Populärkulturen tar en allt större plats i dagens skolelevers liv. Det är även från denna miljö mycket av deras kunskaper och erfarenheter kommer. Skolans uppdrag är att främja en livslång lust att lära samt bidra till en kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper. Denna studie syftar därför till att bidra med kunskap om lärares inställning till tillämpningen av elevers populärkultur i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ inriktning och för att uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare, från tre olika grundskolor genomförts. Metoden bidrar till att respondenterna får diskutera ämnesområdet utifrån egna tankar, åsikter och erfarenheter. Den teoretiska referensram som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av den insamlade empirin visar att populärkultur delvis är utmanande att implementera i svenskundervisningen, då respondenterna bland annat delger brist på innehåll kring ämnet i lärarutbildningen, samt att det inte finns tillräckligt med tid att sätta sig in i materialet. Men resultatet påvisar även att populärkulturen bidrar till elevengagemang och är ett bra hjälpmedel om det finns ett tydligt syfte med det. / Popular culture is taking an increasing place in pupils' lives. It is also from this digital environment that they acquire much of their knowledge and experience. The school's mission is to promote a lifelong desire to learn and contribute to knowledge development based on the pupils' background, previous experiences, and knowledge. Therefore, this study aims to contribute to new knowledge about teachers' attitudes towards incorporating pupils' popular culture in Swedish education in years 4-6. The study has a qualitative focus and to achieve the purpose of the study, semi-structured interviews with six active teachers, from three different primary schools, were conducted. The method benefits the respondents to discuss the subject area based on their thoughts, opinions, and experiences. The theoretical frame on which the study is based is the socio-cultural perspective. The results of the collected empirical material show that popular culture is partly challenging to implement in Swedish education, as the respondents report a lack of content on the subject in teacher education, and that there is not enough time to get acquainted with the material. But the result also shows that popular culture contributes to pupil engagement and is a great recourse if there is a clear purpose for the use of popular culture in the classroom.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om vilka språkutvecklande strategier som används för att främja språkutveckling hos enskilda barn och i barngruppen. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som grund för studien. Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att pedagoger använder olika språkutvecklande strategier i förskolans verksamhet och att det främjar språkutveckling på flera olika sätt. Barnens begreppsförståelse främjas, ordförrådet utökas, de lär sig om uttal, att resonera, uttrycka åsikter samt kommunicera verbalt och kroppsligt med andra. Vår slutsats är att de språkutvecklande strategier som framkommer i studiens resultat kan gynna språkutvecklingen hos enskilda barn och i barngruppen, men att det finns faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.

I den här studien kommer vi att undersöka förskollärares syn på barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och därför använde vi oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi kommer utgå från det sociokulturella perspektivet vars utgångspunkt är att barn lär i samspel med varandra och utvecklar sin kunskap med hjälp av någon som är på en högre kunskapsnivå än den själv. I resultatet framkom det att förskollärarna anser att barnlitteratur har en betydande roll för barns utveckling och lärande, dels för att läsning av barnlitteratur är språkutvecklande, dels genom att förskollärarna använder sig av barnlitteratur på ett varierat sätt i sin undervisning. Slutsatsen vi kom fram till är att barnlitteratur används frekvent i förskolan och det är gynnsamt för barns utveckling och lärande.

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone). The assignments can be found (in Swedish) as an appendix to thispaper. The assignments were evaluated and assessed through the observations made by theteacher and two questionnaires separated by six months. Results showed that three of the fourassignments had fulfilled the aim of making the students interested and engaged in scientificquestions. The forth had only partially achieved this, mostly due to a silent, built-in structureexpecting to generate certain knowledge in the students. This contradicts the socio-culturalperspective where new knowledge should be derived from what students already know.Seeing as the socio-cultural perspective was effective when using the other three assignmentsthis study shows that assignments constructed with a socio-cultural perspective are usefulwhen teaching science in junior high school.Nyckelord

