This study investigates how preschool educators view reading aloud in preschool teaching. We investigate how they perceive the purpose of reading aloud, how they interact together with the children in book conversations, and the importance of the environment. By using aqualitative survey, we interviewed seven people working in preschool. The study uses a sociocultural perspective where communicative interaction between individuals is the core. The preschool is part of a social context and the preschool's teaching is based on interaction between preschool educators and children. Therefore, the choice of the perspective goes hand in hand with our purpose and the interaction between child-educator-books. The results of the interviews show that the respondents believe that reading aloud is very important in the children’s everyday life, although it can be difficult to carry out if there is shortage of time and large groups of children. Therefore, the purpose of reading aloud may vary, but an awareness among educators shows that there is always a purpose regardless of the form of reading aloud. The main purpose is to promote children’s language development and this is easiest at times with a small group of children. The respondents believe small groups are a necessary condition for having meaningful book conversations about critical literacy like diversity, gender and values. Therefore, the respondent’s ambition to have meaningful book conversations do not seem to be as frequent as they might wish

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barn diagnostiserade med språkstörning, utifrån deras upplevelser av att vara inkluderade i skolan. Studien utgår från en gemenskapsorienterad definition av inkludering, denna talar kring inkludering utifrån fem olika teman; ett system, gemenskap på olika nivåer, en demokratisk gemenskap, olikhet som tillgång, pedagogisk och social delaktighet. Dessa teman utgör grunden för studiens forskningsfrågor. Perspektivet kring den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering formar, tillsammans med Delaktighetsmodellen och det sociokulturella perspektivet, studiens teoretiska ramverk. Tidigare forskning visar att barn med språkstörning ofta finner gemenskap hos andra barn med samma typ av svårigheter. Forskning visar även att brister i kommunikativ förmåga ökar risken för psykisk ohälsa. Det är enligt tidigare forskning betydelsefullt att lyssna in eleverna och göra dem delaktiga i sin skolsituation. Att lyssna in eleverna framställs också som viktigt i en inkluderande skola. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt ur barns perspektiv. Studien är kvalitativ och utförd genom nio semistrukturerade intervjuer med barn i årskurs 1–6, med tillhörighet i ordinarie klass och viss tid i en särskild språkgrupp. Alla barn som deltagit i studien är diagnostiserade med språkstörning. Intervjuerna är inspelade, transkriberade och sedan kategoriserade med hjälp av ett gemenskapsorienterat perspektiv på inkludering och Delaktighetsmodellen. Analysmetoden är abduktiv, en växelverkan mellan teori och empiri. Resultaten från studien visar att tillhörighet i dubbla system kan ha både positiva, likväl som negativa konsekvenser för barnens upplevelser av inkludering. Gemenskapen med den ordinarie klassen värderas högt, samtidigt som gemenskapen i språkgruppen ofta lyfts fram som betydelsefull. Resultaten visar vidare att barns självbestämmande och inflytande är områden med utvecklingspotential. Likaså framstår socio-kommunikativ tillgänglighet och tillgängliga meningssammanhang som två centrala aspekter där svårigheter kan skönjas för de barn som deltagit i studien. Studiens resultat diskuteras i den avslutande diskussionen, där resultaten även relateras till studiens teoretiska ramverk samt tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar för att stödja barnens språkutveckling vid spontana situationer och planerade aktiviteter, samt hur deras arbete för att stödja barns språkutveckling påverkas av planeringstiden. Datainsamlingsmetoden för denna studie har utgått från tio semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen ges möjlighet till språkutveckling och att det är viktigt att under hela dagen kommunicera och språkbada barnen i alla situationer. Det framkommer även att språkutvecklingen skulle kunna gynnas om förskollärarna gavs tillgång till mer planeringstid.

