Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares förhållningssätt till högläsning i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och med en kvalitativ ansats har fokus riktats mot två frågeställningar: "Hur beskriver förskollärare sitt arbete med högläsning för att främja barns lärande och omsorg?" och "Hur uttrycks förutsättningar för högläsning av förskollärare?". Resultatet visar att förskollärarna gör medvetna val utifrån de förutsättningarna som finns för att främja barns lärande och omsorg vid högläsning. Vidare framkommer det i resultatet att förskollärarnas förhållningssätt vid val av böcker och miljö är av stor vikt gällande högläsning i förskolan. Slutsatsen är att förskollärare uppfattar att de har förståelse för högläsningens betydelse och hur det kan bidra till ett lärande hos barnen. Det framkommer även att förskollärarna har kunskap om hur högläsning har en bidragande faktor till barns omsorg där de under högläsning får möjlighet till vila och återhämtning. Förskollärarnas förhållningssätt kring val av böcker har en inverkan på barnen som sker utifrån barnens behov. Det anses vara av stor vikt att samverkan mellan vårdnadshavare och förskola fungerar.

Studiens syfte är att ta reda på och diskutera vilka erfarenheter grundskollärare med inriktning i årskurserna f-3, har kring användningen av digitala verktyg i läsundervisningen för yngre elevers läsinlärning. Studien bygger på det sociokulturella perspektivet. I studien använde vi oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade sammanlagt åtta verksamma f-3 grundskollärare. Resultatet visar att alla de intervjuade lärarna upplever att användningen av digitala verktyg borde fungera som ett komplement i läsundervisningen där analoga redskap inte ska uteslutas. Dessutom har lärarna erfarenhet av att de digitala verktygen underlättar och stödjer elevernas läsinlärning, då de bidrar med mer varierat och personligt läromedel. Bland annat innefattar de digitala verktygen funktionen att skriva sig till läsning, ASL som stödjer elevernas läsutveckling. Lärarna upplever även att motivationen hos eleverna ökar vid användning av digitala verktyg i läsundervisningen. Däremot upplevs användningen av de digitala verktygen som störande i läsundervisningen när det förekommer tekniskt strul. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare stöttar elever i arbete med problemlösning vid matematikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande har fyra lärare intervjuats och observerats utifrån stöttning på makro- och mikronivå. Slutsatsen är att alla informanter använder sig av stöttning på olika sätt men att de inte har så mycket kunskap om vad stöttning på makro- och mikronivå innebär och hur stöttningen kan användas, till exempel kunskap som kan vara nödvändig för att ge eleverna den stöttning de behöver samt kunskap som kan motverka risken för att läraren tar över elevernas tankesätt, s.k. lotsning

