Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats. Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet. I studien framkommer att pedagogernas musikaliska bakgrunder inte skiljer sig avsevärt från varandra. Samtliga pedagoger uppger att deras källa till musik framför allt har varit och är genom lyssnande på radio eller annat medium. Majoriteten hade under sin skoltid lärt sig spela ett instrument, men i nuläget var det bara två som spelade. Samtliga pedagoger uppger att de i regel har samlingar med musikinslag dagligen på förskolan, där alla arbetar aktivt oavsett hur de upplever sin musikaliska förmåga. Samtliga pedagoger har också en positiv syn på musik som språkutvecklande verktyg och pedagogerna har också liknande arbetssätt och material när de arbetar med musik som språkutvecklande verktyg. Studien visar att pedagogernas personliga erfarenheter inte påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg. Alla har en positiv syn på musik som språkutvecklande verktyg och arbetar aktivt med musik oberoende deras upplevda musikaliska förmåga.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas. Frågor som tas upp är vilka avtryck av filosofierna som syns i förskolans fysiska miljö, hur beskriver pedagoger utformandet av den fysiska miljön inom de olika filosofiska inriktningarna samt vilken roll har pedagogen i den fysiska miljön. Resultatet visar att filosofiernas avtryck är väl synliga i miljön och att pedagogerna har tagit inspiration utifrån sin filosofi när de utformar sin miljö. Vidare visar resultatet på både likheter och skillnader i sättet att utforma den fysiska miljön och att miljön har en avgörande betydelse för barns utveckling och lärande. De aspekter som pedagogerna har i åtanke när de utformar sin fysiska miljö är förändringar, färgval, hem- eller verkstadsdiskursen, materialutbud och hur dessa sedan placeras – tillgängligt eller otillgängligt för barnen samt vilken funktion miljön fyller för verksamheten. Resultatet visar även på att samtliga filosofiers pedagogroll är som en medkonstruktör i miljön, dock beskriver pedagogerna den på olika sätt.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language. Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis. The results from the interviews are analyzed in relation to a literature study on the subject. Research on the sociocultural perspective shows that imitation is a natural part of the learning process, communication and language. The form of intertextuality that occurs when texts are imitated and voices are borrowed - dialogism - is not only natural but also necessary for all writing development. We seem to be unable to discern the natural role of imitation in students’ writing development among all respondents.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material. The material has also been analyzed and set against previous research on children with ADHD, and against the background. The results show that all of the informants believe that communication and to build relationships with children who have ADHD have a significant role in these children to get a good education. The result shows that work with children who have ADHD are complex and constantly need to be evaluated and developed for the individual.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket läraren respektive eleverna använder målspråket i ämnet spanska, steg 1 på gymnasiet, samt undersöka om och i så fall hur lärarens målspråksanvändning påverkar eleverna på en nybörjarnivå i språket. Studien har utförts på två gymnasieskolor med hjälp av observationer och intervjuer av de observerade lärarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lärarna använde en väldigt liten del av sin taltid på målspråket, endast 6 %. Eleverna däremot talade mer av sin taltid på målspråket, 54 %. Men det språk som talades på målspråket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna använde endast målspråket till att besvara lärarens faktabaserade frågor eller vid styrda kommunikativa övningar. I denna studie fann jag inga direkta kopplingar mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning mer än att endast faktabaserat tal på målspråket förekom, från såväl lärare som elever. Även om mina resultat inte visade på några samband mellan lärarens och elevernas målspråksanvändning, står jag fast vid min övertygelse om att ett ökat användande av målspråket från läraren kommer öka elevernas användning av målspråket, vilket även styrks av flertalet språkforskare.

Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna: Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod. Empirin består av: fotografier, ljudupptagningar, minnesanteckningar och sparade lådor.   Barnen har i projektet visat att genom tillgång till olika sätt att uttrycka sig med hjälp av ett returmaterial, blev lärande med låg miljöpåverkan möjligt. Genom att kartongerna fungerade som ett inkluderande redskap som inbjöd till många olika typer av kommunikation blev också ett gemensamt skissande möjligt. Andra redskap jag fann ha betydelse i arbetet var: det offentliga rummet, gruppen, verbal kommunikation, pedagogen, tiden, slumpen, pennan, snöret, silvertejpen, saxen, kameran och fotografierna. Några av dem var på förhand utvalda medan några av dem upptäcktes längs vägen. Dessa verktyg kunde på olika sätt verka och samverka i barnens arbete.   Resultatet visas också under januari 2012 i examensutställningen på Konstfack. Utifrån barnens idé att bygga en trappa av kartonger jobbar jag vidare och bygger upp en modul. På ”trappans” sida projiceras sedan fotografier från barnens arbete i syfte att synliggöra deras process.