Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer.Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material.

Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling.Lärarutbildningen: Malmö högskola.Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling. Våra frågeställningar är: •Hur resonerar förskollärare kring musik som språkstimulerande metod? •Vilka olika områden inom språkets lärande anser förskollärarna att musik utvecklar? Vår undersökningsgrupp består av sju stycken förskollärare som vi har intervjuat. Resultatet visar att förskollärarna har förståelse för att språket och musikens rytmer är förankrade hos barnen och att detta har betydelse för barns språkutveckling. Språkets lärande inom kommunikation och samspel kan barnen stimulera via musiken. Våra slutsatser utifrån intervjuerna och forskning är att musik och språk är nära sammanlänkande och att förskollärarna har en tydlig bild av detta.

Studiens syfte är att synliggöra och analysera samspel och makt mellan barn i leken med cyklar på förskolan. För att konkretisera detta fokuserades frågeställningarna på: Hur ser barns samspel ut i leken med cyklar? Hur ser makt ut mellan barn i leken med cyklar? Går det att se ett lärande mellan barn i leken med cyklar? Utifrån ett sociokulturellt lärandeperspektiv studeras lärande och det mänskliga beteende i samspelet mellan grupp och individ. Hur enskilda människor och grupper tillägnar sig och tar i anspråk fysiska och kognitiva resurser belyses. De sociokulturella kontexterna bygger på språk och kommunikation, de grundläggande principerna är deltagande och deltagarnas samspel. Kvalitativ forskningsmetod användes och dokumenterades genom filminspelning och fältanteckning. Observationer gjordes i utemiljö på två förskolor med cyklarna som fokus då cyklarna på förskolan ofta initierar till samspel och makt mellan barn. Resultatet av observationerna visar på att samspel och makt är en stor del i barns vardag på förskolan. Redan i tidig ålder är det viktigt att barn får rätt verktyg för att utveckla sina sociala kompetenser. Ur ett yrkes perspektiv är det viktiga att ta vara på situationerna och skapa ett lärande

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon. Undersökningen är gjord på två olika förskolor i ett mångkulturellt område i Malmö. Vi har bland annat utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där barnen utvecklas i samspel med varandra. Sker samlingen på ren rutin eller är samlingen ett inlärningstillfälle? Det kan vara så att pedagogerna anser att samlingen är ett tillfälle då varje barn uppmärksammas genom att ha ett dagligt närvaroupprop. Vi tycker att undersökningen har varit givande för att vi själva är verksamma inom förskolan. Genom denna undersökning har vi fått ett perspektiv på vad pedagoger och barn anser om samlingen i förskolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare jobbar för att främja utveckling av flerspråkiga barns samtliga språk. För att uppnå syftet har jag använt mig av kvalitativ metod. Tre förskollärare och en barnskötare har intervjuats. Materialet som samlats med hjälp av intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori om lärande som betonar att man lär sig i interaktion med andra, i studien menas alltså barn som lär sig i samspel med framför allt vuxna. Studiens resultat visar att för att utveckla alla sina språk behöver barnen samtala med vuxna som talar dessa språk, men även när pedagogerna inte behärskar barnens alla språk jobbar de med flerspråkighet genom användning av hjälpmedel, kontakt med barnens hem och samarbete mellan avdelningar och förskolor. Att lärarna har ett positivt förhållningssätt till barnens flerspråkighet och att det finns en bra relation mellan lärarna och barnen, där barnen, deras intresse och påverkan på sin vardag på förskolan sätts i centrum, spelar också stor roll för barnens lärande.