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering.  I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och studien beaktar teoretiska begrepp som är relevanta för studiens analys. Studien utgår från en triangulerad metod, då svaren från enkätundersökningen analyseras utifrån en kvantitativ- och kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar hur studiens förskolepersonal menar att närvarande förskolepersonal i fri lek är betydelsefullt för att stötta barns språkutveckling. Det framkommer även i resultatet att förskolepersonalen betraktar en utformad lärmiljö och tecken som stöd som viktiga verktyg i främjandet av barns språk i fri lek. Slutsatsen synliggör att närvarande förskolepersonal kan bidra med nya begrepp och öka barns ordförråd och därmed utvecklas barns språk. Slutsatsen speglar även svårigheten där brist av tid gör att förskolepersonal inte kan delta i barns fria lek, vilket försvårar stöttningen av barns språkutveckling i fri lek.

Högläsning är en vanlig aktivitet som används i svenska klassrum för elever i årskurs F-3. Ett vanligt uppföljande arbetssätt är att samtala kring innehållet. Läraren kan med hjälp av högläsningen belysa viktiga ämnen. Värdegrunden har ett eget kapitel i läroplanen, dock formuleras inte några konkreta arbetssätt hur dessa kunskaper ska förmedlas. Högläsning och efterföljande samtal skulle kunna vara ett arbetssätt som utvecklar elevernas förståelse för andra och sig själva.  Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur fyra lärare använder högläsning och hur de involverar värdegrundsfrågor genom högläsningen. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och datainsamlingsmetoden genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att lärarna använder sig av högläsning till flera aktiviteter i sin undervisning. Syftet med högläsningen i undervisningen varierar men samtliga lärare har en positiv inställning till högläsningens effekt på eleverna. Gemensamt för lärarna var att de såg fördelar med att kombinera högläsning och värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna med hjälp av högläsningens olika karaktärer kan relatera till sig själva och diskutera aktuella värdegrundsfrågor. / Reading aloud is a common activity in Swedish classrooms and talking about the content is a common follow-up activity. Through reading aloud, teachers are able to discuss important subjects. Fundamental values are mentioned in the Swedish curriculum, but it is not stated how teachers should include them in their work. Reading aloud and text talk could be one way to increase pupil’s knowledge about those values.  The aim of this study is to increase the knowledge about how four teachers use reading aloud and involved questions about fundamental values. The study has its base in the sociocultural perspective was the collected data was received by using qualitative interviews. The results show that the four interviewed teachers use read-aloud in several of their teaching activities. The aim of reading aloud varies but all the interviewed teachers claim to have a positive attitude towards the effects reading aloud has on their students. All teachers saw benefits in combining a reading aloud with questions related to fundamental values. This study shows that pupils are able to relate to themselves and discuss questions related to current fundamental values with the help of reading aloud as characters.

The purpose of this thesis was to learn how preschool teachers think aboutteaching linked to play in the outdoor environment. We think it was aninteresting area to research, to just take part of preschool teachers' thoughts onthe subject. The study was conducted using semi-structured interviews with sixlicensed preschool teachers. The collected material was analyzed usingphenomenographic analysis and from a sociocultural perspective with a focuson three key concepts: Context, Artifact and Scaffolding, as well as using ananalysis model. The results describe the preschoolers' own thoughts andexperiences regarding teaching linked to play that takes place in the outdoorenvironment. It describes how teaching and play were conducted throughplanned or unplanned activities and what factors may affect the quality ofteaching. How the preschoolers view the concept of teaching and dependingon the approach that the preschool teacher has, results in how the teachingenvironment becomes. The conclusion of the study was that the outdoorenvironment in the preschool's activities was not fully utilized based onteaching linked to play. That it requires a different type of planning, and thatthere are factors that can influence how this can be conducted.

No description available.

Syftet med studien är att få en inblick i vilka uppfattningar lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin där lärares undervisning med digitala verktyg i svenskämnet varit i fokus. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har transkriberats för att sedan kategoriseras. Resultatet visar att lärarna upplever att det finns flera möjligheter med digitala verktyg men också flera hinder för undervisningen. Det visar även att lärarna upplever deras digitala kompetens som tillräcklig för att bedriva en undervisning med digitala verktyg men att det finns områden där de hade kunnat utveckla sin digitala kompetens ytterligare.