Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori. Studiens resultat pekar på att lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram genom mellanmänskliga möten. Genom förstelärarens och speciallärarens särskilda yrkesskicklighet och genom lärarnas vilja att utvecklas i sin yrkesroll skapas goda möjligheter för att lärande ska ske. Specialläraren presenteras i ett nytt ljus, där relationella inslag gör sig gällande. Det handlar om utveckling av undervisnings- och lärandemiljöer och förebyggande arbete genom kvalificerad handledning. Förstelärarens arbete för att skapa pedagogiska mötesplatser, handleda kollegor och utveckla undervisningen på skolan synliggörs i studien.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ”Hur ser pedagoger på inkludering?”För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har. I förskolan ses inkludering som en naturlig del i verksamheten. Därför ville vi undersöka hur förskollärare och grundskollärare ser på inkludering av barn i behov av särskilt stöd och hur ”en skola för alla” kan uppnås.Resultatet tyder på en viss skillnad hos förskollärares och grundskollärares syn på inkludering. Olika grader av inkludering används och vi kan utläsa ur resultatet att det rör sig om svag- eller stark inkludering.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fortbildning på ”Complete Vocal Institute”, CVI, påverkar och bidrar till sångpedagogers undervisningssätt. Bakgrundskapitlet ger en kort beskrivning av den fortbildning på ”Complete Vocal Institute” som informanterna i studien har gått. Vidare följer en presentation av komplett sångtekniks (CVT:s) grundare Cathrine Sadolin, hur CVT växte fram samt av metodens innebörd och funktion. Därefter presenteras tidigare forskning inom ämnesområdet och närliggande områden samt studiens teoretiska utgångspunkt.   Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger som fortbildat sig genom CVI:s treåriga utbildning som berättigar till undervisning i CVT. I resultatet presenteras analysen av pedagogernas berättelser kring hur fortbildningen har påverkat och bidragit till deras undervisningssätt. Det framkommer att pedagogerna har tillgodogjort sig flera pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom fortbildningen. Bland dessa kan nämnas CVT:s sångtekniska terminologi, olika undervisningssätt samt förhållningssättet att alltid låta undervisningen utgå från elevens smak och motivation. I det avslutande diskussionskapitlet lyfts valda aspekter ur resultatet fram och diskuteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande samt till tidigare forskning. Aspekter som diskuteras är bland annat pedagogernas berättelser kring verktyget att undervisa utifrån olika undervisningssätt samt det pedagogiska förhållningssättet att ge ansvaret till eleven. / The aim of the present study is to explore how training at Complete Vocal Institute, CVI, affects and contributes to singing teachers way of teaching. The background chapter gives a brief description of the training course at CVI, followed by a presentation of the founder of Complete Song Technique (CVT), Cathrine Sadolin, how the technique evolved and its described meaning and function. Previous research in related fields is presented and the chapter concludes with the socio-cultural perspective, which form the basic understanding of this study. The study consists of four interviews with four singing teachers who have participated in a three-year training course at CVI, to become certified CVT-teachers. The result presents the analysis of the teachers' stories about how this training has influenced and contributed to their teaching methods. It appears that they have gained several educational tools and approaches through CVI including the CVT's vocals technical terminology, different teaching methods and a pedagogical approach to always let the student's taste and motivation constitute the base for learning. The concluding discussion highlights selected aspects of the results, which is discussed in relation to the socio-cultural perspective on learning and previous research. Aspects discussed include the teachers' emphasis on the importance of using five described different techniques as pedagogical tools as well as the approach of giving students responsibility for their learning process.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund. Resultatet visar att uppväxtmiljöer och medias påverkan spelar roll i valet av instrument, men för att fortsätta spela efter ungdomsåren krävs en starkare ambition eller förebild. Diskussionen belyser exempelvis idolskapets fram- och baksidor samt hur efterfrågan på idoler förändras med tiden. En slutsats är att förebilder är viktiga, men också föränderliga förutsättningar för bibehållen motivation för spelande. / This is a study of how role models and idols affect the choice of instrument and music, with focus on the electric guitar, and which other driving forces that affect this. The intention with the study is to achieve knowledge about different driving forces that affect the will of playing an instrument. The theoretical point of the study is the sociocultural theory. Earlier studies on the subject are about social values, the affect role models have on people, and the frames of teaching and learning. I have used qualitative interviews, and my informants are electric guitarists with varied age and musical background. The result shows that growing-up environments and the affection from media affect the choice of instrument, but a stronger ambition is needed to keep on playing after the youth has passed. The discussion enlightens for example the positive and the negative sides of idolizing, and how the demand for idols changes through time. One conclusion is that role models are important but also changing conditions for sustained motivation in playing.