Jag har under ett halvår undersökt huruvida mitt gehör förbättras av att planka musik. Det vill säga instudera musik med gehöret utan noter. Syftet bakom arbetet var att jag blev anlitad som musiker i ett salsaband och var tvungen att lära mig en hel repertoar utantill genom att bara lyssna på gamla inspelningar. Detta väckte ett intresse av att undersöka hur bra mitt gehör hade utvecklats om jag fortsatt arbeta på samma sätt. Jag tog hjälp utav videologgar samt skriftliga loggböcker för att dokumentera min övning och min förbättring vilket ledde till att jag nu inte bara har ett betydligt bättre gehör än jag hade för ett år sedan. Jag har också en noga studerad metod för hur jag gått till väga för att förbättra det. / I have during a six-month period studied how well my musical ear has improved by transcribing music by ear without the help of sheet music. The purpose of the study was because I was hired by a salsa band and had to learn an entire repertoire by ear. Just by listening to old recordings. This sparked an interest to see just how good my musical ear would develop just by keeping up the same work. I used video-logs and written notes to document my practice sessions and my improvement, which didn’t just improve my musical ear dramatically. I now also have a well-studied method of how I did it.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers kroppsmedvetenhet i accelerationslöpning med utgångspunkt i variationsteorin och sociokulturellt lärande. Följande frågeställningar formuleras:1. Vilka upplevelser får elever av att erfara en variation av sina kroppsdelars läge och rörelser i löpning?2. Vilken grad av kroppsmedvetenhet representerar upplevelserna?3. Vilka aspekter urskiljer eleverna i sin löpning?Tidigare forskning har visat att steglängden (Nagahara, Matsubayashi, Matsuo och Zushi, 2014), kroppshållningens läge (Kugler & Janshen, 2010) och armarnas rörelser (Grant et al. 2003) är avgörande för accelerationsförmågan. Det finns ett värde i att eleverna får möjlighet att urskilja dessa aspekter varpå dessa varierades. Eleverna lyckas inte bara urskilja dessa aspekter utan nästan hur hela kroppen arbetar i accelerationen. Elevernas utsagor visar sammantaget tre grader av kroppsmedvetenhet. Upplevelser om rumsliga relationer handlar om att urskilja hastigheten genom hur snabbt fasta hållpunkter närmas och passeras. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelser handlar om att urskilja den fysiska formen, vilken position kroppsdelar hålls i och hur dessa arbetar i accelerationen. Upplevelser om kroppsdelars läge och rörelsers påverkan på löpningen är en progression av föregående och handlar om att urskilja kroppsdelars påverkan på löpningen. Här hamnar den största andelen av elevernas utsagor vilket visar att eleverna är duktiga på att resonera om sina rörelser på ett fördjupat vis. Kroppshållningens läge och lutning framåt är den aspekt som fått högst antal utsagor och urskilda aspekter i kategorin om påverkan på löpningen. Det kan tolkas som att eleverna erfar kroppshållningen som allra viktigast i accelerationen. Eleverna lyckas urskilja nya aspekter under avslutande diskussion när de får resonera och fördjupa sig tillsammans. En del elever som uttryckligen inte har erfarit någonting kan känna igen sig i det som sägs och bidra till diskussionen. Det visar att sociokulturellt lärande är framgångsrikt för att få elever att bli kroppsligt medvetna. Eleverna har inte lyckats urskilja fotisättningens läge i förhållande till kroppen, för hur den aspekten kan varieras framgångsrikt krävs det mer forskning kring.

Syftet med vår undersökning är att skapa förståelse för hur lärare medvetet kan arbetamed muntlig interaktion i klassrummet. Våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbetamed muntlig interaktion i klassrummet? Hur resonerar lärarna kring muntliginteraktion? Vilken typ av frågor ställer lärarna? och Vilken typ av stöttningförekommer i undervisningen? I vår studie har vi utgått från det sociokulturellaperspektivet för lärande och från den sociala omgivningens betydelse för såväl stöttningsom kunskapsutveckling. Materialet för studien har samlats in med hjälp av kvalitativametoder. Vi har alltså har genomfört fyra intervjuer med sammanlagt sju lärare. Vi haräven utfört observationer i de intervjuade lärarnas undervisning, då vi observerade denmuntliga interaktionen i fyra klassrum.Resultatet visar att lärarna arbetar med muntlig interaktion för att öka elevernastalutrymme och delaktighet. Den typ av frågor som förekom i undervisningen var såvälöppna, stängda som autentiska. Den stöttning som vi såg i de olika klassrummen varbildstöd och begreppsförklaringar. Dessutom användes läraren samt eleverna somresurser i undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur en skolas modell av upplevelsebaserat lärande var utformat och om det kunde främja språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Vi arbetade fram tre frågeställningar: Vad menar lärarna är de grundläggande beståndsdelarna i upplevelsebaserat lärande? På vilket sätt menar lärarna att upplevelsebaserat lärande gynnar språkutvecklingen för andraspråkselever? samt vad upplever lärarna vara den största skillnaden för elevernas lärande av att arbeta med upplevelsebaserat lärande? Vi märkte snabbt att upplevelsebaserat lärande var ett outforskat område. Vi fick därför fokusera på studier kring andraspråkselever och språkutveckling då vi inte kunde hitta studier gjorda på upplevelsebaserat lärande. Vår ambition var att kunna dra paralleller mellan dessa studier till upplevelsebaserat lärande. Resultatet är baserat på en empirisk undersökning, där vi genomfört ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det insamlade materialet från undersökningen har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen. Genom observationer och intervjuer framkom det att modellen av upplevelsebaserat lärande har en tydlig struktur, grundad på tre byggstenar: förarbete, upplevelse och efterarbete. I resultatet framkom även elevernas möjlighet till att utveckla begrepp och ett ämnesspecifikt språk som viktigt. Detta framhöll lärarna som främjande för elevers språkutveckling, andraspråkselever i synnerhet.

