SyfteStudien syftar till att bidra med kunskap om dyslexi som upptäcks på gymnasiet. Syftet är att få en uppfattning om hur diagnosen dyslexi upptäcks samt vilken betydelse diagnosen har. Vidare är syftet att beskriva hur dyslexi påverkar elevens syn på sig själv. De frågor studien vill besvara är hur gymnasieskolans aktörer uppfattar elever med dyslexi och vilken funktion läs- och skrivutredningar har på gymnasiet. Andra frågor studien vill besvara är hur eleven förhåller sig till sin diagnos och svårigheter samt om stödet är anpassat för eleven.Teoretisk förankringStudien utgår från den sociokulturella teorin men har även ett psykosocialt och salutogent perspektiv. Den sociokulturella teorin vilar på den ryske psykologen Lev Vygotskijs idéer om att människan föds in i ett socialt sammanhang där kunskaper och färdigheter skapas i relation till andra. Med rätt stöd kan individen nå den proximala utvecklingszonen för lärande menar BrunerVygotskij, vilket innebär att man inte ska se begränsningar hos individen (Alexandersson, 2009; Hjörne & Säljö, 2013). Perspektivet innebär också att man måste se lärandet i sitt sociala och kulturella sammanhang och inte låta det skymma och styra individen mot normativa förväntningar.Det psykosociala perspektivet i studien anser att den omgivande sociala miljön påverkar individen och har betydelse för utvecklingen enligt psykoanalytikern Erik Homburger Eriksson och menar vidare att individer utvecklas genom åtta olika faser i livet. I varje fas står individen inför en förändring och svårigheter som måste lösas. Om individen lyckas upplever individen kompetens och om den misslyckas upplever individen en känsla av att inte duga. I ungdomsåren 12-20 år dominerar identitetsutveckling och rollförvirring och det är viktigt att individen har en framtidstro för att en positiv identitet ska utvecklas och individen är bättre rustad inför vuxenlivets utmaningar (Havnesköld & Mothander, 2009).Antonovsky y beskrev det salutogena perspektivet i vilket han menade att man måste se till friskfaktorerna och vad det är som vidmakthåller hälsa. Han kom fram till individens behov av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet inför livets uppgifter var de komponenter som påverkade hälsan, vilket han kallade för en känsla av sammanhang (KASAM) (Jacobsson, 2008). MetodDatainsamlingen i studien genomutfördes med semistrukturerade intervjuer av med specialpedagoger och elever på gymnasieskolan och en Komvuxenhet. Studien hade en kvalitativ ansats där informanternas berättelser transkriberades och analyserades med hjälp av tematisering av materialet. Materialet bearbetades induktivt samt tolkades sedan hermeneutiskt och rimliga slutsatser drogs. ResultatI studien framkom att specialpedagoger och elever såg olika på diagnosens funktion. Specialpedagogerna på skolorna ansåg att diagnosen inte hade någon funktion för deras arbete med eleverna med några få undantag. Eleverna däremot ansåg att diagnosen var viktig för deras förståelse för problematiken samt att det stärkte dem i deras rätt till stöd. En diagnostisk utredning kunde ge både specialpedagogen och eleven en fördjupad kunskap om styrkorna och svagheterna hos eleven vilket kunde motivera nya sätt att arbeta med svårigheterna. Alla elever i studien tyckte det var märkligt att deras problematik inte hade upptäckts på grundskolan och kände sig svikna. Eleverna menade vidare att mer explicita problem på grundskolorna var orsaken till att de inte blivit synliga som dyslektiker. Ingen av eleverna tyckte att de hade fått tillräckligt stöd på grundskolan. De ansåg däremot att diagnosen hade underlättat deras studier. Stödet eleverna fick på gymnasieskolorna och Komvux var relativt likvärdigt med små variationer.Metoden att upptäckta dyslektiker skilde sig något mellan skolorna där en gymnasieskola använde kommunens screeningsverktyg som en första ingång medan andra skolor förlitade sig på personliga brev skrivna av eleverna eller lärarnas kompetens. Gemensamt var att specialpedagogerna tyckte kommunens screeningsverktyg var ett alltför trubbigt instrument för att hitta dyslektiker.Det framkom i studien att attityder mot dyslektiker lever kvar bland unga människor, att de ser dyslektiker som dummare än andra och att elever med dyslexi har en mer negativ bild av sig själva och sina möjligheter. Specialpedagogerna i studien menade att detta har blivit bättre med åren eftersom kända personer har kommit ut med sin dyslexi och förebilder är viktiga om attityder ska förändras.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra. Vid ett tillfälle upprätthåller eleverna ett utvecklat samspel med ömsesidig turtagning. Däremot förekommer inget samspel mellan eleverna under lektionstid. Initiativ till samspel mellan personal och elever tas av personalen under lektionstid. Samspelet dem emellan utvecklas begränsat på grund av att eleverna inte ges tillräckligt med tid för att ge respons och att personalen inte alltid uppfattar subtila signaler eller tolkar elevernas signaler.

Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärares synpunkter och arbetssätt på läsförståelse och vilka faktorer de anser påverka elevers läsförståelseutveckling. Orsaken till att vi valt att lyfta dessa frågor är PISA:s undersökning som visar på att en del elever i Sverige inte uppnår basnivån. Examensarbetet bygger teoretiskt på det sociokulturella perspektivet samt critical literacy. Dessa teorier har genomsyrat hela arbetet. Genom att studera tidigare forskning fick vi en djupare förståelse för ämnet. Den tidigare forskningen användes sedan för att diskutera och tolka resultatet som framkom i vår studie. Studien är av kvalitativ karaktär, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tre lärare för att samla in empiri. Intervjuerna gjordes i lärarnas klassrum och spelades in på diktafon, för att sedan transkriberas. Utifrån intervjuerna gjordes en reflexiv tematisk analys för att sammanställa ett resultat. Resultatet visar på att lärarna definierar läsförståelse på liknande sätt, där de menar att det handlar om att kunna läsa mellan raderna. Inom läsförståelseundervisningen arbetar lärarna med grupper och ett ämnesövergripande arbetssätt. Majoriteten av lärarna poängterar även vikten av ett bra textval för att läsförståelsen ska utvecklas. Slutligen sammanställs resultatet i en slutsats som visar på att en stor faktor i läsförståelseundervisningen är att samtala om det lästa för att skapa förståelse för det som står mellan raderna.

Det har skett en ökning av antalet elever i den anpassade grundskolan där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) står för den största ökningen. Studiens syfte var att undersöka och ge exempel på hur lärare i den anpassade grundskolan arbetar med kunskapsutveckling för elever med lindrig IF, samt hur samverkan med grundskolan kan se ut gällande dessa elevers möjligheter till deltagande i klassrumsundervisning. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare verksamma inom den anpassade grundskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen utveckling sker i samspel med andra och den proximala utvecklingszonen är det vi har utgått från.  Resultatet visade att det finns en stor variation gällande användandet av bedömningsstöden och i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Vi ser markanta skillnader gällande samverkan mellan de olika skolformerna. För en framgångsrik samverkan blir ledningens kunskaper om den anpassade grundskolan och dess verksamhet av stor betydelse för hur samverkan ser ut. Betydande blir även att ledningen och lokalerna är gemensamma för de båda skolformerna. Vi ser även att det har skett en förändring mot ett större kunskapsfokus kontra det tidigare omsorgsfokuset, även om det är ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete på skolorna.

No description available.

Kristendomen har historiskt sett i undervisningsplaner och läroplaner haft en särställning i svenska skolan. Läroplanen Lgr 22 med tillhörande kommentarmaterial påvisar en fortsatt särställning för kristendomen inom religionskunskapen. Syftet med studien är att undersöka hur kristendomens särställning reflekteras i utvalda lärares didaktiska förhållningsätt gentemot resterande världsreligioner för religionskunskap i årskurs 7–9. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med grundskolelärare i en stad i mellersta Sverige där analysen av resultatet kopplas till sociokulturellt perspektiv. Resultaten av dessa intervjuer har kategoriserats i en tematisk analys där uppkomna teman var kristendomen som jämförelse, kristendomen och samhället, kristendomen får mer undervisningstid och kristendomen och intervjuade lärares läromedel. Studiens resultat visar att kristendomen har en särställning i undervisningen kopplat till dess undervisningstid, att kristendomen kopplas till samhället i undervisningen och att kristendomen används som en jämförelsepunkt till resterande världsreligioner.

No description available.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om på vilka sätt konflikter och konflikthantering kan leda till lärande och utveckling för de äldre barnen i förskolan. I den kvalitativa studien presenterades barnskötares och förskollärares syn på konflikter och konflikthantering utifrån semistrukturerade intervjuer som genomfördes med 10 pedagoger för att lyfta fram och synliggöra deras förhållningssätt och tankar. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv för att få en förståelse för hur pedagoger i samspel och kommunikation med barn hanterar konflikter som uppstår i barnens fria lek. Resultatet visade att samtliga pedagoger tycker det är viktigt att vara nära barnens lek för att vara observanta och kunna upptäcka uppstående konflikter. Vidare visade resultatet att pedagogerna medlar i barnens konflikter genom kommunikation och samtal. Denna kommunikation möjliggör för barnen att uttrycka sig, lyssna in varandra och ta del av andras perspektiv. Resultatet visade också hur förskollärare arbetar förebyggande genom olika forum skapade för att hantera, bearbeta och samtala om konflikter. Ett ytterligare resultat var att barnskötare och förskollärare skiljer sig åt angående hur de beskriver sin syn på konflikter. Förskollärarna beskriver konflikter som utvecklande och lärande medan barnskötarna beskriver konflikter som en del av vardagen och hur dessa konflikter hanteras med barngruppen. En slutsats som drogs är att när pedagoger i förskolan ser barns konflikter som lärorika och utvecklande kan det ge barn en möjlighet att tillskansa sig kunskaper om konflikthantering.

Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden som förskollärare tillämpar vid planering och i undervisningstillfällen som sker på olika förskolors uteplatser. Undersökningen fokuserar på undervisning utomhus och specifikt på teman gällande odling och plantering av växter.   Studien är mer mot en kvalitativ undersökning samtidigt som kvantitativa inslag finns. Materialet har samlats in via enkätundersökning, i vilken sju förskolor, med en till fyra avdelningar på varje ställe, i varierande geografiska område. Respondenterna som svarade och bidrog med empiri i denna studie bestod av tio förskollärare. Enkäterna distribuerades via epost via aktuella områdeschefer till respondenterna. Vidare har data bearbetats genom kategorisering samt analys, kopplat till den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp angående lärande. I resultatet framkom det att förskollärare i sina didaktiska ställningstaganden planerar och genomför undervisning utifrån förutsättningar, möjligheter och engagemang. Resultatet tar även upp att förskollärarna i undersökningen har goda möjligheter till att bedriva undervisning utomhus och få barnen delaktiga i aktiviteter gällande odling och plantering på förskolornas uteplatser.