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare respektive specialpedagoger beskriver att de ser, bemöter och arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga barn. Metodologiska delen består av kvalitativa intervjuer med förskollärare och specialpedagoger som syftar till att samla ihop deras tankar och beskrivningar av flerspråkighet och flerspråkiga barn. Material bearbetas utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod som innebär att analysera och förstå vad en skrift eller ett svar betyder i förhållande till den fråga som har ställts. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv enligt Lev Vygotskij och de centrala begreppen stöttning, imitation, mediering, additiv och subtraktiv språkmiljö och interkulturellt förhållningssätt. Dessa används för att analysera resultat som besvarar studiens frågeställningar: ”hur uttrycker sig förskollärare och specialpedagoger att de ser på och bemöter flerspråkighet och flerspråkiga barn?” och ”vilka arbetssätt uttrycker sig förskollärare och specialpedagoger att de använder för att arbeta med flerspråkighet och flerspråkiga barn?”.  Under tidigare forskning redovisas vetenskapliga avhandlingar och en vetenskaplig artikel som behandlar ämnet flerspråkighet. Studiens resultat visade att förskollärare och specialpedagoger besitter en positiv syn på flerspråkighet som leder till att barnen blir bemötta med stöttning, uppmuntran och stimulans i deras flerspråkiga utveckling. Förskollärarna och specialpedagogerna delgav många arbetssätt som möjliggjorde en flerspråkig utveckling för barnen. Exempel på dessa är bland annat högläsning genom digitala appar, kroppsspråk, TAKK som hjälpmedel och ordlistor. Den gemensamma faktorn är att flerspråkigheten används som en resurs av både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Deltagarnas svar tyder på att de arbetar på ett sätt som leder till att barnens modersmål och majoritetsspråk utvecklas i stöd av varandra. De nämner även utmaningar i arbetet med flerspråkighet, som bland annat utgår ifrån de enspråkiga pedagogernas bristande kommunikation med barn och vårdnadshavare som inte kan svenska, tidsbrist, alltför stora barngrupper och flerspråkiga pedagoger som inte kan tala eller undervisa på svenska. Pedagogers medvetna förhållningssätt och goda syn på flerspråkighet belyses vara av vikt, då det kan ha stora konsekvenser på hur barnen i förskolemiljön blir bemötta och själva ser på flerspråkighet.

Syftet med studien är att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, då läxor inte uppmanas till att användas i lågstadiet i styrdokumentet Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Syftet besvaras med tre forskningsfrågor, vilka är: • Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor? Det råder en pågående debatt i samhället om läxors att vara eller inte vara i lågstadiet, det förekommer nämligen skilda meningar om läxors funktion och nytta bland lärare, politiker och forskare, både på lokal och nationell nivå. I relation till läxor belyser Skolverket vikten av att alla människors olikheter ska respekteras och tillgodoses, vilket även lärarna i studien tar i beaktning när de utformar läxor. Det empiriska materialet som ligger till grund för våra analyser av lärares förhållningssätt är baserat på semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med åtta lärare i lågstadiet, från två olika regioner i Sverige.Resultatet i studien visar att lågstadielärarna främst ser läsläxan som ett medierande ve rktyg, alltså ett; materiellt redskap som eleverna tillägnas för att eleverna ska få tid utanför skolundervisningen till färdighetsträning och repetition av redan genomgånget innehåll i undervisningen. Vidare belyser studien att lärarna menar att läxor handlar om att alla elever måste få känna att de lyckas i sin utveckling och att läxor inte ska bli en börda. Därför anser lärarna i studien att läxor med olika svårighetsgrader är ett bra alternativ att erbjuda eleverna, för att läxorna ska bli likvärdiga och meningsskapande. Nyckelord: didaktik, sociokulturellt perspektiv, lågstadielärare, kvalitativa intervjuer, förhållningssätt, läxor.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen samt att undersöka relationen mellan verbal text och bild i de utvalda läromedlen. Studien är en multimodal textanalys med inslag av både kvantitativa och kvalitativa mått där fem läromedel i engelskämnet för årskurs tre har undersökts. Läromedlen som undersöktes är Learn English, Happy, Good stuff GOLD, Champ samt What’s up?. Studien består av två analyser vars analysmodeller är baserade på studiens två teorier, det sociokulturella- samt det socialsemiotiska perspektivet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och, därmed, kommunikationens centrala roll för lärande, undersöker den här studien i vilken utsträckning läromedlen betonar enskiltelevarbete respektive arbete: i par, i mindre grupper samt i helklass. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna får respondera till förinspelad/uppläst text i läromedlen. Utgångspunkten i det socialsemiotiska perspektivet, vilket har liknande idéer som det sociokulturella perspektivet, betonar också vikten av den kommunikation som sker mellan olika individer samt hur resurser används inom kommunikation. Hur resurser används inom kommunikation innebär här om resurserna hjälper eleverna till ytterligare förståelse. Utifrån detta har en befintlig modell från Danielsson och Selander (2014) bearbetats för att undersöka i vilken utsträckning kategorierna: bildtyp, rumslig närhet samt samspel mellan verbal text och bilder förekommer i läromedlen. Analyserna har utgått från frågeställningarna: · I vilken utsträckning finns möjlighet till  interaktion mellan undervisningens deltagare i de undersökta läromedlen?· Hur ser relationen ut mellan verbal text och bild i de studerade läromedlen?Resultaten visar att alla de analyserade läromedlen innehåller alla kategorier för interaktion som studien tog utgångspunkt i. Det fanns dock en variation i vilken utsträckning läromedlen bidrog till enskilt arbete respektive olika former av interaktion. Ett av de resultat som har påvisats är att den vanligaste typen av övningar som återfinns i samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt. Detta resultat korrelerar inte med den forskning och teori som lyfts upp och tillämpas i studien, där vikten av interaktion för elevers lärande är central. Resultaten på analys 2 visar till att samtliga analyserade läromedel uppvisar visuell närhet och kongruens mellan verbal text och andra semiotiska modaliteter, trots detta påvisas även här olikheter gällande i vilken grad detta uppfylls i de olika kategorierna. De bilder som förekommer i samtliga fem analyserade kapitel är föreställande och illustrativa, dessutom återfinns även dekorativa bilder i fyra av fem kapitel. Baserat på studiens resultat kan slutsatsen dras att alla läromedel tillämpar alla de undersökta kategorierna, dock i olika utsträckning. I samtliga läromedel är övningar där eleverna ska arbeta enskilt de som främjas mest samt att olika typer av bilder kombineras samtidigt som det återfinns kongruens mellan verbal text och bild.

