<p>Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid. En av dessa var att använda sig utav gemensam arbetsplan utifrån de olika ämnenas kursplaner och mål. Ett annat var pedagogernas medvetenhet om elevernas olikheter. De andra undervisningsstrategierna var användandet av gemensamma genomgångar vid introduktionen av material, individanpassad återkoppling och stöd samt att pedagogerna gav eleverna möjligheter att få visa sina kunskaper. Det fanns även tre inkluderande undervisningsstrategier som kan ses ur ett sociokulturellt perspektiv. En av dessa strategier var att skapa goda relationer och kommunikation. De två andra var att pedagogerna styrde elevernas placeringar och grupperingar med syftet att förbättra elevernas möjligheter för samlärande samt pedagogernas medvetna användning av samlärande i undervisningen. Tyngdpunkten lades kring den kunskap om de skillnader och den variation som finns hos den enskilda individen. Det som också tydligt synliggjordes i de inkluderande undervisningsstrategier pedagogerna använde sig utav var betydelsen av att ha fungerande relationer och kommunikation med elever.</p>

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng. / The purpose of this study is to attain a deeper insight in how vocal coaches view Time and Groove and in what way they use these aspects didactically. Extensive research in this area is lacking, only a few papers and research studies exist. With this in mind, my intention is to acquire a deeper insight in questions concerning various methods in how vocalists can develop their abilities in Time and Groove, and what Time and Groove, both generally and from an educational point of view, is. The theoretical starting point of this study is a socio-cultural perspective focused on how people use various tools to communicate. I have worked with the semi-structured interview method when speaking to the informants. The informants work as vocal teachers; two are primarily teaching jazz music, whereas the other two are more oriented towards pop music. The results demonstrate that all of the informants believe that Time and Groove in music is very important. Their approach on how to work with Time and Groove differ slightly, which can be seen in their use of a variety of tools for practicing, teaching and learning Time and Groove.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor. Resultaten visar att alla pedagoger anser att god Timing är otroligt viktigt i samband med musikutövande. Redskapen och de tekniker som pedagogerna använde för att undervisa i Time, var varierande och viktiga. Det visade sig att en syn pedagogerna hade på Time var att det är kopplat till personligheten hos musiker. De ansåg det vara känsligt och svårt att gå in som pedagog och försöka ändra en elevs Time då det är så starkt kopplat till personligheten. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of ensemble educators’ view of the concept of Time and how it was didactically applied. Our intentions were to gain a deeper insight in the different approaches in becoming a better ensemble educator regarding teaching Time, and what the concept of Time is. The study had its theoretical standpoint in a socio-cultural perspective, which focuses on how people use different tools to communicate with each other’s surroundings. In the study we used the qualitative research interview to attain the answers to our questions. The result indicates that the educators consider a good sense and feel of Time is important for musicians. The fact that the educators who participated in this study played different instruments provided a broad perspective regarding the subject. Each employed different tools and techniques which varied, yet were all important. The study indicated that, accordingly to the educators, one aspect of Time was connected to the personality of the musicians. This latter aspect helped show how sensitive and difficult it can be for an educator to change a student’s perception of Time, especially when considering the close ties between the concept of Time and the musician’s personality.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till.

