Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?     Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.     Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt. Samspel och kommunikation är dock av stor betydelse för pedagogernas syn på etiska värden och normer samt hur barn lär dessa.    Speciella pedagogiska arbetsmetoder i barns lärande av etiska värden och normer förekom i två av förskolorna men användes inte alltid, de fanns dock med i deras förhållningssätt. I arbetet med barns lärande av etiska värden och normer delas läroplanen upp i mindre delar för att konkretiseras och göra barns lärande av värden och normer meningsfullt. Detta var den arbetsmetod alla var överens om.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen. För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts. Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna. När det gäller detta tema är slutsatserna att eleverna inte ser det nära sambandet mellan den individuella utvecklingsplanen och det målstyrda arbetet i undervisningen. Eleverna vacklar även mellan, å ena sidan, att se målen som mer övergripande, något som man slutligen ska nå till, å andra sidan, att se dem som läxor som de inte har uppnått i slutet av veckan. Även elevernas medvetenhet gällande den egna utvecklingen i förhållande till målen varierade. Det tredje och sista temat tar upp elevernas upplevelser kring den individuella utvecklingsplanen och en slutsats är att alla intervjudeltagare har en positiv känsla till den individuella utvecklingsplanen.

AbstraktTitel: Lärares pedagogiska verktyg i undervisningen på omvårdnadsprogrammet för elever med svenska som andraspråkInstitution: Sektionen för lärarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet äldre ökar i samhället. Inom vård och omsorg och särskilt inom äldreomsorgen kommer behovet av utbildad vårdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhället på att utbilda vuxna inom vård och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andraspråk. Detta innebär att lärarna står inför utmaningar att utbilda elever med olika bakgrund och förutsättningar till ett yrke som handlar om att ta hand om sjuka, äldre människor och människor i behov av stöd.Syfte. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera på vilket sätt läraren arbetar för att stödja lärande hos elever med svenska som andraspråk på omvårdnadsprogrammetMetod. Kvalitativ ansats har används och sex lärare inom omvårdnadsprogrammet på Komvux har intervjuats. Lärarna har arbetat mellan ett halvt och 20 år. Vid intervjuerna användes frågeguide med öppna frågor och låg grad av standardisering.Resultatet har delats in i två huvudområden som innehåller kategorier och underkategorier. Huvudområdena är: Metoder lärare använder i sitt arbete för att utveckla elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och Att nå målen. Det första huvudområdet beskriver vilka metoder lärarna använder för att stödja eleverna i undervisningen. I det andra huvudområdet beskrivs vad lärarna ser som utmaningar, möjligheter för att stödja eleverna i att nå målen och hur de använder elevernas erfarenheter.Konklusion av studien är att lärarna säger att de använder ett flertal metoder för att stödja elever med svenska som andraspråk. De säger även att elevernas erfarenheter tas till vara i undervisningen. Lärarna efterfrågar också mer kunskap och stöd bland annat av svenskalärare i hur de ska arbeta för att stödja elever med svenska som andraspråk

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi. Observation och reflektion skedde från tre olika synpunkter: min egen, min handledares och eleverna som utvärderade momentet. Resultatet från aktionsstudien visade att eleverna fick fördjupade kunskaper om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet och att de förstod sambanden mellan deras konstruerade stad och städer i verkligheten. Resultaten visade också att elevernas intresse och engagemang väcktes när de rent praktiskt fick arbeta med projektet. Slutsatsen man kunde dra av resultaten var att eleverna uppskattade praktiskt arbete och undersökande arbetsmetoder där de fick möjlighet att utmana sig själva och ta hjälp av varandra i grupp för att nå kunskap.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan är väldigt lätt och om deras rätt att få stimuleras och utvecklas utifrån deras behov. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur pedagoger uppfattar dessa begåvade elever och hur de arbetar för att stötta dem på ett pedagogiskt utvecklande sätt. Efter att ha gått igenom relevant litteratur inom mitt område så använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger. Mina slutsatser blev att begåvade barn inte är något som det pratas mycket om och att det kanske är lätt att det fokuseras för lite på denna elevgrupp. Mina respondenter hade svårt att skilja på begåvade och högpresterande barn men menade att ett begåvat barn är ett barn som lär sig väldigt snabbt utan några hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ där hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven måste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsätta utvecklas. Alla barn har rätt att stimuleras och tycka att skolan är viktig och lärorik. / This study is about the children who think that school is very easy and about their right to be stimulated and develop based on their needs. The purpose of my study is to find out how teachers perceive these gifted students and how they are working to support them in an educational developmental way. After going through the relevant literature in my field I used qualitative interviews to answer my questions and conducted interviews with three working teachers. My conclusions are that gifted children are not something that is discussed and it’s easy to forget to focus on this group of students. My respondents found it difficult to distinguish between gifted and high-performing pupils but said that a gifted child is a child who learns very quickly without any obstacles. All my interviewees, however, showed an awareness of the importance of meeting each individual on their level. They also said that they, together with the pupil, have to find out what that particular pupil needs to work on to continue to develop. All children have the right to be stimulated and to think that school is important and educational.