Syftet med studien har varit att undersöka hur matematiklärare utformar sin undervisning, därtill lärobokens användning, i avseende att analysera om en konkretiserad undervisning stöttar elevers abstrakta tänkande. Utgångspunkten i studien har varit Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet har varit i form av observation och intervju. Observationerna har varit i fyra parallellklasser, i årskurs 4, och intervjuerna med tre verksamma och behöriga matematiklärare från mellanstadiet. Empiri samlades in och analyserades med hjälp av en djupgående tolkning av datan. Studiens resultat pekar på att undervisningen i matematik är till viss del anpassat för att stötta elevers abstrakta tänkande. Däremot är undervisningen utformad för att läroboken ska vara dominerande. Slutsatsen av denna studie är att lärarna försöker innefatta varierande metoder och strategier i undervisningen för att främja elevers lärande, dock förekom en del begränsningar vilket medförde att eleverna utförde samma aktiviteter. Grundtanken med studien var att uppmärksamma och synliggöra matematiklärarens arbete, samt belysa elevers konkreta och abstrakta tankesätt.

Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik påverkar barns lärande, samt hur forskare ser på utomhuspedagogik och dess för- och nackdelar.  Studien består av två delstudier. Delstudie ett är en intervjustudie som Denise Edin har genomfört. Denna utgår från följande frågeställningar: ”Hur definierar lärare begreppet utomhuspedagogik?”, ”Hur anser förskollärare att barns lärande påverkas av utomhuspedagogik? Vilka för- och nackdelar finns med utomhuspedagogik?” och ”I hur hög utsträckning anser förskollärare att utomhuspedagogik har en medveten didaktisk planering?”. Delstudie två är en textanalys som Madeleine Sjöberg har genomfört. Denna utgår från följande frågeställningar: ”Hur definierar forskare begreppet utomhuspedagogik?”, ”Vilka för- och nackdelar anser forskare finns med utomhuspedagogik?” och ”Anser forskare att det finns några svårigheter med utomhuspedagogik?”.   Resultatet av de båda delstudierna kommer att jämföras för att synliggöra eventuella likheter och skillnader för att sedan tolkas och analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Att arbeta utifrån ett sociokulturellt perspektiv innebär att fokusera på vikten av sociala samspel för lärande och utveckling. Genom att delta i samtal och aktiviteter tillsammans med andra kan man ta till sig av de kunskaper och erfarenheter som andra har. Studiens resultat visar att respondenterna i intervjustudien har en relativt samstämmig syn på begreppet utomhuspedagogik och anser att utomhuspedagogik har en positiv inverkan på barns lärande. Detta lyfts även fram av forskarna i de analyserade texterna. De understryker dessutom att utomhuspedagogiken kan bidra till att barnen lättare minns vad de lärt sig om upplevelsen knyts till en speciell plats i autentisk miljö.

No description available.