Syftet med vår studie är att ta del av och analysera förskolepersonals tankar kring den pedagogiska måltiden. Vår huvudfrågeställning baseras på vad som sker under den pedagogiska måltiden samt hur förskolepersonalen väljer att beskriva den. Våra frågeställningar har utvecklats utifrån förskolepersonalens uppfattningar angående barns lärande under den pedagogiska måltiden. Därför valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med förskolepersonalen för att få fram deras tankar kring måltiden. Vi har valt att använda oss av ordet förskolepersonal eftersom vi har intervjuat personer med olika behörigheter. De kvalitativa intervjuerna utfördes på två förskolor i Skåne som ligger i olika kommuner. Materialet som vi samlade in analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, eftersom detta berör punkter som barns lärande och utveckling. Det sociokulturella perspektivet inrymmer också begrepp som är centrala för denna studie exempelvis den proximala utvecklingszonen. Efter analys av våra intervjuer såg vi ett mönster i att de flesta intervjuade ansåg att vuxna är förebilder under måltiden och att de vuxna behöver uppmärksamma barnen samt lärandet som sker. Den pedagogiska måltiden innehåller mycket lärande för barnen och de intervjuade uppmärksammade matematik samt språk. De framkommer även att det är viktigt att barnen ska ha inflytande över vad de vill äta eller vad man tycker är gott. De intervjuade hade tankar kring lärande kopplat till måltiden. Men lärandet skedde automatiskt och visades först under våra intervjuer samt diskussioner med förskolepersonalen.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på:•Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? •Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende?För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ”fenomenologin”. Syftet med detta har varit att få en bild av hur eleverna uppfattar olika sociala fenomen i deras omvärld. Med en kvalitativ forskningsansats har jag sedan försökt förstå de beskrivna sociala fenomenen utifrån både elevernas egna perspektiv och pedagogernas perspektiv. De elever som har varit föremål för min undersökning har varit 4 pojkar som jag i nuläget undervisar i en SU-grupp. Det är en klass inom grundskolan för normalbegåvade elever i med Aspergers syndrom/högfungerande autism vilka är i behov av särskilt anpassad undervisning. Klassen har hela kommunen som upptagningsområde och i gruppen arbetar också en F-6 lärare. Urvalet av intervjuer, sociala samtal och observation, baserar sig på ovanbeskrivna metodval och mina ursprungliga frågeställningar för detta arbete. Utifrån mina frågeställningar är min slutssats att det är framför allt hur vi definiera de problem som är knutna till de elever som är diagnostiserade autism och inte hur problemen definierar sig själv. Att vi ser dessa elever som själv ägare till problemet och att vi anser det rätt att isolera dem i en mindre grupp över en längre tidsrymd gör att det både hos oss vuxna och hos barnen skapas en förväntan på att så ska det vara. En speciell åtgärdskultur utvecklas därför både hos oss själva och hos barnen. En annan slutsats som man kan dra, är att med en väl planerad och tillrättalagd undervisning skapar man en förutsägbarhet, vilket gynnar integreringen av eleverna i undersökningen. Resultatet som har framkommit ur denna undersökning är att det inom skolan behövs mer sociologisk forskning där man särskilt tittar på utanförskap och avvikande beteende och att man genom att kombinera både ett sociokulturellt och ett patologiskt synsätt i sitt arbete tror jag att man dels kan på ett bättre sätt möta upp barn diagnostiserade autism, men att även övriga barn kan få en bättre struktur i skolvardag. / This is basically about four students, between 10 and 14 who are diagnosed autism. The purpose of this work, is that focusing on everyday situations in which children and adolescents diagnosed autism is part of, investigate and identify the group and organizational problems, which highlights and reinforces deviant behavior. I want to focus on their environment, and from a socio-cultural perspective, looking at situations where pragmatic difficulties, both in terms of communication and interaction-related situation, a crucial feature. The issues I wanted to answer:•What social mechanisms in the group / class / school makes it difficult or beneficial for individuals to communicate and interact with their environment?•What social phenomenon in the group / class / school were highlighted and amplifies or counteracts an abnormal behavior?To access this, I have taken off in "phenomenology." The purpose of this was to get a picture of the students' understanding of different social phenomena in their environments. With a qualitative research approach, I then tried to understand the described social phenomena from both students 'own perspectives and teachers' perspectives.The students who have been the subject of my research have been four boys that I currently teach in an SU group. There is a class in elementary school for normal gifted students in diagnosed Asperger syndrome / high functioning autism that are in need of specially adapted teaching. The class has the entire municipality as its catchment area. The selection of interviews, social conversations and observation is based on abovementioned methodology and my original questions for this work.Based on my research questions is my final statement that it is, above all, how we define the problems associated with those students who are diagnosed autism and not the problem which defines itself. According to that we see these students as self-owners of the problem and that we think it’s ok to segregate them into small groups over a longer period of time, makes it both of us adults and the children created an expectation that it should be like this. A special task culture is therefore being developed both in ourselves and in the children. Another conclusion to be drawn is that with a well-planned and arranged instruction, create a predictable, which favors the integration of students in the survey.The result that has emerged from this study is that the school needed more sociological research in particular by looking at exclusion and deviant behavior and that by combining both a sociocultural and a pathological approach in their work, I think we both can be better way to meet up children diagnosed autism, but that other children can get a better structure of the school day.

Avhandlingen är en kvalitativ studie som presenterar diskussioner om pedagogers förhållningssätt gentemot barn som utmanar arbetsron i förskolan. Vi vill se om det finns en förståelse för att kunna bemöta och hantera dessa barn som utmanar. I avhandlingen presenteras kunskapens betydelse att bemöta barn som utmanar arbetsron i den fria leken inomhus. Förskollärarnas kunskaper utgår ifrån styrdokumentens betydelse samt teori. I vår studie har vi utgått från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. I undersökningen benämns huruvida miljön har betydelse och påverkan angående barns utmanande beteende. Vårt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och två barnskötare på olika förskolor. Resultat vi kom fram till var att både inomhusmiljön samt ett gemensamt förhållningsätt var det som påverkade barn som utmanar den frialeken inomhus. Vi såg även att det fanns skillnader mellan yrkesrollernas bemötande gentemot barn som utmanar arbetsron, detta framkom genom deras kunskap, personlighet samt erfarenhet.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. De utgår ifrån barnens erfarenheter och utvecklingsnivå och det erbjuds olika aktiviteter. Genom intervjuer och observationer framgår det att barnen har tillgång till stimulerande material exempelvis i form av böcker och spel. Majoriteten av barnen berättar att deras första tid i språk- och skriftspråksutvecklingen är lustfylld, flera av barnen är medvetna om hur det lär och varför det är viktigt att kunna läsa och skriva. Samtalet poängteras av pedagogerna och vi finner att interaktionen som Vygotskij (2002) framhåller har en betydande roll i en språkutvecklande lärandemiljö.