IKEA Industry Älmhult AB erbjuder en rad förmåner. De arbetar med olika former av friskvård, dels företagshälsovård och arbetsmiljö men även friskvårdsbidrag, massage och olika hälsoundersökningar samt tester. Företagets vision är att ovanstående satsningar ska främja personalens hälsa men menar att de används i liten utsträckning. Syftet med studien var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka de anställdas användande av friskvårdsförmåner vid sin arbetsplats för att synliggöra betydelsen av hälsolitteracitet. Studien genomfördes genom intervjuer med en strukturerad och en semistrukturerad del. Våra data analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet av vår studie visade att 59 % namngav friskvårdsbidrag som en förmån, men endast 28 % använder sig av det. Resultatet visade även att det krävs ytterligare information från företaget och mer lättillgänglig information kring utbud och tillvägagångssätt för att främja användandet av friskvårdsförmåner. Resultatet visade också att eget intresse, kunskap om förmåner samt behov påverkar användandet av förmåner. Vidare såg vi att möjligheten att vara delaktig i beslut gällande förmåner kan motivera anställda att använda dessa. De anställda utbyter information och kunskap genom socialt samspel. De hjälper och stödjer varandra i tolkning av information om friskvårdsförmåner och tillvägagångssätt. De anställda upplever inte att informationen om friskvårdsförmåner är lättillgänglig men vet var de ska söka information om de behöver den, vilket tyder på att de är tillräckligt hälsolitterata. De befinner sig i en arbetskultur som är öppen för lärande genom socialt samspel vilket bidrar till att mycket av informationen och kunskapen sprids kollegor emellan.Våra slutsatser är att bristfällig information, bristande kunskap om förmåner och tillvägagångssätt samt avsaknaden av intresse och behov upplevs som hinder för att använda förmånerna. Vårt förslag till företaget gällande åtgärder rekommenderar vi att sammanställa förmåner i en broschyr, involvera personalen i beslut om förmåner och vara öppna gällande anställdas möjlighet att ställa frågor till kollegor och chefer. I framtida forskning önskar vi studier kring hälsolitteracitet och dess användbarhet i andra kontexter än sjukvården. Vidare önskar vi studier av hur företag kan motivera och inspirera anställda att nyttja friskvårdsförmåner genom att uppmuntra anställda att vara delaktiga i beslut. / IKEA Industry Älmhult AB offer their employees different kind of health promotion privileges, like occupational, massage and health surveys. The company’s vision is that these privileges should work as a health promotion strategy. However, these privileges are used to a low extent. The aim of this study was to examine the use of health privileges by the employees of IKEA Industry in order to highlight the importance of health literacy.  To examine this we used the sociocultural theory. We conducted this study through interviews with structured and semi-structured items. We analysed our data quantitatively and qualitatively. The results showed that it required increased information from the company, more accessible information about the privileges and their approaches. The result also showed that interest, knowledge about health promotion privilege and needs affected the extent use of the privileges. Further, involvement in decisions about the health privilege shared to motivate employees to use them. The employees exchanged information and knowledge by social interaction. They helped and supported each other in the interpretation of the information about the privilege and the approach. The employees did not believe that the information about the health promotion privilege were easily accessible but know where they could search information if they needed it. The knowledge about how to search information indicates that they are health literate. The employees work at the company where the culture encourages learning by social interaction. This means that information and knowledge mediates by colleagues. Our conclusions are that information, lack of knowledge about the privileges and how to use it, absence of interest and needs of the privileges are barriers to use them. Our recommendation to the company is to put together a brochure inclosing all the privileges and how to use them. In addition, we recommend the company to involve the employees in decision-making and encourage them to ask questions to colleagues and managers regarding health promotion privileges. Future research should examine health literacy and it’s usefulness in other contexts then health services. Further, we require studies that focus on how company’s can motivate and inspire employees to use health promotion privilege by letting them be a part of decision-making.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen. Tillgången bör däremot ses som ett existerande problem då en stor del av respondenterna idag kan få tag på cannabis och problematiken kan ligga i den höga frekvensen av vänner som testat. Respondenternas alkohol- och tobaksbruk bör även ses som en betydande riskfaktor.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut. Studien syftar också till att svara på frågan om vilka möjligheter och hinder, vad gäller lärande och kunskapsutveckling, pensionsmötet upplevs innebära. Utgångspunkt för den teoretiska referensramen är det sociokulturella perspektivet på lärande och några centrala begrepp inom teorin som upplevs särskilt aktuella för studien. Tidigare forskning och litteratur som ansetts relevanta är bland annat litteratur om pensionsmötet och det pensionsval mötet mynnar ut i. Då uppsatsen handlar om själva pensionsmötet belyses dessutom forskning som fokuserar på institutionella samtal samt liknande sociala sammanhang som mötet mellan pensionsrådgivare och medarbetare, så som möten mellan banktjänsteman och konsument. Forskningsstrategin som använts i studien är kvalitativ, och empirisk data har samlats genom intervjuer med medarbetare och experter inom området. Resultatet visar att arbetstagaren i många fall hindras få en neutral arena för kunskapsutveckling vad gäller beslut om pension. Hindren kan vara egna fördomar, krångligt upplägg eller rådgivarens roll. Arbetsgivarens roll lyfts också som viktig för framtida lärande i den här typen av möten.

