Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av sång och musik i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter att få uttrycka sig genom sång och musik. Inför studien formulerades frågor om hur förskollärarna beskriver sitt arbete med sång och musik i förskolan, vilket syfte förskollärare har när de arbetar med sång och musik i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärare upplever med sång och musik. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av det sociokulturella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att förskollärare jobbar på olika sätt med sång och musik, och att det finns vissa gemensamma sätt. Förskollärarna beskriver även olika syften när de jobbar med sång och musik, ibland nämns inget syfte utan enbart en aktivitet. Resultatet visar även att alla förskollärare ser många fördelar med att jobba med sång och musik för barnet. De nämner även utmaningar som tid, kunskapsbrist och ljudnivån tas upp som kan hindra detta arbete.

Detta examensarbete handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn i förskolan. Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare inom förskolan beskriver sitt arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inför studien formulerades frågor om hur förskollärare förstår begreppet flerspråkighet, på vilka sätt förskollärare arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn och vilket stöd som finns för förskollärare för att stärka språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av det sociokulturella perspektivet med begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon.Resultatet visar att flerspråkighet definieras på samma sätt av alla informanterna i studien. Respondenterna använder också samma metoder för att utveckla svenska och stödja modersmål hos flerspråkiga barn, som handlar om bildstöd, TAKK och digitala verktyg. Det som också framkom under intervjuerna var att förskollärare inte visste riktigt hur de skulle stödja barnens modersmålsutveckling. De påpekar att det är stor utmaning och de behöver mer kunskaper om flerspråkighet.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärarna uppfattar betydelsen av fysisk rörelse i förskolan för barns utveckling och lärande. För att ta reda på det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Ljudupptagning skedde under intervjuernas gång och intervjuerna transkriberades och bearbetades i enlighet med en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att fysisk rörelse kan främja barns koncentrationsförmåga och välmående. Förskollärarna uppfattade även att den fysiska rörelsen kunde användas som innehåll och metod i undervisningen då de beskrev ett flertal undervisningstillfällen där de arbetat gränsöverskridande. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av deras eget engagemang och delaktighet i fysiska aktiviteter. Att vara en god förebild är betydelsefullt för att stödja och uppmuntra barn till rörelseglädje.

Samlingen på förskolan har funnits sedan mitten av 1800-talet i Sverige och har sitt ursprung i barnträdgårdarnas pedagogik. I styrdokumenten för förskolan nämns inte samlingen men används ideligen på förskolor i både inomhus- och utomhusverksamheter. I vår studie är inte enbart samlingen som begrepp relevant, utan även hur de olika pedagogerna förhåller sig till samlingen beroende på om den utförs inomhus eller utomhus. Tidigare forskning lyfter fram att det är centralt att ha kvalitativa samlingar för att främja barnens gemenskap och lärande. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra hur ett urval pedagoger vid olika förskolor beskriver samlingen inomhus respektive utomhus. Frågeställningarna är: Hur ser pedagogerna på syftet med samling? Hur beskriver pedagogerna samlingens utformning och förutsättningar inomhus respektive utomhus? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas beskrivningar av samlingen inomhus respektive utomhus? De centrala begrepp som används är utifrån den sociokulturella teorin och samspelsteorin. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt intervjuas fem pedagoger på tre fristående förskolor. Resultatet visar att pedagogernas syfte var samling som gemenskap. Samlingens utformning och förutsättningar var liknande både på inomhus- och utomhusverksamheterna. Likheterna som lyftes fram var samlingen som gemenskap, där strukturen var liknande med varierande innehåll. Skillnaden som beskrevs utifrån inomhus- och utomhusverksamheterna var pedagogernas förhållningssätt gentemot platsen där samlingen utfördes. Slutsatsen var att en meningsfull samling på förskolan främjas genom att pedagogen har en medveten roll kring samlingens utformning för att främja barnens samspel och lärande. En viktig del av samlingen visade sig vara platsens påverkan, där de olika verksamheterna visade olika synsätt gällande den. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om platsens inflytande och samlingens betydelse på förskolan.

