I examensarbetet analyseras ett läromedel i svenska för årskurs 3. Ett gemensamt intresse för språkutvecklande arbetsmetoder styrde intresset till ZickZack, vilket är en relativt ny läromedelsserie i svenska. Med utgångspunkt i ett hur-perspektiv beskrivs och diskuteras undervisningen i ZickZack i relation till cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod och kursplanen. Syftet är att bidra till en ökad förståelse i hur undervisningen kan planeras och utföras utifrån cirkelmodellens olika faser i ett läs- och skrivutvecklande syfte. I analysen undersöks även hur ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 utifrån läroplanen. För att söka svar på analysens frågeställningar valdes en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv. I analysen visas en sammanställning av den pedagogiska planeringen utifrån cirkelmodellens genrebaserade undervisning där det tydligt synliggörs hur arbetet i elevböckerna och lärarhandledningen genomförs. Utifrån analysens hur-perspektiv framkommer att viktiga verktyg i cirkelmodellens arbetsmetod är den sociala interaktionen och det gemensamma metaspråket. Tydligt är även att arbetet utifrån olika texttyper fungerar som ett stöd i elevernas språkutveckling. Analysens resultat visar slutligen att läs- och skrivundervisningen i läromedlet ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 i läroplanen.

Fokusområdet för denna studie är att undersöka flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Utifrån kartläggning av tidigare forskning inom detta område synliggörs att det saknas studier kring hur pedagoger lyfter flerspråkiga barns perspektiv under läsaktiviteter i förskolan för att möjliggöra barns delaktighet, vilket lägger grunden för studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Genom detta har följande forskningsfråga operationaliserats fram “Hur lyfter pedagoger flerspråkiga barns perspektiv i syfte att öka barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter?”. Observationer under läsaktiviteter har genomförts på en mångkulturell förskola med två pedagoger och sju barn mellan 3-5 år. Det insamlade datamaterialet kommer att analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av konversationsanalys. Resultat visar att pedagogers sätt att använda pauser under samtal, barns gemensamma tidigare erfarenheter från förskolans vardag och bokens innehåll genom turtagning skapar förutsättning för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktiviteter. Slutsatsen utifrån denna studie är att pedagogers olika sätt att lyfta flerspråkiga barns perspektiv har betydelse för barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger som arbetar inom förskolan ser på begreppet inkludering. Syftet är också att studera och analysera vilka pedagogiska strategier förskollärare och specialpedagoger använder sig av för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken på förskolan. Studiens teoretiska referensram utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vi har valt en kvalitativ ansats där intervjuer av förskollärare och specialpedagoger har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet i vår studie visar att det finns en osäkerhet på förskolan kring vad som menas med begreppet inkludering. Vi kan också se att vidareutbildning med betoning på specialpedagogik ökar medvetenheten om hur man arbetar inkluderande. Strategier som beskrivs för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken på förskolan är stöd i kommunikationen, vuxenstöd i den fria leken och att anpassa miljön efter barnens behov. Förskollärare efterfrågar tid till reflektion för att utveckla sina strategier och i detta arbete söker man stöd av specialpedagogen. Slutsatsen som kan dras är att förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och syn på barnen spelar stor roll för vilka strategier man använder för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i den fria leken. Förskollärarna blir själva verktyget i de strategier man använder. Trots att både förskollärare och specialpedagoger verkar sträva efter att arbeta med inkludering utifrån ett kritiskt perspektiv så ser vi att i slutändan används ändå strategier utifrån ett individuellt/ kompensatoriskt perspektiv.

I och med att det skett en ökad migration till Sverige har skolans arbetssätt och pedagogik påverkats för att anpassas till samhället. Var femte elev i den svenska skolan har utländsk bakgrund. Den mångkulturella variationen i klassrummen ställer höga krav på lärarnas didaktiska kompetens vilket gör syftet med den här studien angeläget. Syftet med studien är att granska och sammanställa tidigare forskning som behandlar lärares didaktiska kompetens och arbetet för att främja ett inkluderande klassrum under 2000-talet. Genom att anta ett kritiskt perspektiv på de artiklar som valts ut skapas möjligheter att se forskningen ur ett nytt perspektiv. I den här studien kunde det urskiljas vikten av språket som verktyg i framförallt den interkulturella pedagogiken. I diskussionen synliggörs en "annanhet" som artiklarna betonar och hur "annanheten" kan påverka den didaktiska kompetensen och det inkluderande arbetet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

Syftet med vår studie är att studera hur förskollärare uppfattar lärmiljöns betydelse för den fria leken samt hur förskollärare aktivt arbetar med lärmiljön för att främja den fria leken. Vi samlade in det empiriska underlaget genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med frågor utformade till förskollärare. Resultatet visar en samstämmig bild hos informanterna där lärmiljön framstår som betydelsefull i förhållande till barns fria lek, resultatet visar även på att en väl genomtänkt lärmiljö där fokus ligger på barns intressen främjar barns fria lek och därigenom barns utveckling och lärande.