We live in a society where the technology has an enormous role in our lives. The average age of using digital tools among Swedish people is down to a very young age. In the recent period of time there has been much debate about tablets and their use in preschools. The aim of this study is to examine the preschool teachers experiences and perceptions of tablet use and how the implementation of the tablets benefits the school activities. What is central to this research is not how kids use the tablet, but how educators are using the tablet device as supplement for children’s development. A qualitative method is used on this study in form of interviews. Results of the interviews showed that teacher who went on a further education in tablet use was more knowledgeable in tablet use then the teachers who didn’t went.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

In Kenya, mobile technology is widely used, with more and more people gaining access to the Internet. Mobile technology has the potential to support learning and improve lives, particular those of impoverished people. In this study, 30 Kenyan runners from poor backgrounds and with limited formal education participated. They were provided with a basic smartphone and Internet data bundles for one year so that they could participate in m-learning. The participatory action research approach was used. Sources of data included interviews, observations, fieldnotes, web inquiries, and mobile log files. A sociocultural perspective was used to analyze how the participants learned informally using the smartphones. Findings indicate that the Kenyan runners’ rapid appropriation and mastery of the smartphones was based on their curiosity and interest in sports. The runners’ skills and knowledge increased over time, showing how digital resources improved their training, increased their social interactions, developed entrepreneurial skills, created awareness in and with the rest of society, and improved participation in m-learning. Sociocultural analysis showed that feedback from peers and the tool itself were both significant for learning. The participants themselves influenced the research process. From their interest emerged an online course (MOOC) about human rights. Key challenges in the process were power consumption, lack of electricity, and the availability and cost of Internet access. A lack of critical attitude about content on the Internet was also discernible. The main findings highlight how mobile technology can not only improve daily lives, but also develop new ways for people to participate in mlearning. / I Kenya är användningen av mobilteknologi och Internet utbredd och ökar stadigt. Mobilteknik visar sig ha potential att öka medborgares intressen för lärande och kunskap, och därigenom förbättra livssituationen särskilt för fattiga människor. Den här studien syftade till att med deltagande aktionsforskning analysera hur sådana processer går till. I studien deltog 30 kenyanska löpare från fattiga förhållanden och med begränsad formell utbildning. Deltagarna utrustades med en enkel smartphone med fri surf under ett år och följdes med intervjuer, observationer, webbenkäter och mobilspårning. Deras lärandeprocesser analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv om hur teknik tillägnas – approrieras – och används i vardagliga praktiker och utvecklar lärande. Resultaten visade att de kenyanska löparna snabbt approprierade telefonerna och fann utifrån nyfikenhet och intresset för idrott olika sätt att använda dem. Kunskaper och färdigheter utvecklades över tid och de digitala resurserna förbättrade löparnas träning, ökade sociala interaktioner, utvecklade entreprenöriella färdigheter och nya synsätt på sina möjligheter i världen. Den sociokulturella analysen visade även att feedback från andra deltagare och/eller av tekniken i sig hade betydelse för lärandet. Forskningsprocessen påverkades av deltagarna och utifrån deras intresse skapades en on-line kurs (MOOC) om Mänskliga rättigheter. Problem i studien var telefonens energiförbrukning, brist på elektricitet, tillgång till och kostnad för Internet samt deltagarnas kritiska förhållningssätt till Internet. Det övergripande resultatet är att mobilteknologi kan förbättra livsvillkor och skapa nya vägar till lärande.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnens matematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolan ordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripande forskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen om sina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barns lärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation och intervju som metod. Videodokumentationer har genomförts parallellt med intervjuerna med barnen. Totalt har åtta barn från två olika förskolor deltagit i studien. Tidigare forskning inom detta område utgår vanligtvis ifrån fenomonografiskt perspektiv samt variationsteorin. Resultatet av denna undersökning visar på att barn använder sig av olika strategier då de ordnar och sorterar olika föremål. Framförallt utgick de flesta barnen efter föremålens färg och modell. Det synliggjordes också att flera barn istället för att använda det verbala språket använde sig av kroppsspråket med hjälp av tecken och peka med fingrarna. I resultatet belystes även att det var flera barn som gjorde på liknande vis då de sorterade och ordnade vissa föremål som utgjordes av helikoptrar och flygplansom användes i båda aktionerna. Det var större variation i barnens strategier då de ordnade och sorterade legoföremål.