlade vikten av att ha ledningens stöd i arbetet, som annars ter sig i stort sett omöjligt. Examensarbetet pekar på slutsatser som att arbetet med rastverksamhet kan leda till förbättringar av klassrumsklimat samt förbättringar av inlärning. Det pekar även på att arbetet kan leda till ett högre välmående hos eleverna. Arbetets slutsatser kan även peka på att intervjupersonerna upplever att arbetet med rastverksamhet bör falla under fritidshemmets uppdrag. Vi hoppas i förlängningen att rastverksamheten får en chans att vidareutvecklas på bästa möjliga sätt.

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.

Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.

No description available.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.