Lärares kompetens är avgörande för att kunna bedriva god undervisning för elever i svårigheter, men överlag är kunskapen låg när det gäller elever med språkstörning. Vårt syfte med denna studie har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva olika yrkesgruppers uppfattningar om språkstörning men också att lyfta fram hur en språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut för eleverna. Ytterligare ett syfte har varit att fokusera på framgångsfaktorer som kan bidra till att elever undviker skolmisslyckanden. Vi har valt att skriva en kvalitativ uppsats eftersom vi ville få fatt på uppfattningar som olika yrkesgrupper såsom; speciallärare, logopeder och talpedagoger har. Vi genomförde vår undersökning genom grupp/parintervjuer och observationer. Vi valde att göra ett strategiskt urval då vi ville möta olika yrkesgrupper som hade stor erfarenhet av vårt intresseområde. Därför besökte vi två tal- och språkklasser. Vi intervjuade även personer som driver ett projekt för att hitta hållbara metoder som gynnar elevgruppen. Deltagarna beskrev elevgruppens svårigheter med språket som svårt med språkförståelsen, uttal, litet ordförråd, ordmobiliseringssvårigheter, litet arbetsminne och behov av struktur. De poängterade att en anpassad undervisning är viktig och de genomför den med hjälp av ord- och begreppsförklaringar, ger eleverna förförståelse, repetition och bildstöd. De framgångsfaktorer som deltagarna framhöll var vikten av repetition, goda relationer och ett gott samarbete kollegor emellan. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar vår studie på så sätt att samspel är viktigt för att lärande ska ske och detta syns på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Även känslan av sammanhang [KASAM]blir synligt genom att deltagarna gör undervisningen begriplig genom mycket bildstöd, gör den hanterbar genom relationerna och slutligen meningsfull genom samspelet.

No description available.

Denna studie har en tidigare genomförd litteraturstudie som bakgrund vilken syftade till att kartlägga den kunskapssyn som ligger bakom mätning av elevers läsförståelse. Litteraturstudien visade att forskningsområdet är eftersatt men i en försiktig slutsats konstaterades att det nationella läsförståelseprovet under Lgy11 bättre verkar spegla samhällets kunskapssyn än under Lpf94. Syftet med föreliggande studie var att, genom kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet, undersöka hur mätning av läsförståelse kan göras tillförlitlig. Resultatet av föreliggande studie visade att muntliga och skriftliga uppgifter med fokus på helhetsförståelse samt förmågan att koppla det lästa till omvärlden är de sätt på vilka informanterna huvudsakligen mäter läsförståelse. Bedömningssätt likt det nationella läsförståelseprovet tar väldigt lite eller i vissa fall ingen plats i undervisningen. Av resultatet framgick också att det finns olika typer av läsförståelse som verkar testas mest tillförlitligt på olika sätt: den tekniska sidan av läsförståelse är mer lämpligt att pröva med hjälp av läsprov; den bredare typen av läsförståelse som innefattar helhetsförståelse samt förmågan att dra paralleller till omvärlden är mer lämpligt att pröva med hjälp av diskussioner och skriftliga uppgifter. / <p>svenska</p>

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap för hur några förskollärare beskriver att de arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Både statistik och tidigare forskning lyfter att flerspråkiga barn har ökat i förskolan, vilket betyder att det är viktigt att ha kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling. Vi undersöker hur förskollärarna beskriver att de arbetar med flerspråkiga barn för att stimulera barns modersmål och majoritetsspråk. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex stycken förskollärare på fyra olika förskolor. Vi har analyserat datainsamlingen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet beskriver förskollärarna hur de arbetar med majoritetsspråk och modersmål i förskolan. De använder bland annat högläsning, sång, multimodala medier, rim och ramsor, kroppsspråk och bilder för att stimulera språket. Förskollärarna beskriver att vårdnadshavarnas roll är betydelsefull då de har kunskaper om sitt barn som förskollärarna kan ta del av. Vårdnadshavarna är alltså till stor hjälp för att stimulera barns modersmål. Även miljö och material har stor betydelse för barns språkutveckling. Modersmålet är en grund för lärande i andra ämneskunskaper och vidare språkutveckling.