Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande. Strävan är att hitta arbetssätt där ämnena media och svenska som andraspråk kan integreras. För att kunna besvara frågorna har en fallstudie genomförts på en gymnasieskola i centrala Stockholm våren 2014. De tre informanter som deltagit i studien går i samma klass på introduktionsprogrammet, läser svenska som andraspråk och har varit i Sverige mellan 7 månader och 2 år. Informanterna har deltagit i två workshops där de fått berätta om och beskriva sin favoritplats. Först fick de berätta utifrån minnet och sedan utifrån ett eller två fotografier av platsen, som de själva fotograferat och valt ut. Informanterna har berättat om favoritplatsen muntligt och skriftligt, på sitt modersmål och på svenska. Slutligen samtalade och diskuterade de några intervjufrågor som handlar om språkinlärning, skrift och bild. Resultaten kommer dels att redogöras i en uppsats och dels i en gestaltande del. Tanken är att gestaltningen ska försöka återge innehållet i undersökningen i en filmloop, där informanterna berättar om sin favoritplats samtidigt som deras fotografier blir tydligare och tydligare. Gestaltningen innehåller till en viss del symbolik, där informanternas inlärarspråk liknas vid ett pussel. Ett pussel där vissa bitar fortfarande saknas och som måste placeras på rätt plats för att skapa en helhet. Resultatet i studien visade att bilder kan främja språkinlärningen på flera sätt, att tala om bilder kan förtydliga och förankra en persons tankar i ord. Då eleverna fick ha sina bilder att skriva utifrån, blev de skrivna texterna på olika sätt mer avancerade, än de texter som skrevs utan bild. Men som en informant menade, är det inte alltid positivt med bilder kopplat till språk. Detta eftersom fantasin används mer då man inte har några bilder. Samma elev kom senare fram till att fantasin också består av bilder, bilder som finns i våra tankar som hjälper oss att uttrycka oss med ord.

Syftet med detta arbete är att ta reda på gitarrlärares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier används i gitarrundervisningen på musikutbildningar på olika nivåer. För att uppnå detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlärare. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lärare, med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, får fler källor att inhämta lektionsmaterial ifrån och att informationen är mer lättillgänglig nu än förr. Det framkommer också av resultatet att lättillgängligheten kan vara någonting negativt och kan lämna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna är att lärare anser att undervisningen blir bättre med hjälp av digitala verktyg och sociala medier, om de används på rätt sätt. / The purpose of this study is to find out guitar teachers' perceptions of the consequences of the various digital tools and social media used in guitar teaching in music education at different levels. In order to achieve this purpose, I interviewed four practicing guitar teachers. The study is based on a socio-cultural perspective and the result shows that the teachers, with the help of digital tools and social media, get supplementary sources to gather lesson materials from and that the information is more readily available now than before. It also appears from the results that the ease of access can be something negative and can leave a frustration among the students. One of the main conclusions is that teachers believe that teaching is getting better with the help of digital tools and social media, if used in the right way.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att främja elevers motivation till att spela och öva. För att komma närmare ett svar på denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, det vill säga ett perspektiv där det sociala sammanhanget betonas och där läraren ses som en viktig del i lärandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget är det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser även att föräldrar kan påverka elevers motivation och att övning är en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas. Utveckling anses därefter, skapa motivation och övningsrutin vilket är något som föräldrarna kan hjälpa till att skapa. Ett biresultat är att de intervjuade inte ser det som problematiskt om en elev inte alltid tycker att det är roligt att spela i stunden, utan att musicerande i sig kan skapa glädje i framtiden. Vidare visar resultatet att de intervjuade anser att det inte finns några enkla svar och inte endast ett sätt att undervisa på. Alla elever och lärare ses som unika i sig, varför det är viktigt att inta ett flexibelt förhållningssätt och vara öppen inför att skapa en motiverande undervisningsmiljö. / The purpose of this paper is to increase knowledge and understanding of the didactic choices violin pedagogues can do to promote students’ motivation to play and practice. Apropos this end, I have conducted interviews with four violin pedagogues. The theoretical basis is a socio-cultural perspective, taking a holistic approach to the students learning. It is a perspective in which the social aspect is emphasized, in which the tutor is regarded as a prime facilitator in learning. The result shows that the four violin pedagogues believe that the social aspect is most important for student motivation, so the teaching is perceived as meaningful. They also believe that parents can influence students' motivation and that practice is an important factor for students to develop. Development in turn, creates motivation and exercise routines with the help of parents. However, interviewees do not see it as problematic if a student does not always find it fun to play immediately, as learning to make music can create happiness in the future. Furthermore, the results show that the interviewees think that there are no easy answers and not just one way to teach. All students and teachers are unique and it is therefor important to adopt a flexible approach and have an open mind about creating a motivating learning environment.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