I denna studie undersöker vi måltidspedagogik. Vi studerar måltidssituationen för att undersöka vad måltidspedagogik egentligen är och hur förskollärare uppfattar möjligheten att göra måltiden i vårt fall lunchsituationen till en pedagogiska situation. På förskolor finns gemensamma måltider, vi är intresserade av hur pedagoger och barn interagerar under dessa lunch situationer. I vår studie undersöker vi hur ett pedagogiskt arbete i samband med måltidssituationen konkret kan utformas. Syftet med vår studie är att få inblick i förskolepersonalens erfarenhet och resonemang om måltidspedagogik och hur de arbetar med det. Vår tolkningsram är den sociokulturella teorin. Vår metod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta personer som arbetar i förskolan. Deltagarna är fyra barnskötare och fyra förskollärare. Resultatet av studien bekräftar den bild av måltidspedagogik som var vår utgångspunkt. Förskolorna arbetar med måltidspedagogik, men det finns olika uppfattningar om huruvida måltiden kan betraktas som en pedagogisk situation, och på vilka sätt arbetet kring måltiden kan utformas. Vår studie visar att det är upp till den enskilda förskolan eller pedagogen att utforma uppdraget, och det förekommer stora skillnader i tillvägagångssättet såväl mellan som inom förskolorna.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika vetenskapliga texter ställer sig till hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan ur ett andraspråksperspektiv. För att stödja vår frågeställning sökte vi efter relevant forskning i olika databaser med hjälp av våra sökord, vilket resulterade i att vi fann olika vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som vi använde oss av. Kunskapsöversiktens resultat visar att om man arbetar aktivt med språkutveckling i SO-undervisningen, resulterar det till en positiv språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. SO-undervisning är beroende av texter, lärarens genomgångar samt diskussioner i grupper. Forskning har visat att samspel mellan lärare och elev samt samspel elever mellan är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Dessutom krävs det rätt lärarledd stöttning för att eleverna ska kunna utvecklas. Om andraspråkselever får använda alla sina språkliga resurser bidrar det till en ökad utveckling under förutsättningar att läraren har tillräcklig kompetens och en stark ledarroll.

Detta examensarbete är en studie på min egen lärarpraktik i matematik. Studien tittar på hur elever i grundskolans årskurs 9 använder matematikord när de beskriver, löser och förklarar matematikuppgifter. Syftet med studien är att utveckla min lärarpraktik samt att ge större utrymme för en matematisk kommunikationskultur i klassrummet.De teoretiska utgångspunkterna som använts är det sociokulturella perspektivet på kunskap genom språket, samt Gudrun Malmers texter om kommunikativ matematik (1990, 2002, 2003). Även forskning om begreppsförståelse som gjorts inom fysikområdet har tittats på.Eleverna som deltog i studien fick lösa givna uppgifter och sedan filma sina egna lösningar och i filmen berätta om hur de löste uppgifterna. Det som analyserades var vad de sa i filmerna utifrån forskningsfrågorna.Studiens resultat visar på att eleverna mest använder vardagsord och pekningar när de beskriver uppgifterna och sina lösningar, samt att deras språkanvändning inte påverkas av uppgifternas formuleringar.