The purpose of the study is to investigate educators’ attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children’s learning in preschool. The questions posed in the study are:  How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?  How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?  What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators? In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies. The study is based on Vygotsky’s sociocultural perspective in which children learn through interaction with others. The result of the study shows that popular culture is difficult to define. The educators give examples of cultural activities, games and toys. Popular culture is part of preschool and is made evident through children´s play. All educators show both positive and negative attitudes toward popular culture. It is considered positive when it is inherent in children’s interests and culture. On the other hand it is considered negative because of the possible bad influence on children or because of the risk of taking too much space in the children’s activities. All preschools had restrictions on popular culture in one way or another and the biggest differences can be found between the Waldorf preschool and the Reggio Emilia preschool.

Sammanfattning Studien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Förskollärarna uttrycker att matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Under observationerna noterades att förskollärarna medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Förskollärarna uttrycker att de är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. De anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar förskollärarna att de själva som förskollärare först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar förskollärarna att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.  Slutsatsen är att förskollärarna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som de synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där förskollärarna kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen. Verksamheten och interaktionen mellan fyra elever observerades. Det empiriska materialet påvisar pedagogens positiva inställning till metoden, Att skriva sig till läsning. Tragetonmetoden beskrivs som utvecklande och möjlighetsskapande för elevernas läs- och skrivutveckling. Eleverna ansåg datorn som ett naturligt redskap i verksamheten, samt ett roligt skrivverktyg. Det talas om att eleverna skriver betydligt mer med skrivverktyget datorn i jämförelse med att skriva för hand. Samspel och samtal sker konstant mellan eleverna, där de skriver och samtalar kring texten. Den få nackdelar som empirin påvisar är de tekniska delarna kring datorn, till exempel placering av datorer på grund av uppkoppling.

I denna studie är syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillämpar ett inkluderande arbetssätt av förskolebarn med hörselnedsättning. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där språk och interaktion anses grundläggande för lärande. För att kunna svara på forskningsfrågorna har observationer samt intervjuer utförts. Utifrån resultatet kan vi se att ett frekvent användande av tecken och förstärkning är av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsättning och ge dem samma förutsättningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet går att utläsa miljöns påverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsättningar. Genom sex punkter sammanställs studiens slutsatser vilka listar vad vi anser vara viktigt att tänka på kring arbetet med barn med hörselnedsättning. Grundläggande för en god inkludering är enligt oss att anpassa verksamheten utan att överbetona eller negligera hörselnedsättningen. / The purpose of this study is to examine how pedagogues apply an inclusive method of teaching preschool children with hearing impairment. This process will be examined from a sociocultural perspective, where language and interaction is considered a basic foundation for teaching. Interviews and field observations have been conducted in order to effectively address our outlined research questions. The results indicate that frequent use of signs and body language is crucial in providing children with hearing impairment with the same opportunity to engage in contextual learning. Our findings illustrate the importance of environmental factors, as well as how they are utilized when adapting school curriculums to individual circumstances. This study is summarized into six points, which lists important things to consider while working with children with hearing impairment. Our findings conclude that the foundation for an inclusive learning environment is to adapt the school curriculum without emphasizing or neglecting the hearing impairment.

Denna uppsats är ett examensarbete på 15 hp och behandlar hur förskollärare och barn, på en förskola, upplever barns inflytande och delaktighet i verksamheten. Studiens syfte är att få en inblick i och förståelse för hur förskollärare och barn upplever barns inflytande och delaktighet, på en förskola. Vi vill även undersöka förhållandet mellan deras upplevelser. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats och empiri har samlats in via intervjuer och fokusgrupper. Vår text är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv med en filosofisk hållning inspirerad av Reggio Emilia filosofin. I resultatet framkom det att förskollärarna upplevde olika påverkansfaktorer för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Barnen i studien upplevde sig nöjda med hur mycket de fick bestämma. I resultatet vid jämförandet av gruppernas upplevelser såg vi en likhet i att både förskollärarna och barnen menade att olika mötesplatser har en central roll gällande barns inflytande och delaktighet. Förskollärarna var dock oroade över att barnen inte ges samma möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Vårt resultat visar att barnen inte reflekterat över detta.