Den här studien eftersträvar att söka kunskap om hur förskollärare ser på digitaliseringen i förskolan samt arbetet med digitala verktyg i utbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring möjligheter och begränsningar med digitala verktyg i förskolans undervisning, samt hur förskollärare resonerar kring sin egen syn av digitala verktyg i förskolan. För att besvara syftet har studien utgått ifrån semistrukturerade intervjuer som metodval. Intervju som metodval tillförde en nyanserad och rik data, som synliggör variationen av synsätt och perspektiv på arbetet med digitala verktyg. Studiens samlade empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav begreppenAppropriering, Mediering, Kulturella Redskap och Artefakter har genomsyrat analysen, resultatet och diskussionen i syfte att upprätthålla en teoretisk konsistens. Studiens huvudsakliga resultat visar att digitala verktyg i förskolan betraktas som ett hjälpmedel och komplement som förskollärare använder i undervisningen, det är också ett värdefullt hjälpmedel för barns fortsatta lärande, samt ett hjälpmedel för personalen i det dagliga arbetet. Digitala verktyg beskrivs som ett hjälpmedel vilket möjliggör för förskollärare att synliggöra verksamheten, barns vardag och lärande. Digitala verktyg betraktas som ett hjälpmedel i arbetet vilket möjliggör flexibilitet i kommunikationen med vårdnadshavare. Studiens resultat visar likaså på en syn av att arbeta rätt och medvetet med digitala verktyg. Ett medvetet och korrekt arbete beskrivs av förskollärarna utifrån aspekten att använda digitala verktyg om ett hjälpmedel och ett komplement i arbetet i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar barns språkutveckling i sin undervisning. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, kvalitativ forskningsmetod innebär att vi skapade frågeställningar som var relevanta till vår studie. Vi har även valt ut personer som har den erfarenhet och kunskaper som vi eftersträvar i studie. Den kvalitativa forskningsmetoden var att intervjua åtta förskollärare, intervjuerna bestod avpå sju frågor. Resultatet från denna studie har analyserats och tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet var att förskollärare använder olika strategier i sin undervisning för att främja barns språkutveckling. Resultatet visar också att lärmiljöerna och de olika lärsituationerna som uppkommer på förskolan är lika viktiga som förskollärarnas förhållningssätt. Det visar på att lärsituationerna och lärmiljöerna samt förskollärarnas förhållningssätt är en central del i barns språkutveckling.

Ändringar i nya läroplanen lgr 22 kan ställa nya krav på sexualundervisningen och lärare i Sverige. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur lärare talar och tänker kring sexualundervisningen i relation till den nya benämningen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet uppfylldes genom att utföra intervjuer med verksamma lärare från olika kommuner i Stockholm och Uppsala. Vidare ämnar studien undersöka lärares arbetssätt och potentiella utmaningar. Studien besvarar hur lärare har arbetat med ämnesområdet sex och samlevnad samt hur de planerar att arbeta med det framtida ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. I sammanställningen av resultaten har vi utgått från en tematisk analys där respondenternas svar delades in i tre olika teman: varierande arbetssätt, ändringar i lgr 22 och utmaningar. Resultatet visade att lärarna har arbetat och planerar att arbeta på ett varierande arbetssätt. Lärarna upplever ändringarna i lgr 22 som tydligare än tidigare och ställer sig positiva till förändringen. Slutligen beskriver alla medverkande lärare i studien att de har stött på utmaningar i form av tillgängliga resurser, vägledning och användningen av korrekta begrepp i undervisningen som inkluderar alla elever. Lärarna förväntar sig att möta på ytterligare utmaningar i kommande undervisning i form av kritik av vårdnadshavare eller kollegor och planerar att bemöta dessa genom att utgå från läroplanen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling.

Studien undersöker hur pedagoger i förskolan upplever deras arbete kring den spontana fysiska aktiviteten och hur den uppstår. Vidare grundar studien sig i vårt egna intresse för fysisk aktivitet och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra med ökad förståelse för meningserbjudanden i gruppundervisning i trumset. Studien söker svar på hur meningserbjudanden tar sig uttryck i samtal om gruppundervisning med trumpedagoger. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar med trumundervisning i grupp på kulturskolan och gymnasiet. Resultatet från studien visar att meningserbjudanden framförallt tar sig uttryck på två olika sätt. För det första i diskussion om hantverksmässiga och speltekniska färdigheter och utveckling. Här tas möjligheterna med att trumset i sig är fler instrument upp och att det således innebär flera medierande verktyg för pedagogen att skapa meningserbjudanden med. Användandet av de medierande verktygen gör att pedagogerna kan erbjuda och möjliggöra meningserbjudanden i form av övningar, stycken och etyder som går att spela på flera delar av trumsetet och slagverksinstrument. Således visar det sig även att det kräver att det finns tillgång till de medierande verktygen i form av olika instrument samt att meningserbjudanden således formas efter de ramfaktorer som finns. För det andra tas meningserbjudande upp i diskussion om social utveckling. Här visar resultatet på att då undervisningen sker i grupp, kan det i sig innebära ett meningserbjudande för elevernas sociala utveckling. Resultatet visar att detta sker på olika sätt beroende på elevernas ålder och utvecklingsnivå vilket visar att meningserbjudanden formas utifrån den sociala situationen.

I detta självständiga arbete riktas intresset mot hur musikproducenter samtalar kring användningen av equalizer och kompressor. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer. Data har samlats in genom intervjuer med tre musikproducenter och därefter analyserats utifrån sociokulturell begreppsapparat. Resultatet visar att musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer genom medierande redskap som ljudfiler, samarbeta med andra musikproducenter och genom lärare. Det framgår även att utmaningar finns i att olika informationskällor ger motsägande information, att använda information i rätt kontext, att kompressorer är svåra att förstå samt att det är svårt att höra hur equalizer och kompressorer bearbetar ljudet.