Idag är det vanligt att sociala tjänstehundar förekommer i bland annat vård och omsorg. Desto ovanligare är det i svenska skolan. Hur kommer det sig att sociala tjänstehundar inte i större utsträckning förekommer i det pedagogiska arbetet i skolmiljö? Detta självständiga arbete lyfter fram och studerar användandet av hundar i skolmiljö som ett pedagogiskt och hälsofrämjande redskap – en så kallad hundassisterad pedagogik. Den insamlade datan har hämtats genom kvalitativa intervjuer med utbildade hundekipage och utbildningsansvariga instruktörer inom verksamheten samt observationer med elever där hundassisterad pedagogik har skett. Med hjälp av sociokulturella perspektivet, socialkonstruktivismen samt teorin om känsla av sammanhang har materialet analyserats. Vi har funnit att hundassisterad pedagogik är på frammarsch i den svenska skolan. Det framkommer även tydligt att det är hundföraren som anses stå för majoriteten av det pedagogiska arbetet och att hunden agerar som ett ”socialt smörjmedel” för att göra arbetet möjligt. Är hundassisterad pedagogik något för skolan?

Sverige utmärker sig internationellt genom att erbjuda en särskild skolform för elever med utvecklingsstörning. Begreppet "en skola för alla" har debatterats flitigt under årens lopp och enligt en statlig utredning ska grundsärskolan och grundskolan samverka i en sammanhållen skola. Tidigare forskning kring samverkan påpekar att elevperspektivet ofta saknas eller fått en undanskymd roll. Detta arbete handlar om högstadieelever mottagna i grundsärskolan och deras upplevelser av att vara integrerad i grundskolan. Syftet med studien var, att ur ett elevperspektiv identifiera och analysera faktorer som påverkar utvecklingsarbetet mot en skola för alla. Mina frågeställningar var; Vad hindrar eller möjliggör att elever mottagna i grundsärskolan känner sig inkluderade i undervisningen tillsammans med grundskolan? Hur påverkar elevernas upplevelser speciallärarens framtida yrkesroll? Som teoretiskt analysverktyg valde jag ett sociokulturellt perspektiv bland annat för att det har en tydlig koppling till begreppet "en skola för alla". Genom en kvalitativ fallstudie med hermeneutisk ansats hoppades jag fördjupa min förståelse av det studerade fenomenet. Data producerades med hjälp av reflektionsböcker, reflektionssamtal, intervjuer och observationer. Ett narrativt förhållningssätt inspirerade mig genom hela arbetet. Resultatet visar att fenomenet är komplext och pekar på att flertalet elever i studien är relativt nöjda trots att de önskar att de vore mer socialt och pedagogiskt delaktiga i grundskolan. Faktorer som hindrar detta är framförallt den dubbla tillhörigheten och den skriftspråkliga dominansen i grundskolan samt i viss mån även gruppintegrering. Detta skapar stress och påverkar elevernas möjligheter till kommunikation och interaktion. En känsla av sammanhang bidrar till utveckling och lärande i ett sociokulturellt perspektiv liksom vår förmåga att uppfatta de sociokulturella resurser (fysiska och intellektuella artefakter) som finns eller skulle kunna finnas tillgängliga. Min slutsats är att sammanhanget är viktigt för eleverna och eleverna är viktiga för sammanhanget. Om arbetssätt och metoder ska anpassas efter dem måste de också vara en naturlig del av helheten. I ett sociokulturellt perspektiv konstituerar handlingar och praktiker varandra. Studien har bidragit till många nya insikter som kommer att vägleda mig i min framtida gärning som speciallärare vilken jag betraktar främst som ett medierande redskap.