Under mina tjugo år som matematiklärare har jag mött ett flertal elever som utvecklat en oro och en ängslan för matematikämnet. Mitt intresse för matematikångest har växt vilket resulterat i denna studie. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers känslomässiga inställning till matematikämnet samt belysa elevers känslor vid upplevd matematikångest. För att få svar på mina frågeställningar har jag låtit 117 högstadieelever i årskurs 7–9 besvara en enkät om ungdomars inställning till matematikämnet samt djupintervjuat fyra flickor i årskurs 7 och 8 om deras upplevelser av matematikångest. Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats. För att tolka empirin har jag använt både ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv då utgångspunkten är att samspelet är centralt i lärandet och utbildning kan ses som en relationell process. Enkätundersökningen visade att ungdomarnas negativa attityd inför matematikämnet är omfattande. 36 % upplevde någon negativ känsla i samband med matematikämnet och uppgav panik, stress, ångest, rädsla och kaos som exempel. I samband med matematikprov angav hela 95 % minst en negativ känsla. Resultatet vid djupintervjuerna visade att flickorna hade en negativ inställning till matematikämnet och att matematiken gjorde dem ledsna. Det var främst i relation till omgivningen som deras negativa känslor uppkommit. Flickorna pekade på dåliga lärare, krav från föräldrar och att jämföra sig med klasskamrater som möjliga orsaker. Något tydligt mönster om hur flickorna ville bli hjälpta återfanns inte i intervjuerna. Specialläraren bör tillsammans med matematiklärare skapa en tillgänglig lärmiljö i matematik för alla elever - en trivsam och positiv klassrumsmiljö där inga negativa attityder kan slå rot.

Syftet med denna studie var att undersöka en potentiell koppling mellan estetik och specialpedagogik, samt specialpedagogikens möjliga beroende av det sociala samspel estetiken utgör. För att få en djupare förståelse för vårt valda syfte valde vi att utföra intervjuer i olika verksamheter där intervjufrågorna var utformade ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på estetik, specialpedagogik och det sociala samspelet. Studien grundar sig på en forskning av kvalitativ karaktär med abduktion som slutledningsprocess då vår litterära genomgång visade att det fanns behov av forskning i ämnet. Behovet av forskning inom ämnet ledde även till ett medvetet val som innebar att vi slöt oss till de hypoteser som under studien skapades och blev styrkta. Det största och viktigaste resultatet som framtogs i studien var att kopplingen blev funnen, men dock på olikartade vis, där den mest signifikanta slutsatsen som vi drog är att specialpedagogiken är beroende av estetik, men, som nämnts tidigare, på olika vis. Under studiens gång synliggjordes även vikten av det sociala samspelet inom de ovanstående begreppen, samt vikten av respondenternas perspektiv och förhållningssätt.

Vårt syfte med denna studie var att studera förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i relation till barngruppsstorlekar i förskolans verksamhet. Vi genomförde en kvalitativ studie då vi intervjuade tio förskollärare för att ta del av deras uppfattningar om hur det fungerar i deras verksamheter. Vi såg tidigt under studiens gång att förskollärarna såg delaktighet och inflytande som två likvärdiga begrepp. De menar att utan delaktighet kan man inte få inflytande och utan inflytande kan man inte få delaktighet. Studiens resultat visade på att barns möjlighet att delta under demokratiska former i verksamheten påverkas i stora barngrupper, samt att förskollärarnas arbetssätt och förhållningssätt är av stor betydelse. Ett exempel på detta är att barns perspektiv kommer i skymundan då pedagogerna inte hinner med samtal och kommunikation med barnen. Likaså framkom det att värdegrundsarbetet i förskolan är en viktig aspekt för att barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande, då ett fungerande värdegrundsarbete leder till en bra pedagogisk verksamhet. Något som respondenterna ansåg var svårt i de stora barngrupperna. / Our purpose of this study was to study preschool teachers' perceptions of children's participation and influence in relation to group sizes in preschool. We conducted a qualitative study where we interviewed ten preschool teachers to find their views on group sizes in their schools. We saw early in the study that the preschool teachers saw participation and influence as two equivalent concepts. They argue that without the participation one cannot have influence and without influence one cannot get participation. Study results showed that children's opportunity to participate democratically in preschool was affected in large groups, as well as preschool teachers working methods and approach is of great importance. An example of this is that the children’s sense of perspective is not fully fulfilled when the teachers don’t have time for conversation and communication. Likewise, it emerged that values in the preschool is an important aspect for children to be given the opportunity to participate and influence, since good values leads to good educational activities. The teachers felt that there were difficult to sustain good values in large groups of children.