Den här forskningsöversikten innehåller två delar; en sammanfattning av vad som kan sägas om effekterna på elevers lärande och attityder gentemot matematik när digitala spel används i undervisningen; och en analys av vilken potential digitala spel har i ett sociokulturellt klassrum. Resultaten visar att det inte finns någon absolut konsensus bland forskarna men en trend visar på att digitala spel kan ha en positiv effekt på både elevers lärande och attityder gentemot matematik. Fynden visar en del forskning om vilka funktioner i spelen som är fördelaktiga för lärandeprocessen, men vidare forskning behövs. Vidare visar de digitala spelen potential i flera aspekter ur ett sociokulturellt perspektiv. De fynden kommer att diskuteras vidare i uppsatsen. / This review contains two parts; a summary of what can be said about the effects on students learning and attitudes towards mathematics when digital games are used in education; and an analysis of which potential digital games has in a socio cultural classroom. The results show that it is no absolute consensus among the researchers but a trend saying that digital games can have a positive effect on both students learning and attitudes towards mathematics. The findings show some research done about what features in the games that are beneficial for the learning process, but further research is needed. Furthermore, the digital games show potential in several aspects from a socio cultural perspective. Those findings will be further discussed in the paper.

The purpose of my study is to investigate teacher’s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children’s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools. My questions are: What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class? What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children’s curiosity for reading and writing development? The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction. Reading and writing arises from a social-cultural perspective in which social relationships with adults and other children affect the children’s reading and writing. The results of the interviews showed that teachers use different methods to promote children’s literacy development. Teachers whom I have interviewed agree that the social interaction, play and reading aloud are important elements in children's learning and development. Teachers’ perceptions were different on how much to work with development. The reason may be is that the preschool did not have clear objectives for the teachers to work after.

Pupils learn in different ways. It’s up to the teachers´ to give pupils the knowledge they need to live and work in society. The teacher should be aware of the ways of children learn in the classroom and should teach accordingly. Pupils work individually but should even be offered some kind of group work regularly. In this study I chose to put focus on theme work as awork method. The questions I would like to find answers to are: How important is theme work for students´ education according to the teachers inthis study? Why do teachers in this study choose theme work as a method? The result to this study are based on observations and interviews. The observations were made on two occasions of a school class there teachers worked with the theme, moss and lichen. I observed their teaching methods to get the teacher’s opinion about theme work as a teaching method. I chose to interview three teachers at the school. All three practised theme work as a method of teaching. The result of my study shows that the most important thing for the pupils is not theme work, but practicing how to communicate, integrate and discuss. They should be able to connect what they learn at school with their everyday activities and experiences. How a teacher works or what methods are used are not important. The important thing is that the pupils should be able to put all that they learn into practice on a daily basis.

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel. I metoddelen presentas den kvalitativa metoden, som använts för att i intervjuerna ta reda på pedagogers åsikter och erfarenheter inom ämnet. Huvudresultatet visar att motivationen har en stor betydelse för elevers läs- och skrivutveckling. Betydelsefulla faktorer i skapandet av motivation är intresse, anpassa efter individen, bemötande, samspel, samtal, arbetssätt, variation, behov, inre och yttre motivationsfaktorers påverkan och förebyggande motivationsfaktorer.